Studien syftar främst till att undersöka förutsättningar respektive hinder i det fenomen av arbetsplatslärande som den lärande organisationen utgör. Teoretisk utgångspunkt är den organisationsteori av systemdynamisk karaktär som tillhandahållits av Peter Senge (1990). Genom en kvalitativ fenomenografisk forskningsmetod genomfördes digitalt sex semistrukturella intervjuer på varierande befattningsnivå inom olika organisationer. Den inspelade och därefter transkriberade empirin analyserades sedan tematiskt. Resultatet visar att samtliga intervjuade medarbetare i de olika organisationerna kan identifiera såväl förutsättningar som hinder i den egna organisationen. Nödvändiga element i den lärande organisationen som vision, struktur, kultur och ledarskap utgör, är ömsesidigt beroende av individens vilja att bidra till det strukturella lärandet. I resultatet visas att medarbetarna sammankopplar sina subjektiva upplevelser av förhållanden på den egna arbetsplatsen med nivån av sin egen ansträngning och vilja att bidra med lärande till organisationen. Vidare noteras att ett visst mått av lärande sker på samtliga arbetsplatser, på alla nivåer och synes inte vara beroende av formella utbildningskrav. Snarare tydliggörs de nödvändiga ingående elementen i en lärande organisation som avgörande för omfattningen och graden av lärandet. En lärande organisation kan alltså främjas eller hämmas beroende på hur väl de ingående beståndsdelarna av en lärande organisation är uppfyllda vilket är av pedagogiskt intresse för arbete med organisationsförändringar.

Intresset för organisationskultur har varit stort under de senaste tre decennierna. Detta på grund av att framväxten av en global marknad bidragit till att företag behöver locka till sig och behålla rätt medarbetare. Därtill har den tekniska utvecklingen och en expansiv IT-bransch, med kunskap och innovation som framgångsnyckel, lett till att många företag i IT-branschen använder organisationskultur för att lyckas. Organisationskulturens ideologier och värderingar används således som en kompletterande styrform till övriga styrformer inom företaget. Organisationskultur kan även ses som en beskrivning av upplevda värderingar och visioner. En problematik är att motsättningar mellan företagets officiellt uttryckta organisationskultur och medarbetarnas upplevelse av kulturen kan uppstå, vilket leder fram till studiens syfte: att mot bakgrund av organisationskultur i allmänhet, undersöka organisationskulturen i IT-konsultföretag, för att ta reda på hur den ser ut och om det finns motstridigheter. Av detta syfte följer studiens frågeställning: Hur ser organisationskulturen ut i ett IT-konsultföretag, hur upplevs den av konsulter samt finns det några motstridigheter mellan den upplevda kulturen och företagets officiellt uttryckta organisationskultur? Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med sex konsulter inom ett IT-konsultföretag. Det teoretiska ramverket utgår från organisationskultur i allmänhet och Castells resonemang om Internetkulturen i synnerhet. Slutsatser samstämmiga med tidigare forskning på området är: (1) subkulturer finns inom konsultavdelningen. (2) Konsulterna upplever att IT-konsultföretagets kultur skapas av konsulterna. (3) Konsulternas upplevda kultur genomsyras av gemenskap, individualism, belönings- och bestraffningssystem, lärandekultur och kunskapsbaserad hierarki. Slutsatser som kan bidra till forskningsfältet av organisationskultur inom IT-konsultföretag, är: (1) motstridigheter finns inom företagets officiellt uttryckta kultur samt emellan dess och konsulternas upplevda kultur (2) IT-konsultföretagens organisationskultur präglas av Internetkulturen. Med relativt få studier inom organisationskultur i IT-konsultföretag, vore det en fördel att utöka dessa studier till mer longitudinella studier, för att se hur internetkulturens prägel på upplevd organisationskultur förändras över tid.

Titel: Lärande som överlevnadstaktik – En studie om samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering. Syfte: Skapa förståelse för samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering i en kunskapsintensiv organisation, med särskilt intresse för enheter där krav på uttalad eller formell professions- eller yrkeskunskap saknas. Metod: Studien har genomförts med ett abduktivt förhållningssätt och en kvalitativ forskningsstrategi. Fallstudie är den valda forskningsdesignen och ett fall har studerats, vilket är avdelningen Digitala medier som är en del av förlaget Studentlitteratur. Det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering är ett komplext och omfattande fenomen som inbegriper många olika aspekter vilka interagerar med varandra. Samspelet har visualiserats med hjälp av en modell. Exempelvis kan ledarskap och kultur påverka individuellt lärande och tillämpningen av kunskapshantering. Nya kunskaper genereras från olika former av lärande som sedan kan formaliseras. Något som i sin tur innebär att kunskap tillgängliggörs och delas med andra, vilket leder till en högre grad av individuellt lärande. Olika former av lärande fungerar som ett filter vilka de andra aspekterna färdas genom. Olika former av lärande kan generera olika typer av kunskaper. Att konvertera tyst kunskap till explicit kunskap understödjer informellt lärande. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering möjliggör ett effektivt lärande inom Digitala medier, vilket är av stor betydelse för avdelningen då arbetskraft med eftersträvad kunskap inte finns att tillgå. Organisationen tar till vara på individers kunskaper och gör den till sin egen, vilket leder till en minskad sårbarhet. Samspelet mellan individuellt lärande och kunskapshantering kan även betraktas som en överlevnadstaktik för Digitala medier. En taktik som hjälper avdelningen att prestera trots en avsaknad av tillgång till arbetskraft med eftersträvad kunskap och oförutsedda förändringar i omvärlden.

Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om organisatoriskt lärande. Detta görs genom en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, där urvalet består av sju chefer från tre organisationer från två olika branscher. Resultatet visar att chefer anser att organisatoriskt lärande hör ihop med kunskapsspridning och lärande i vardagen. Resultatet visar också att de anser att de kan skapa förutsättningar för organisatoriskt lärande, eftersom deras roll innebär ett mandat att bestämma vad som ska läras och vilka arbetssätt och rutiner som införlivas i organisationen. Chefer menade att de skapar förutsättningar genom att ge medarbetare inflytande, genom att skapa strukturer för lärande och genom att skapa ett klimat som uppmuntrar lärande. De identifierar främst tid och ekonomiska aspekter som hinder för organisatoriskt lärande, men också faktorer som berör organisationsstrukturer och medarbetarens egen motivation. / The purpose of the study is to examine managers' own perceptions of organisational learning. This is done through a qualitative semi-structured interview study, where the sample consists of seven managers from three organisations in two different industries. The results show that managers believe that organisational learning is associated with knowledge dissemination and learning in everyday activities. It also shows that they believe they can create conditions for organisational learning, as their role involves the mandate to determine what should be learned and which work methods and routines should be incorporated into the organisation. Managers stated that they create conditions by giving employees influence, by creating structures for learning, and by fostering a climate that encourages learning. They primarily identify time and financial aspects as barriers to organisational learning, but also factors related to organisational structures and employees' own motivation.

The purpose of the study has been to investigate and shed light on practical measures companies take to create a culture that promotes learning, as well as the role of technology. It is an important topic for organizations to face major challenges regarding reskilling and upskilling of employees, to ensure that the company has the right skills for the future. We have examined 11 companies where we took a closer look at their organizational structure, how they use leadership around learning, their vision, mission and strategy for learning, what technology is used for learning (and how and why exactly these technologies), how they create and buy digital content / courses, what can be measured and used as guidelines for driving learning and finally we have looked at the challenges production companies are especially faced with. Our analysis shows that there are some common denominators in which competencies and tasks must exist and take place internally to be able to facilitate work towards a learning culture, that learning is designed after having a high business relevance, that the top management's attitude to learning is essential, that learning technologies are used frequently, there is data on learning activities that can be used as guidelines and that production companies need to take special measures to be able to include their entire workforce in their learning initiatives. Our analysis also shows that the quality and usefulness of learning technologies has accelerated in recent years and has been given a leading role in organizations' investments to improve the learning culture. In the report, we propose that companies realize the power they have to influence how learning is done by setting up and working with the essential building blocks of the learning ecosystem we have identified. / Syftet med studien har varit att undersöka och belysa praktiska åtgärder företag tar sig an för att skapa en kultur som främjar lärande, samt vilken roll teknologi har. Det är ett viktigt ämne för att organisationer står inför stora utmaningar gällande upplärning och omskolning av anställda, för att säkerställa att företaget har rätt kompetenser. Vi har undersökt 11 företag där vi har tittat närmare på deras organisationsstruktur, hur de använder sig av ledarskap kring lärande, deras vision, mission och strategi för lärande, vilka teknologier som används för lärande (samt hur och varför just dessa teknologier), hur de skapar och köper in digitalt innehåll/kurser, vad som kan mätas och användas som riktlinjer för att driva lärande och till sist har vi tittat på utmaningar produktionsföretag speciellt ställs inför. Vår analys visar att det finns några gemensamma nämnare i vilka kompetenser och arbetsuppgifter som ska finnas internt för att lättare kunna arbeta mot en lärande kultur, att lärande designas efter att ha hög affärsrelevans, att högsta ledningens inställning till lärande är essentiell, att lärande teknologier används flitigt, det finns data kring lärande aktiviteter som kan användas som riktlinjer samt att produktionsbolag behöver vidta särskilda åtgärder för att kunna inkludera hela sin arbetsstyrka i sina lärande initiativ. Vår analys visar även att kvaliteten på och nyttan av lärande teknologier har accelererat de senaste åren och har fått en huvudroll i organisationers investeringar för att förbättra lärande kulturen. I rapporten föreslår vi att företag inser makten de har att påverka hur lärande går till genom att sätta upp och arbeta med de olika delarna vi belyser är essentiella i ett lärande ekosystem.