Detta examensarbete handlar om vad några elever i årskurs 2, 5 och 9 säger om sin lust att lära i matematik. Arbetet har sin teoretiska utgångspunkt inom den sociokulturella teoribildningen, där fokus ligger på lärande i samspel med andra. Undersökningen utfördes genom intervjuer, där 4 elever i varje årskurs, dvs. 12 elever ingår i undersökningsgruppen. Varje intervju gjordes i par om flicka/pojke, vilket resulterade i 6 intervjuer. Elevernas svar behandlar motivation i ämnet matematik, och vilka faktorer som inverkar på den motivationen. De intervjuade eleverna i årskurs 5 och 9 har även behandlat frågan om, och i så fall hur, deras motivation förändrats från de lägre åldrarna fram till idag. Det övergripande resultatet visar att elevernas motivation påverkades av omgivande faktorer, beroende på om dessa faktorer var positiva eller negativa. Tendensen i resultatet visar på en avsaknad av praktisk matematik, varierande uppgifter och arbetssätt. Utfallet av analysen visar på betydelsen av lärarens engagemang samt att ett sådant engagemang inverkade på arbetslusten. I resultatet framgår också att undervisningen i matematik blev meningsfull då eleverna förstod varför de lärde sig en viss sak, samt vikten av matematikuppgifter som är förankrade i verkliga situationer.

Syftet med detta arbete är att se hur lärare i förskolan arbetar med utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och svårigheter upplever lärarna inom utomhuspedagogik samt hur påverkar utomhusmiljön barns välmående och hälsa. Jag har genomfört en kvalitativ forskningsmetod där jag intervjuat sju förskolelärare på sex olika förskolor i Sverige med utomhuspedagogik som inriktning. Jag har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna för att skydda respondenterna. Genom insamlat material från intervjuer och tillgängligt material från forskning och litteratur inom området har jag fört en diskussion kring mina frågeställningar. Resultatet av detta arbete har visat att utomhuspedagogik är ett redskap som engagerar hela kroppen i lärandeprocessen, att respondenterna upplever att både barn och lärares psykiska och fysiska hälsa förbättras genom att vara aktiva i utomhusmiljön samt att barn får en tidig förståelse och respekt för miljön. Min slutsats kring utomhuspedagogikens betydelse är att detta arbetssätt behövs för att ge barn möjlighet till individanpassat lärande. Mina förhoppningar med detta arbete är att medvetandegöra lärare så att de ska vilja använda utomhuspedagogik i deras verksamhet. Tanken är också att lärare ska se möjligheterna med detta arbetssätt och använda det som en resurs för att skapa ett lustfyllt lärande.

Sammanfattning Det började med att vi var intresserade av vad kvalitet är och vad kvalitet innebär i fritidshemmet. Vi var även angelägna om att finna ut om kvalitet är en fråga om resurser eller om pedagogen också har en viktig roll i det sammanhanget. Därför blev det naturligt för oss att undersöka hur förutsättningarna för lärande ser ut i fritidsverksamheten. Våra forskningsfrågor blev; Hur beskrivs en fritidspedagogs yrkesutövning? Och vad avses med kvalitet i fritidshem? För att undersöka detta valde vi att göra en textanalys som baseras på Skolinspektionens granskning av kvalitet i fritidshem. Vi valde det här dokumentet för att vi ansåg att det skulle kunna ge oss svar på våra frågor och ge en djupare förståelse av fritidspedagogens yrkesroll och arbete. Vårt resultat visar att fritidspedagogens arbete till största del består av social omsorg. Samt att den forskning vi tagit del av visar på att fritidspedagogens arbete är otydligt och yrkesrollen diffus. I resultatet framkom också att pedagogen har ett betydelsefullt uppdrag och att det är inte bara en fråga om resurser. Pedagogens roll i verksamheten är den avgörande faktorn för att det ska bli god kvalitet. Kvalitet kan likställas med att skapa mening vilket här betyder en meningsfullhet för barnen. För att verksamheten ska upplevas som meningsfull behöver barnens intressen och behov beaktas.

Syftet med denna undersökning var att studera vilken betydelse pedagogiskt drama har för elevers utveckling och lärande i skolan. Undersökningen har sin grund i tidigare forskning såsom artiklar och litteratur. Uppsatsskribenten valde att använda sig av ostrukturerade intervjuer som metod för att studera detta, då möjligheten att ställa följdfrågor fanns. Dessa intervjuer har sedan sammanställts och analyserats med fokusområdet som grund, betydelsen av drama för barns utveckling och lärande. Resultatet visar att eleverna genom att arbeta med pedagogiskt drama som metod kan utveckla sin självmedvetenhet och därmed sin kommunikation och relation med andra. Pedagogiskt drama utvecklar eleverna i samspel med varandra. Utifrån intervjuer visar resultatet att drama gör barnen aktiva, de får leva ut och använda kroppens olika sinnen som en del i inlärningen av ny kunskap. Pedagogerna anser att drama skapar möjligheten att utveckla elever enskilt och i grupp och att användandet av drama kan hjälpa till att skapa trygghet och mod. De menar också att eleverna genom drama får möjligheten att leva sig in i andra mänskliga roller samt att de får en förståelse för andra grupper av människor. Uppsatsen visar även hur viktigt det är att arbeta fram en bra gruppdynamik vilken är till stor vikt för trivseln i klassrummet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod. Fyra pedagoger inom skolverksamheten har intervjuats, tre intervjuer och en telefonintervju har genomförts. Resultatet visar att intresset för att utveckla en barnslinga i Varbergaskogen var relevant. Informanternas främsta behov och önskemål var att barnslingan skulle innehålla vindskydd, fler eldstäder, en frågeslinga och en äventyrsbana med pedagogiska, motoriska fysiska utvecklingsmöjligheter. Informanterna ville se att vuxna hade en mer positiv inställning till naturen. Slutsatsen är bland annat att barnslingan kan ge Varbergaskogen ett extra lyft. Viktigt att tänka på vid utformningen är vilket språk som övningarna ska vara på. Att arbeta med föräldrars inställning till naturen och låta besökarna i Varbergaskogen vara med att utveckla uppdateringen. Samt att skolan kan vara nyckeln för många barn att vistas mer utomhus.

