Syftet med vårt arbete är att undersöka samt belysa hur förskollärare arbetar med barns lärande och utveckling i leken samt förskollärares syn på lekens främjande av barns utveckling och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vårt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollärare under arbetets gång och vi valde att använda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att leken är betydelsefull för barns utveckling och lärande samt att förskollärare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivå för att främja barns lärande och utveckling i leken. Resultatet visar även att barn ska få tid till att leka på förskolan och att förskollärare ska finnas tillgängliga för barn i deras lek. En slutsats som vi kan dra är att förskollärare har olika synsätt samt arbetssätt när det gäller barns utveckling och lärande i leken.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp. Däremot visar resultatet att samtliga elever tycker att det är svårt att påverka själva undervisningen. Några troliga orsaker till detta är svårigheter att uttrycka sig på svenska och en känsla av att det inte går att påverka. Något som tydligt framträder i denna studie är att det finns behov av ett utvecklat språkstöd för de nyanlända eleverna, som ger utvecklade möjligheter att påverka i skolan.

Syftet med föreliggande studie är att beskriva och synliggöra de lärsituationer som uppstår genom tränarens samspel med sin omgivning inom en ishockeyförenings praktik. Studieobjektet utgjorde en tränare i en av ishockeyföreningarna från urvalet. Forskning på ledares lärande i vardagen var sällsynt i allmänhet, men inom idrottsområdet var sådan forskning närmast obefintlig. Min studie är därmed ett bidrag till den idrottspedagogiska forskningen i synliggörandet av det vardagliga lärandet i tränarens praktik. Studiens empiri inhämtades med hjälp av en etnografiskt inspirerad metod som kombinerade skuggning med spontana samtal. En egenhändigt konstruerad analys användes som utgick ifrån två begrepp ur den teoretiska referensramen. Resultatet var att tränarens lärsituationer förekom i tre olika kategorier, vilka var samspelets arenor (exempelvis bussresorna), relationer (exempelvis hockeygymnasietränaren) och nätverk (exempelvis medarbetarna). Detta diskuteras i relation till befintlig forskning om lärande, samspel, ledarskap och tränarskap i resultatdiskussionen. Studiens resultat indikerar att det är betydelsefullt att tillvarata lärsituationerna för att optimera tränarens lärande i sin vardag. Poängtera att området fortfarande är i behov av mer forskning. Rekommendationer för framtida bruk av studien är att använda denna som ett underlag för att optimera tränarens och omgivningens vardagliga lärande. Studien skulle även kunna bidra i verksamheter utanför idrotten som har ambitionerna att tillvarata lärandet i vardagen.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal.

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv. Resultatet visar flera olika arbetssätt som lärare kan använda sig av när de undervisar i musikämnets teoretiska moment. Lärarna talar om vikten av att använda olika medier när kunskapen förmedlas, det vill säga att informationen ges via bild, video, tal eller praktiska övningar för att eleverna ska hålla motivationen uppe under en hel lektion. Resultatet visar också hur lärarna ofta förmedlar teoretisk kunskap som kan komma att hjälpa eleverna i det praktiska musicerandet. Alla lärare är överens om att elevernas inställning till musikämnets teoretiska delar är negativ, men att denna inställning kan ändras över tid med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatet.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem. Innebörden av negativ stress förstås genom tre beskrivningskategorier: arbetsförutsättningar, social miljö i personalgruppen och arbetsledning. Uppfattningen om hur negativ stress på arbetsplatsen kan förebyggas förklaras i kategorisystem två. Fyra beskrivningskategorier upprättades: förändring, viljan att förändra, trygghet och självinsikt. Dessa skapar möjlighet att förebygga negativ stress på arbetsplatsen.

No description available.

Den här studien tar upp fenomenet vila i förskolan. Det är vila ur ett omsorgsperspektiv och vilans betydelse för hälsa och lärande i förskolan. Studien belyser hur vilan är en viktig del av omsorgen men även av lärandet, faktorer som enligt Läroplanen i förskolan (98, rev 10) ska bilda en helhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger på förskolan uppfattar fenomenet vila, men även synliggöra hur de uppfattar förutsättningarna och uttrycken för vila på förskolan.  De tre frågeställningarna är ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan fenomenet vila?”, ”Hur uppfattar pedagoger i förskolan förutsättningarna för att barn ska kunna vila?” och ”Hur vilar barnen på förskolan?”. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa intervjuer, där sex pedagoger på två förskolor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet från intervjuerna är indelade i fem teman: fenomenet vila, hur barn vilar på förskolan, förutsättningar för att barn ska kunna vila, hur det ges utrymme för barnen att vila och barn som inte vilar. Det som diskuteras är pedagogens roll och den pedagogiska miljöns roll för barnens vila. Balansen mellan vila och icke-vila tas upp som en avgörande faktor för hälsa och inlärning. Till sist är fokus på det specialpedagogiska perspektivet. Brist på vila kan visa sig genom okoncentration, trötthet och olust, vilket gör att vila bör tas i beaktan då t ex utredningar görs.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete. Detta för att se hur stor del avuppgifterna i läroboken som är tänkta att göra tillsammans med någon. Vår kvalitativa textanalysgjordes utifrån analysbegreppen abstrakt och konkret där vi analyserade både text och bild iuppgifterna för att med utgångspunkt i dessa begrepp få syn på om uppgifterna går från detabstrakta till det konkreta, ett lärande som förespråkas av Lev Vygotskij. Den kvantitativatextanalysen visar att endast ett fåtal uppgifter i de analyserade delarna av läroböckerna är ämnadeatt göras tillsammans, ett resultat som inte skiljer sig märkbart mellan de olika läroböckerna.Resultatet av den kvalitativa textanalysen uppvisar ett varierat utfall, men tre av de fyraläroböckerna visar ändå tendenser på att ha gången från det abstrakta till det konkreta. Detta tillskillnad från den fjärde läroboken som till största delen består av abstrakta uppgifter.