Bakgrund: Elever ska erbjudas goda möjligheter till utvecklingen av ett rikt och varierat språk enligt läroplanen. Trots det visar forskningen att den pedagogiska verksamheten inte förmår att prioritera barnens språkliga behov. Språkutveckling under måltid visar sig vara mindre beforskat i förskoleklassen än i förskolan. Måltiden beskrivs samtidigt som en unik och betydelsefull stund för barnets språk. Det är därför av intresse att få mer kunskap om förskollärarens erfarenheter av det pedagogiska arbetssättet vid måltiden i förskoleklassen. Syfte: Studiens syfte är att beslysa förskollärares erfarenheter av att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. Metod: Studiens design utgår från kvalitativ och induktiv ansats med sex semistrukturerade intervjuer genom tematisk analys. Studiens frågeställningar grundas i ett sociokulturellt perspektiv med teoretisk utgångspunkt i scaffolding och den proximala utvecklingszonen. Resultat: I resultatet framkom två teman, språkutvecklande rutiner och strategier för språkutveckling. Av dessa två teman framkom totalt sex subteman. Resultatet visar betydelsen av rutiner och strategier för att använda måltiden som ett språkutvecklande lärandetillfälle i förskoleklassen. De rutiner som var språkutvecklande vid måltiden var att förskolläraren är vägledande vid måltid, att de kan hantera en tidsbirst och att de har förmåga att träna för att lära. De strategier som framkom för språkutvecklingen var att förskolläraren kunde tillhandahålla stimulerande samtalsämnen och vara ett stöd i samtal genom lekfulla arbetssätt.

No description available.

Last couple of years’ vehicles propelled by electricity generated from a hydrogen fuel cell has emerged as an alternative to the fossil fuel vehicles, so that the greenhouse gas emissions causing climate change can decrease. In Sandviken, a collaboration between the municipality, Sandvik AB and AGA has resulted in a hydrogen refuelling station, only the fourth in Sweden. As the knowledge and awareness of hydrogen fuel cells is unknown Sandvik AB wants to investigate what the general opinion and knowledge is but more importantly, how can pedagogical theories be used to increase awareness and knowledge. The purpose of this thesis is therefore to examine what the population of Sandviken think of a development of a hydrogen society as well as climate change and the concept of sustainable development. Based on the found status of knowledge and awareness in these issues a couple of tools and actions are suggested on how to increase general knowledge and awareness, applicable both for schools and organisations outside school. The method used to fulfil the purpose was a survey that was sent out to people employed at Sandviken municipality and Sandvik AB. The survey results were analysed to see which factors correlate with a likelihood to support a hydrogen society development. That is used to see what approach to use when educating people about hydrogen and sustainable development. The results show that people in Sandviken were very positive about the hydrogen refuelling station, and the level of knowledge people had did not significantly affect how much support they showed. However, the people’s support for a hydrogen development is greatly affected by the fact that a refuelling station has been built. Therefore, the result that the level of hydrogen knowledge seems irrelevant should not be taken as a general fact true for all societies. When educating people about hydrogen one should put emphasis on raising awareness and knowledge in sustainable development and climate change, since that has a positive effect on the likelihood to support a hydrogen development. This could be done via a, in this report constructed, SSI case (socio-scientific issues) that can be adjusted to fit environments and occasions outside school. / De senaste åren har bilar framdrivna av elektricitet producerad av vätgasbränsleceller blivit ett alternativ till bilarna som drivs av fossila bränslen, så att växthusgasutsläppen som orsakar klimatförändringen kan minskas. I Sandviken har ett samarbete som involverar Sandvikens kommun, Sandvik AB och AGA resulterat i en tankstation för vätgas, endast den fjärde i Sverige. Eftersom kunskapsnivån och medvetenheten om vätgasbränsleceller är okänd vill Sandvik AB undersöka vad den generella åsikten och kunskapen om detta är men kanske ännu viktigare, hur man kan använda pedagogik-teorier för att öka kunskap och medvetenhet. Syftet med det här arbetet är därför att studera vad invånarna i Sandviken tycker om en utveckling av ett vätgassamhälle, liksom klimatförändring och konceptet hållbar utveckling. Baserat på den nuvarande statusen på kunskap och medvetenhet inom dessa ämnen kommer rapporten att föreslå ett antal verktyg och åtgärder som kan användas för att öka kunskap och medvetenhet, tillämpbara både i skolan och i organisationer utanför skolan. För att uppfylla det här syftet så skickades en enkät ut till anställda på Sandvikens kommun och Sandvik AB. Enkätresultaten analyserades för att utforska vilka faktorer som korrelerar med en sannolikhet att stödja en utveckling av ett vätgassamhälle, något som kan användas som en utgångspunkt när man utbildar människor om detta. Resultaten visar att människor i Sandviken var mycket positiva till vätgastankstationen och att nivån av kunskap om vätgas de har inte direkt påverkade hur mycket stöd de visade. Dock kan det faktum att en tankstation har byggts påverka hur mycket stöd vätgas har. Att kunskapsnivån om vätgas skulle vara irrelevant ska därför inte ses som ett generellt resultat applicerbart på alla samhällen. När man vill utbilda människor om vätgas så bör tonvikt läggas på att öka kunskap och medvetenhet för hållbar utveckling och klimatförändringen, eftersom dessa faktorer visade sig ge en positiv effekt på sannolikheten att stödja en utveckling av ett vätgassamhälle. Det kan göras genom att använda det SNI-fall (samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll) som finns beskrivet i rapporten och som kan justeras för att passa miljöer och tillfällen utanför skolan

