Bakgrund Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) har skolan i uppdrag att främja den harmoniska utvecklingen hos eleverna genom att erbjuda arbetsformer som är varierade samt balanserade. För att växa med sin uppgift ska bland annat de estetiska aspekterna användas för att stimulera eleverna. Genom att använda sig utav drama, bild och musik ska eleverna få uppleva olika kunskapsuttryck. I denna undersökning har det studerats närmare på hur pedagogerna kan använda sig av musik i syfte att underlätta lärandet i matematik. Syfte Syftet med undersökningen är att studera möjligheten att med hjälp av musik underlätta lärande i matematik för elever i förskola till årskurs 3 (F-3). Frågeställning  På vilket sätt anser pedagogerna att undervisningen påverkas av att kombinera musik och matematikämnena? Metod Intervjuer samt observationer har använts som metod i denna undersökning. Intervjuerna samt observationerna genomfördes med pedagoger på deras arbetsplatser. Resultat Det som tydligast framkom i undersökningen som lärandefaktorer för matematik inom musik var vikten av att kroppen, fantasin och rummet var delaktiga i undervisningen för att underlätta lärandet i matematik. Detta görs genom att eleverna praktiskt får använda sina kunskaper som de får med sig från matematiksalen in i musiksalen när musik och matematik integreras med varandra. Eleverna lär lättare när olika undervisningsformer används.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

The aim of my study is to examine how six teachers discuss their choices of work methods in teaching mathematics, as well as the methods they are currently using and what they have based their choices on. This study also covers how these teachers approach educational planning and where they get inspiration for their teaching material, and finally the advantages and disadvantages of each method according to the teachers. To be able to fulfill my purpose of this study some questions had to be considered: How do these teachers approach the planning of studies of mathematics and where do they find ideas for their lesson planning? Which methods do these teachers use in the teaching of mathematics and what are the reasons behind their choices of methods? Which advantages and disadvantages do these teachers see in the methods they use during the teaching of mathematics? This is a qualitative study, mainly based on qualitative research interviews according to an interview guide. Six teachers, from five different elementary schools, grade 1- 3, have been interviewed for this study. When analyzing the assembled data, I have used theories of Vygotskij and Dewey.  The interviewed teachers stated that it is the goals of the syllabus that determine the content of the lessons. The inspiration for the education of mathematics is different between the teachers although many of them reported that the internet is a great source of inspiration. The teachers in this study stated that they primarily work with the textbook, dialogues, group assignments, solving problems and practical mathematics. All the teachers considered these methods to be beneficial for the students’ comprehension. One of my conclusions is that the teachers of my study have diversity in their work method of mathematics. That the students are motivated and interact with each other to learn mathematics are other important aspects of the learning process.

Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang. Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära. Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.

Syftet med denna rapport är att förstå verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jämfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jämfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers är för att se om det finns några kopplingar samt om det finns spår från teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har även undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha använt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar. Då jag inte har observerat respondenterna vet jag inte exakt hur de arbetar, men jag har dock fått en inblick i hur de anser sig arbeta med matematik. Genom att ställa intervjufrågor om hur de anser sig arbeta utifrån bland annat målen i läroplanen för förskolan samt om arbetet utförs medvetet eller omedvetet kunde jag få en uppfattning av hur de anser sig arbeta. Då det var den subjektiva upplevelsen av fenomenet som var utgångspunkt i undersökningen valde jag att utgå ifrån det fenomenologiska perspektivet, men också det postmodermistiska perspektivet. Dessa två perspektiv lämpade sig bäst då jag ville försöka förstå respondenternas upplevelser av matematik. Sammanfattningsvis visar min undersökning att mina respondenter, med något undantag, upplever matematik som något de arbetar omedvetet med. Mina respondenter menar att matematik handlar om bl.a. tal, räkning, rums- och tidsuppfattning, se samband samt kroppsuppfattning. Arbetet med matematik anses ofta vara lätt, eftersom det i förskolan mycket handlar om vardagssituationer.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen. Resultatet visade att ledningen förmedlar en bild av att kompetensutveckling är viktigt, men att anställda upplever att det inte satsas tillräckligt inom området. Medarbetare med lägst formell utbildning upplevde sig ha minst möjligheter till kompetensutveckling. En tekniskt-rationell syn på kompetensutveckling var dominerade hos ledningen och medarbetare, men deras åsikter går isär angående hur kompetensutveckling bör främjas. Majoriteten av de intervjuade uppgav att de lär bäst i en kontext med andra vilket är kännetecknande för en miljöpedagogisk syn på lärande.

