Undersökningens avsikt var att vinna kunskap om hur gymnasielärare förhåller sig till lanseringen av begreppet entreprenörskap i skolan. Uppsatsen klarlägger och systematiserar hur lärare beskriver innehållet i begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och fördjupar sig även i hur lärarna ser på upprinnelsen till begreppens lansering i den svenska skolan. Undersökningen gör även en analys av möjliga entreprenöriella undervisningsmetoder samt de olika undervisningsrelaterade problem som lärarna anser att dessa metoder kan ge upphov till. Åtta kvalitativa intervjuer genomförda på en gymnasieskola i norra Sverige utgör basen för undersökningen. Studien nyttjar en abduktiv förståelseansats vilket betyder att analysen av det empiriska materialet kännetecknades av en pendelrörelse mellan en induktiv ansats och en deduktiv ansats. I arbetets resultatdel slås bland annat fast att begreppet entreprenöriellt lärande av lärarna ses som ett verktyg för undervisning i entreprenörskap. Det framgår även som tydligt att entreprenörskap främst sätts i samband med företagande och/eller kreativitet. Begreppet entreprenöriellt lärande uppfattas i sin tur som mer diffust och mindre värdeladdat än begreppet entreprenörskap. De undervisningsmetoder som lärarna ansåg vara förknippade med entreprenörskap betonade främst antingen undervisningsstrategier/undervisningsinnehåll eller undervisningsstruktur/undervisningsform. Med utgångspunkt i intervjupersonernas svar var det möjligt att klargöra att entreprenörskap, utifrån ett skolperspektiv, inte bör ses som något nytt. Samtliga lärare i undersökning utgick från redan befintliga tillvägagångssätt när de beskrev metoder för entreprenöriell undervisning. I och med att lärarna uppfattade att svagare elever, som av olika anledningar ofta kan ha svårare att finna kreativitet och initiativförmåga, som de elever som har svårast med den typ av undervisning som lärarna sätter i samband med entreprenörskap, klargör uppsatsen även att det är svagare elever som får störst problem med entreprenörskapsundervisning. De problem som lärarna ansåg att entreprenöriell undervisning kan resultera i sträckte sig sammantaget från elevorienterade problem till lärar- och skolorienterade problem. Allt som allt uppfattar lärarna att det är partipolitiska beslut och en övergripande samhällsutveckling som legat till grund för lanserandet av entreprenörskap i den svenska skolan. Denna slutsats sätter uppsatsen i samband med övergripande samhällsteoretiska uppslag av Manuel Castells och Richard Florida.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan.

<p>Vi intresserar oss för debatten som förts, bland annat politiskt och i fackpress, gällande läxans vara eller inte vara samt varför läxor som begrepp är frånvarande i dagens styrdokument. Därför är syftet med vår undersökning att beskriva lärares tankar om läxor. Studien bygger på en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med lärare som arbetar i skolår 4 till 6.</p><p>De frågeställningar som ligger till grund för vår studie är:</p><p>Vad anser lärare att det finns för fördelar respektive nackdelar med att ge läxor?</p><p>Hur och varför ger lärare läxor?</p><p>Hur anser lärare att läxor påverkar elevers lärande?</p><p>Av vilken anledning tror lärare att läxbegreppet inte tas upp i nuvarande styrdokument?</p><p>Huvudresultaten i vår studie visar att alla sju lärarna ger läxor, men att de har olika uppfattningar om vad en läxa är och vad den innebär. Hur och varför de ger läxor är också något som skiljer dem åt. Lärarna ser både fördelar och nackdelar med att ge läxor. En fördel är att läxor ses som ett sätt att befästa kunskap, medan en nackdel är att elevernas olika hemförhållanden kan påverka läxläsningen.</p><p>Inga av lärarna har reflekterat över varför läxbegreppet är frånvarande i den nuvarande läroplanen, men majoriteten tror att det handlar om en politisk fråga. Om läxor kan kopplas till lärande råder det delade meningar om. Några av dem tror att det kan ha en positiv inverkan medan några är osäkra. I stort sett är lärarna överens om att läxor inte är nödvändiga för att eleverna ska kunna nå kunskapsmålen.</p>

<p>I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i</p><p>litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare</p><p>upplever det.</p><p>Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer.</p><p>Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas</p><p>utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig</p><p>påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska</p><p>kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och</p><p>personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och</p><p>gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet</p><p>när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och</p><p>detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.</p>

<p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.</p>

<p>Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ”Vad har du lärt dig?", ”Hur har du lärt dig?” och ”Villkor/förutsättningar för detta lärande”. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap. Det visar sig att det inte finns någon direkt rak väg att gå för att göra så att eleven motiveras och lär sig och tar till sig den kunskap, utan det är väldigt unikt för var och en. Men däremot finns det likheter där man som lärare får balansera mellan för att skapa en så god motiverande, lärande och kunskaps miljö som möjligt för att eleverna ska få en så bra grund som möjligt inför det kommande vuxenlivet där deras kunskap kommer att fortsätta att utvecklas i evighet.</p>

<p>I denna studie tittar jag på vilka faktorer i skolan som kan påverka elevernas motivation till skolarbetet. Studien har gjorts på en gymnasieskola i södra Sverige i årskurs 1 till 3. Studien utgår ifrån olika teorier kring kunskap och lärande olika arbetssätt och även olika teorier kring motivation. Sedan har jag genomför en enkätundersökning bland eleverna där jag ställt frågor kring deras motivation till skolan och vad det är som påverkar deras motivation till skolan. Jag har även genomfört intervjuer med lärare och ställt frågor angående elevernas motivation och hur lärarna ser på den. Sedan har en jämförelse dels mellan elevernas svar i de olika årskurserna gjorts men även svaren mellan eleverna och lärarna. Det som framkom i studien som den viktigaste motivationsfaktorn för eleverna var läraren och att de känner att det de lär sig i skolan är viktigt för dem, det framkom även att de elever som drevs av en inre motivation i större utsträckning är motiverad till skolan. Det vi lärare kan göra för att motivera våra elever är att tänka på hur vi bemöter dem, hur vi lägger upp vår undervisning och även försöker få eleverna delaktiga i utformningen av uppgifter.</p>

<p>Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner.</p><p>I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress.</p><p>Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.</p>

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka några elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att “räkna matematik” och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen. Studiens resultat pekar också på att en viktig påverkande faktor av deras upplevelse är hur vida eleverna uppfattat att de lärt sig något eller inte.