No description available.

No description available.

Sammanfattning  Syftet med studien är att se hur lärare arbetar med att inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen.    Frågeställningar  Vilka lösningar tillämpar lärare för att inkludera elever som har svårt att delta i simundervisningen?  Hur bedömer lärare elever som av religiösa skäl inte kan, vill eller får delta i simundervisningen?     Metod  Jag har valt en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Fyra olika lärare intervjuas. Dessa lärare arbetar på olika skolor i en medelstor stad centralt i landet där det finns människor från 160 av världens 192 länder. Intervjuerna utfördes på bestämd tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att säkerställa svaren från intervjuerna.     Resultat  Samtliga lärare har lösningar för hur de ska inkludera muslimska flickor som på grund av religiösa eller kulturella skäl inte deltar i simundervisningen. Vidare använder sig lärarna av snarlika tillvägagångssätt, bland annat erbjudandet av ”burkini”. Det som skiljer sig åt mellan skolorna är att vissa lärare anser det inte vara något problem med att inkludera dessa elever, medan andra lärare har elever som kräver specialundervisning. Elever som inte är med och simmar på grund av religiösa eller kulturella skäl underkänns i ämnet idrott och hälsa, vilket samtliga lärare är överens om.    Slutsats   Samtliga lärare förhåller sig till liknande lösningar i arbetet med att inkludera muslimska flickor i simundervisningen. Detta kan indikera att lösningarna är av ett begränsat slag. Kommunikation mellan lärare och elev anses vara ett vinnande koncept bland lärarna för att belysa simningens betydelse. Föräldrar bör även de vara underrättade för att göra det lättare för lärarna att få med eleverna under lektionerna. / Abstract The purpose of this study is to depict how various teachers work with the inclusion of Muslim girls who, because of religious or cultural reasons, cannot or may not participate in swimming lessons. Problem description How do teachers include pupils who have difficulties in participating in swimming lessons? How do teachers assess students whom for religious reasons cannot or may not participate in swimming lessons? Method I have chosen a qualitative approach with interviews as study method. Four different teachers have been interviewed. These teachers work in various schools in a medium sized city where there are nationalities from 160 of the world's 192 countries. The interviews were conducted on a definite time and place at each school. I used audio recording at all interviews in order to ensure that no misinterpretation could be made of the interviewees' responses. Results All teachers have their own way of ensuring that the Muslim girls, who due to religious or cultural reasons could not participate in swimming lessons, were included. Furthermore, teachers used similar approaches e.g. offering the opportunity to use "burkini". The differences among the schools are that some teachers do not consider the inclusion of these students to be a problem while other teachers have students who require special education. Students who do not attend swimming lessons due to religious or cultural reasons fail in physical education and health, which all teachers have agreed. Conclusions All teachers use similar methods to ensure that Muslim girls attend the swimming lessons. This may indicate that there are a limited number of opportunities to use. Communicating with the students seems to be a winning concept in order to illustrate the importance of swimming lessons. Parents should also be notified to make it easier for teachers to get the students to participate in the education. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2014</p>

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka årskurs 8-elevers inställning till ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar Vad motiverar eleverna att delta på idrottslektionerna? Varför är en del elever omotiverade att delta på idrottslektionerna? Metod Denna studie är en kvalitativ studie. Jag har intervjuat fem elever i årskurs 8, som svarade på frågor rörande deras motivation till ämnet idrott och hälsa. Resultat Resultaten visar att eleverna som är motiverade till att idrotta i skolan finner idrotten meningsfull, men också att idrottens moment i skolan är begripliga och hanterbara utifrån ett KASAM-perspektiv. Detta påvisas bland annat genom att vissa elever är medvetna om vad idrott och hälsa har för positiva effekter på hälsan. Vidare framgår det att elever som idrottar på fritiden har högre motivation till idrottsämnet. I resultatet framgår även en motsägelse. Vissa elever tycker inte ämnet idrott och hälsa är roligt och ser ingen anledning till att vara delaktiga i undervisningen, mera än för betyget. Dessa elever kan sakna delar av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet utifrån ett KASAM-perspektiv. Slutsats Motiverade elever karaktäriseras av att ha en idrottsbakgrund på fritiden. Skolans uppdrag är att nå alla elever och för att uppnå detta måste även omotiverade elever involveras i undervisningen. Det kan ske genom att de får påverka innehållet i undervisningen, att de får möjlighet att röra sig på sin egen färdighetsnivå vid individanpassad studiemiljö och att de får stimulans exempelvis genom positiv återkoppling från läraren. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

<p>Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.</p>

<p>Anmälningsskyldigheten är en del av det uppdrag en lärare har, att anmäla är något lärare</p><p>enligt lag är skyldiga att göra. Detta arbete är en studie av tre lärares upplevelser av</p><p>anmälningsskyldigheten och hur de upplever socialtjänstens bemötande, med syftet att</p><p>försöka ta reda på varför så procentuellt få anmälningar kommer från skolans värld och</p><p>hur man skulle kunna arbeta för att få fler lärare att ta steget att anmäla. Det vår</p><p>undersökning pekar mot är att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten brister och att</p><p>de två myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bästa, inte</p><p>möts. Det vi kommit fram till är att samarbetet måste förbättras och att frågan om</p><p>anmälningsskyldigheten bör lyftas fram i större utsträckning än den verkar göra idag.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.</p>

<p>Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial. Vi har intervjuat tre rektorer och tre skyddsombud. Det visar sig att en av anledningarna till att lärare väljer att inte kontakta arbetsgivare eller anmäla vid utsatthet är rädsla för att upplevas som misslyckad. Vad som även kom fram är att vid intervjutillfällen så fanns det inga handlingsplaner på skolorna som var kända för de anställda eller skyddsombuden. Rektorer hänvisade till likabehandlingsplanen, som egentligen är till för elever och inte lärare eller andra anställda på skolan. Skolan som organisation måste förbättra sin planering och sitt preventiva arbete mot hot och våld riktat mot lärare, och börja följa de fastställda stadgar och lagar som finns som riktlinjer för hur man ska hantera just hot och våld i skolan.</p>

<p>I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. </p><p>Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen.</p><p>Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.</p>

<p>Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.</p><p>Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.</p><p>Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.</p><p>En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet.</p>