Denna uppsats tar upp vikten av att organisationer måste arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, detta är särskilt angeläget då det just nu sker en generationsväxling på arbetsmarknaden. Försäkringskassan är en organisation som står inför denna problematik. De har även genomfört ett omfattande förnyelsearbete som innebär att många medarbetare är nya inom sitt sakområde, vilket gör det ytterst betydelsefullt att se till att strategin för kompetensförsörjning fungerar. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Försäkringskassans kompetensförsörjningsstrategi, utifrån ett medarbetarperspektiv, upplevs bidra till ett lärande i arbetet. Uppsatsens frågeställning är: Hur upplever medarbetarna att strategierna för kompetensförsörjning bidrar till lärande i arbetet? Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ forskningsmetod för att samla in det empiriska materialet. Det genomfördes fyra stycken intervjuer i form av fokusgrupper. I dessa medverkade 17 medarbetare från ett nationellt försäkringscentra inom Försäkringskassan i Sverige. Det empiriska resultatet visade att medarbetarna upplevde att kompetensförsörjningsstrategierna bidrar till lärande i arbetet då det ges utrymme för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation. Att lärande sker på detta sätt styrks genom tidigare forskning och teorier om lärande. I analysen framkommer det att det är betydelsefullt för organisationen att skapa gynnsamma förutsättningar för reflektion, erfarenhetsutbyte, praktisk tillämpning och motivation för att kompetensförsörjningsstrategierna ska bli lyckosamma, det vill säga bidra till ökad kompetens och lärande.

Denna uppsats fokuserar på fältet organisatoriskt lärande. I denna uppsats undersöks huruvida en definition av vad organisatoriskt lärande är, är av vikt för utvecklingen av området. Vi tar vår utgångspunkt i kritik som riktats mot denna definitionsdebatt, som menar att organisationer redan lär sig och att man snarare bör studera detta lärande och utveckla detta istället för att söka formulera en exakt definition. Vi har i denna uppsats gjort en fördjupad studie av en utvald organisation, Rockparty, för att se hur denna handskas med lärande inom organisationen. Resultatet av denna studie blev insikten om att organisationen i allra högsta grad sysslar med vad vi känner igen som organisatoriskt lärande. Vilket föranleder oss att ta rygg på den tidigare yttrade kritiken mot definitionsdebatten som sådan och ett bifall till uppmaningen att istället studera och utveckla det lärande som pågår.

Då skolans styrdokument gör gällande att informations- och kommunikationsteknik (IKT) ska integreras på olika sätt i undervisningen ville jag undersöka dess potential för lärande. Området avgränsades till att omfatta sociala medier som en digital lärresurs och syftet formulerades till att mer generellt beskriva hur sociala medier i undervisningen kan användas som en resurs för lärande. Syftet är också att mer specifikt att beskriva hur detta kan användas som en resurs för lärande i svenskämnet. Följande frågeställningar formulerades: -          Vilka möjligheter till lärande och kunskapsutveckling ger sociala medier om de integreras i undervisningen? -          På vilka sätt kan sociala medier användas i svenskundervisningen för att stimulera lärande? Metoden som använts för att svara på syftet är en allmän litteraturstudie. Tidigare publicerad forskning och litteratur inom området har således granskats och analyserats för att uppnå syftet. I resultatet visade det sig att sociala medier kan fungera som en resurs för lärande i undervisningen då dessa bl.a. möjliggör webbpublicering av texter som kan få eleverna att engagera sig i arbetet med texten för att få den så bra som möjligt när mottagarperspektivet ändras till att omfatta en autentisk publik och inte bara läraren. Den feedback eleverna kan få på sina texter är också värdefull för att motivera eleverna att skriva och publicera texter. Vidare pekar resultatet på att sociala medier kan fungera som en gemensam arena för deltagande och samarbete kring t.ex. innehåll vilket kan bidra till ett gemensamt kunskapsbygge. Sociala medier möjliggör också arbete med det vidgade textbegreppet, ett väl etablerat begrepp i svenskämnet som syftar till att arbeta med text ur ett vidgat perspektiv. Detta kan motivera och engagera elever som t.ex. tycker att skriftbaserat berättande är svårt och jobbigt.

Denna studie undersökte hur strukturerad självbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, påverkade elevernas lärande i form av självinsikt, attityd till framgång, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i åldrarna 11-15 år, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att ställa frågor när de inte förstod, att hjälpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkätform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgång jämfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om självbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förändringar i motivation, attityder till lärande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansåg sig ha blivit mer motiverade. Alla elever menade att de genom självbedömningen lärt sig någonting som kommer att vara viktigt för dem i deras framtida studier. Resultatet visade att flickorna hade svårare att knyta an till ett elevcentrerat lärande med självreflektion än vad pojkarna hade.