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på bedömning i förskolan och om bedömning är en hjälp i arbetet. Det har genomförts fem semistrukturerade intervjuer för att samla kunskap om förskollärarnas syn på bedömning. Tidigare forskning har visat på att förskollärare känner sig obekväma med att använda bedömning i förskolan. Denna studie kommer att fokusera på förskollärares erfarenheter och kunskap om bedömning. Resultatet har bearbetats utifrån en tematisk analys där pragmatismen är den teoretiska utgångspunkten. Frågeställningarna som har besvarats är följande: Hur beskriver förskollärare bedömningen som sker i verksamheten?Hur kan bedömningen som sker i verksamheten påverka barnen och deras utveckling?Resultatet visar att förskollärare ser bedömning som något negativt om det används gentemot barn. Dock ser dem bedömning positivt om det är gentemot verksamheten som det används.

No description available.

I detta examensarbete redovisas och diskuteras en intervjustudie med vårdnadshavare angående lärandet som sker på fritidshemmet. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om vårdnadshavarnas uppfattning av fritidshemmet, vad de tror att fritidshemmet har för uppdrag, vad och hur barnen lär sig på fritidshemmet och om vårdnadshavarna anser sig se skillnad på lärandet mellan skolan och fritidshemmet. Vi har genomfört åtta intervjuer med vårdnadshavare från olika delar av en kommun i norra delen av Sverige. Intervjuerna har genomförts i form av kvalitativa intervjuer och de svar vi har fått ligger till grund för vårt resultat. Resultatet av studien visar att vårdnadshavarna upplever att barnen lär sig många olika saker på fritidshemmet, som den sociala läran och vardagslärande samt att lärandet sker i stor variation. Informanterna i studien beskriver att det ser en skillnad mellan lärande i skola och på fritidshemmet. De menar att på fritidshemmet lär sig barnen på sina egna villkor, informellt lärande och under skoltid sker mer formellt lärande.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

<p>Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?</p><p>1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.</p><p>De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.</p><p>Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?</p><p>Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.</p><p>Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.</p><p>Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.</p> / lek och lärande

<p>Vuxenutbildningens utmaning idag är att skapa ändamålsenliga miljöer för individer som kommer från marginaliserade grupper och som av olika anledningar inte deltagit i formella utbildningar efter den obligatoriska skolan. Eftersom tidigare forskning visat att vuxenutbildning bidragit till att öka klyftan mellan olika samhällsgrupper måste nya pedagogiska modeller till för att undvika snedrekrytering. I Lindesbergs kommun kom Öppna skolan att bli en innovativ lärmiljö för individer med underlägsenhetskänslor gentemot skolan.</p><p>Det övergripande syftet med studien var att genom en fallstudie skapa förståelse för verksamheten genom att studera måldokument och hur lärare och deltagare talar om den. Tre lärare och fyra deltagare har intervjuats och genom tillämpning av E.L.Dales modell inom olika kompetensområden har utsagorna tolkats och analyserats. Samband mellan lärares handlingar, deltagares lärprocesser och verksamhetsmålen har studerats.</p><p>Undersökningens resultat visar att undervisningen i Öppna skolan framstår som didaktisk rationell. Deltagarna poängterar de nära relationerna, de medmänskliga förhållandena och det självstyrda lärandet. Lärarna lyfter fram betydelsen av den yttre såväl som den inre miljön, lyhördhet, ömsesidighet och behovet av att stärka deltagarnas självförtroende. Vidare framstår inte Öppna skolan som en lärande organisation på grund av brister på organisationsnivån.</p>

<p>Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.</p>