Samlingen är något som i förhållande till den tid den upptar av vår verksamhet får mycket av vår planeringstid plus att den ofta avbryter barnen i sin lek.       Då vi har sett att samlingen börjat ifrågasättas av en del pedagoger väcktes vårt intresse för att undersöka pedagogernas syn på samlingens syfte och form. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur läroplanen används i planeringen inför samlingarna.      Vi har valt att använda en semistrukturerad intervjuform i vår kvalitativa undersökning och vi har intervjuat sammanlagt tio pedagoger från fyra förskolor i Mellansverige.       Resultatet av vår studie visar att två av de tio respondenterna inte har samling, eftersom de istället prioriterar den fria leken. Resterande respondenter anser att samlingen ger barnen en rolig stund och att den är gruppstärkande då barnen blir sedda och uppmärksammade av sina kamrater.   Att samlingen används för att skapa en gemenskap är något som även framkommer på flera ställen i litteraturen som vi använt oss av. Flera respondenter berättade att det även förekommer mattelekar/övningar i samlingen, trots att endast en respondent klart uttalade att man har samling för lärandets skull. Läroplanen är något som hela tiden finns i bakhuvudet, men den används inte direkt under planeringen. Två respondenter hade förskolans arbetsplan med vid planeringen. Vår slutsats är följande vad gäller pedagogernas huvudsakliga syfte med samlingen i förskolan; den är i första hand en ritual för att stärka gemenskapen och för att ge barnen en rolig stund, lärandet kommer i andra hand eftersom man är medveten om att det sker under hela barnets vistelsetid på förskolan och inte bara under samlingen.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad läroplan för förskolan (Lpfö 98) träder i kraft nästa år. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen är gjord på en förskola med fyra 5-åringar. Barnen spelades in på band under en utforskande estetisk verksamhet då de klippte och ritade olika former. Därtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tänker runt matematik. Resultatet visar att barnen urskiljer och gör olika former, relaterar formerna till varandra, ordnar formerna i grupper, de för och följer ett matematiskt resonemang samt använder matematiska begrepp. Viktiga slutsatser är att barn kan utvecklas inom matematiken i förskolan och kan uppfylla de nya målen att sträva mot genom att man låter barnen utforska i öppen estetisk verksamhet, stimulerar barnen till lärande, låter barnen utgå från sin erfarenhetsvärld samt låter barnen reflektera över sitt lärande.

Uppsatsen behandlar frågor kring lekens betydelse för barns lärande och utveckling utifrån förskollärares perspektiv. Studien har innehållit intervjuer med förskollärare som fått möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan på utvecklingen och lärandet.

Syftet med denna undersökning var att utifrån en kvantitativ ansats beskriva och undersöka huruvida en organisations jämställdhetsarbete kan anses som framgångsrikt mot bakgrund av vad olika teorier framhåller om vad ett gott jämställdhetsarbete är. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomfördes inom en offentlig verksamhet. Teorin utgick från sex olika teman om vad ett gott jämställdhetsarbete bör innehålla, lärande i samband med förändringsarbete samt tidigare forskning. Resultatet visar de svårigheter som kan förekomma med att genomföra ett jämställdhetsarbete som ska leva upp till jämställdhetslagens krav. Undersökningen visar att det finns tendenser till att låg delaktighet och dålig kommunikation inom verksamheten försvårar implementeringsprocessen.

I detta arbete ville jag undersöka hur utomhuspedagogik betraktas från olika håll, nämligen i litteratur, elevers syn på att viss undervisning bedrivs utomhus samt att hur jag som lärare upplever det. Metoden har varit litteraturstudier, intervjuer av elever samt att jag gjort egna observationer. Resultatet visar att i litteraturen finns många som förespråkar att undervisning ska bedrivas utomhus, bland annat stärker det elevernas koncentrationsförmåga, eleverna får en sinnlig påverkan som är positiv och de får arbeta praktiskt vilket befrämjar den teoretiska kunskapsuppbyggnaden. Dessutom stärker utomhusverksamheten hälsan, både hos elever och personal. Den mesta litteraturen avspeglar mestadels de lägre årskurserna, högstadiet och gymnasiet berörs inte i så stor utsträckning. Eleverna var överlag positiva att vara ute, i synnerhet när vädret var varm och skönt. De ansåg att de lärde sig på ett annat sätt än i klassrummet och detta sätt var ett bra sätt. Mina observationer stöder eleverna syn.