Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet. Pedagogerna tycker att barnens beteende ändras och de blir mer samarbetsvilliga mot varandra. Det blir mer fantasifulla lekar och det bildas nya gruppkonstellationer i skogen.

Examensarbetet undersöker hur elever blir motiverade till att lära sig och ta till sig kunskap. Undersökningen genomfördes i en högstadieklass i åldrarna 15-16 år och eleverna gick i år 8 och 9. Undersökningen grundar sig på en enkät som jag lämnade ut till eleverna där de fick svara på tre frågorna, ”Vad har du lärt dig?", ”Hur har du lärt dig?” och ”Villkor/förutsättningar för detta lärande”. Det man kan utläsa av examensarbetet är hur elever motiveras till lärande och ta till sig kunskap. Det visar sig att det inte finns någon direkt rak väg att gå för att göra så att eleven motiveras och lär sig och tar till sig den kunskap, utan det är väldigt unikt för var och en. Men däremot finns det likheter där man som lärare får balansera mellan för att skapa en så god motiverande, lärande och kunskaps miljö som möjligt för att eleverna ska få en så bra grund som möjligt inför det kommande vuxenlivet där deras kunskap kommer att fortsätta att utvecklas i evighet.

Den psykosociala arbetsmiljön som handlar om relationer mellan människor, anses vara ett stort problem i skolan, och en faktor som påverkar lärandet. Syftet med uppsatsen har varit att skapa en bild och en förståelse för hur elever upplever att deras lärande påverkas av den psykosociala arbetsmiljön. Vidare var syftet att försöka ta reda på några faktorer som påverkar elevers lärande. För att undersöka detta har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med tio elever i årskurs åtta och nio i två Smålandskommuner. I resultatet och analysen har lärande presenterats och senare diskuterats med hjälp av teorier som Maslows behovshierarki, Human Relationsteorin och sociokulturell teori, med fokus på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. En tematisering har gjorts utifrån trygghet och trivsel, tillhörighet och gemenskap, uppmärksamhet, delaktighet och inflytande samt stress. Sammanfattningsvis visar studien att elevernas lärande påverkas negativt om de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön inte är tillgodosedda. Medan lärandet påverkas positivt om eleverna känner sig uppmärksammade, trygga, om de trivs och har vänner att umgås med och om eleverna får vara med och påverka undervisningen.

Studiens syfte har varit att undersöka hur lek används i undervisningen. Genom en standardiserad enkät har 21 pedagoger från fem olika skolor tillfrågats. Pedagogerna har varit verksamma inom förskoleklass till årskurs tre. Studiens resultat visar att leken i undervisningen förekommer i olika mängd i både förskoleklassen och de olika skolorna. Pedagogerna menar att det är svårt att uttala sig om vad lek betyder men framhåller att leken utvecklar olika förmågor såsom fantasi, socialt samspel och lärande. De framhåller också att det både finns fördelar och nackdelar med att använda lek i undervisningen.

No description available.

Att lära av historien är ett ämne som belyses allt oftare i organisationsteorier. Frågan är bara hur man kan använda sig av historien i ett framtidsperspektiv. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Kalmar Slotts nuvarande utvecklingsarbete skapa förståelse för hur tidigare erfarenheter kan bidra till att stärka en framtida profilering. Genom ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod har vi genomfört denna studie. Strukturen av studien präglas av tre olika faktorer vilka vi ständigt återkommer till i uppsatsen, historien, framtiden och projektgruppen. Vår empiri yttrar sig som en fiktiv dialog där intervjupersonernas röster gör sig hörda. Vårt teorikapitel präglas av två delar: organisatoriskt lärande samt faktorer som vi anser vara av stor vikt vid ett profileringsarbete. De två delarna framkommer under rubrikerna historia och framtid. Genom analysen har vi kommit fram till att projektgruppen för Kalmar Slott har mycket att hämta från historien. För att lyckas med att bygga upp en ny profil för Kalmar Slott krävs det grundliga utvärderingar och en gemensam vision samt satsningar på marknadsföring, näringslivet, lokalbefolkningen och turism. Tack vare projektgruppens höga ambitioner och en vilja att se framåt i tiden ser vi inga hinder för en framtida profilering av Kalmar Slott som en internationell mötesplats.

I denna studie tittar jag på vilka faktorer i skolan som kan påverka elevernas motivation till skolarbetet. Studien har gjorts på en gymnasieskola i södra Sverige i årskurs 1 till 3. Studien utgår ifrån olika teorier kring kunskap och lärande olika arbetssätt och även olika teorier kring motivation. Sedan har jag genomför en enkätundersökning bland eleverna där jag ställt frågor kring deras motivation till skolan och vad det är som påverkar deras motivation till skolan. Jag har även genomfört intervjuer med lärare och ställt frågor angående elevernas motivation och hur lärarna ser på den. Sedan har en jämförelse dels mellan elevernas svar i de olika årskurserna gjorts men även svaren mellan eleverna och lärarna. Det som framkom i studien som den viktigaste motivationsfaktorn för eleverna var läraren och att de känner att det de lär sig i skolan är viktigt för dem, det framkom även att de elever som drevs av en inre motivation i större utsträckning är motiverad till skolan. Det vi lärare kan göra för att motivera våra elever är att tänka på hur vi bemöter dem, hur vi lägger upp vår undervisning och även försöker få eleverna delaktiga i utformningen av uppgifter.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares syn på lekens betydelse för barns lärande i skolan. Vi har gjort en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade tolv stycken lärare i olika årskurser från förskoleklass till årskurs fem, detta för att undersöka hur lärares förhållningssätt påverkar undervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.