Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan. Relevant litteratur bearbetas och jämförs med resultatet i diskussionsdelen där även skillnader och olikheter i planeringsmodellerna behandlas.

No description available.

The aim is to examine teachers own experiences of leadership, leadership styles and what good leadership is and to find out how teacher leadership can influence students according to teachers.  My questions are:  How do teachers evaluate leadership and their own leadership styles? What is good leadership according to teachers? How can the teachers leadership styles affect students in the classroom according to teachers? The method used is a qualitative method based on interviews with five teachers. The reason why I have chosen a qualitative research method is that I believe that this method can give me better results by understanding the world from the interviewees’ point of view. I have come to the conclusion that the interviewed teachers believe that leadership and management style play a large role in the teacher's profession and that the teacher's leadership style in the classroom democratic or authoritarian have a major impact on students. The teacher should consider his management and find some sort of balance by exercising both democratic and authoritarian leadership style and adapt it to the situation. And In terms of results regarding good leadership of the interviewed teachers, I can say that good leadership is largely about good relationships between teachers and students and that a teacher can become accepted as leader by winning students confidence.

Mitt syfte med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år (år 7-9) arbetar med motivation och återkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri. Lärarna i studien använde sig av många strategier för att motivera elever samt ge dem återkoppling. Resultatet visade att lärares attityder har en stor inverkan på elevers motivation. När lärare visar ett stort engagemang för sitt ämne tenderar det att påverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lärare upplever att det är viktigt att ge elever återkoppling på det de gör. Resultatet visar även att återkoppling är ett sätt att arbeta med elevers motivation. När elever får återkoppling tenderar deras motivation och tilltro till den egna kompetensen att öka.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan och lärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattar lärare begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju med nio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll för elevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studien med att motivation är ett svårdefinierat begrepp, som anses stå i relation till andra begrepp så som vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver dem framåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande. Faktorer som enligt lärarna påverkar elevers motivation är lärares bemötande och förhållningssätt gentemot eleverna, samt förväntningar, elevens trygghet och säkerhet, sociala omgivning och självkänsla och självförtroende.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare i idrott och hälsa på låg och mellanstadiet uppfattar hälsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet är även att undersöka hur lärarna jobbar med att implementera hälsobegreppet i sin undervisning. Utifrån syftet har dessa frågeställningar skapats: Vad betyder hälsobegreppet för lärare i idrott och hälsa? Hur undervisar lärarna sina elever i och om hälsa? Hur tolkar lärare i idrott och hälsa hälsans del i Lgr 11? Metod Jag har använt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hjälp av intervjuer. Urvalet är sex lärare i idrott och hälsa som alla jobbar på låg och mellanstadienivå. Jag har använt mig av denna metod för att få mer ingående och djupa svar på mina frågeställningar. Resultat Resultatet visar att lärarna uppfattar hälsa som att den påverkas av olika faktorer, yttre faktorer har även påverkan på din hälsa . Hälsa kan delas upp i tre olika delar, fysisk, psykisk och social hälsa. I undervisningen jobbar lärarna på många olika sätt för att främja elevernas hälsa, det är allt ifrån diskussioner och reflektioner kring hälsa i samband med fysisk aktivitet till teoretiska prov. Majoriteten av lärarna uppfattar inte Lgr 11:s kursplan som svårtolkad, men läst mellan raderna kan ses att lärarna tolkar den utifrån sin egen syn på vad hälsa innebär. Slutsats Slutsatsen jag kan dra av detta är att lärarna tolkar kursplanen utifrån egna värderingar om vad hälsa är och hur de själva tycker att hälsa borde gestaltas i undervisningen. Eftersom att lärarnas har förhållandevis olika åsikter om vad hälsa innebär och hur det ska undervisas, ser undervisningen långt ifrån enhetlig ut på skolorna. För att kunna skapa en bra och hälsofrämjande undervisning krävs en grundläggande och sund förståelse för vad hälsa innebär i dagens samhälle. För att alla elever ska få tillgång till en sådan undervisning krävs enligt mig tydligare direktiv i kursplanen gällande hälsans del i ämnet idrott och hälsa. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten. Vi har kommit fram till att samlärandets utrymme till stor del styrs av lärarens attityder, vilket ofta formats av deras tidigare erfarenheter. Samlärande har stora vinster men är något som kräver träning för att kunna användas på ett givande sätt.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete. Forskningsfrågor: Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt? Hur resonerar elever kring samarbete och respekt? Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt. Metod Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar. Resultat Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt. Slutsats I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Syftet med den här c-uppsatsen är att undersöka lärares uppfattningar av att införa hälsokunskap för elever i årskurs 5 och 6. Enligt Ålands Landskapsregering ska hälsokunskap införas som ett obligatoriskt ämne i alla högstadieskolor på Åland, från och med hösten 2011. För att få svar på syftet har intervjuer med sex stycken lärare som arbetar i årskurs 5 och 6 gjorts. Ett missiv skickades via e-mail ut till verksamma lärare i årskurserna fem och sex på Åland. Det var sex stycken lärare som tackade ja till att delta i undersökningen vilket ansågs som ett passande deltagarantal och därför valdes de ut till intervjupersoner. Den kvalitativa metoden har använts eftersom det är lärarnas skilda åsikter och uttryck som arbetet har fokuserat på. Resultatet av undersökningen visar att det finns delade åsikter bland lärarna om hälsa som enskilt ämne för elever i årskurs 5 och 6. En del lärare anser att hälsa är ett ämne som går bra att integrera med andra ämnen medan andra tycker att hälsa som enskilt ämne ska införas för att lärarna och eleverna då kan koncentrera sig på och ta sig tid för det specifika ämnet. Vissa lärare anser att det ska införas tidigare än i årskurs 5 och 6 på grund av att de har sett ett behov hos eleverna, andra lärare anser att årskurs 5 och 6 är passande årskurser att införa det. En del lärare anser att det är för tidigt att införa det i årskurs 5 och 6 på grund av mognadsgraden bland eleverna. Lärarna anser att det i ämnet ska ingå värderingsövningar samt diskussioner mellan lärare och elev om allt från fysisk aktivitet till sexualundervisning.