Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas. Dock var det tydligt att arbetsbelastning, arbetsklimat och förändring var de mest påverkande stressfaktorerna oberoende av lärarens arbetssituation eller bakgrund. Det fanns endast en faktor som verkade ha en betydande påverkan gällande lärares upplevelse av stressfaktorer. Denna faktor bestod av om lärarna arbetade på en friskola eller en kommunal skola, där de kommunala lärarna påverkades i betydligt större utsträckning av stressfaktorerna jämfört med friskolelärarna. Det är av intresse att i vidare studier genomföra en undersökning baserad på lärare i kommunala skolor och lärare i friskolor. Detta för att kunna urskilja vad det är som gör att friskolelärare enligt denna studie påverkas mindre av stressfaktorer. Det är även av interesse att undersöka andra faktorer i lärarens arbetssituation som inte denna studie berör för att vidare försöka hitta källor som bidrar till en ökning av lärares upplevelse av stressfaktorer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri. Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej. I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad. Betyg och bestraffning visade sig vara områden där skillnader mellan mellanstadie- och gymnasielärarna gick att finna. Resultatet visar en genomgående trend där lärare som deltog ansåg att relationer var den främsta resursen att tillgå för motivationsarbete i skolan. Resultatet av denna studie visar att motivationsarbete i skolan är ett komplext område där många olika faktorer spelar in. En slutsats som kan dras är att relationsbygge var den faktor som betonades som den viktigaste och att denna till stor del möjliggjorde för användandet av andra motivationsfaktorer och strategier.

Syftet med vår studie är att undersöka vilken inställning elever i mellanstadiet har till läxor i ämnena svenska och matematik och hur lärare i år 3, 4 och 5 använder sig av läxor i ämnena svenska och matematik. Syftet har även varit att undersöka hur mycket tid elever lägger på sina läxor. Arbetet baseras på enkätundersökningar och intervjuer med lärare och elever. Resultatet visar att merparten av eleverna arbetar med läxor mellan 15 och 30 minuter i respektive ämne och att flertalet av dem behöver stöd från någon vuxen med läxorna. Både elever och lärare är överens om att det finns ett syfte med läxor, dock överensstämmer inte det syfte som eleverna tror att läxorna har helt med det syfte lärarna anger att de har.

Summary Aim and research questions The purpose of the study is to examine how physical education (PE) teachers can work to increase young people’s interest in physical education but also physical activity in general. - How can PE teachers work to increase student’s interest in physical activity? - Does PE teachers believe that the student’s interest for sports is achieved according to the educations curriculum and in that case, how? - What problems can PE teachers encounter in their efforts to get young people motivated for physical activities during PE classes? Method Prior to implementation of the study i reviewed on a lot of past research and got interested about the problem with unmotivated students. After this I looked for different theories that I could use for my study and settled with the KASAM theory by Aaron Antonovsky. The method applied in this study was a qualitative interview method. The aim was to find out how teachers work to motivate their students to be physically active and wanting to participate in PE classes. The interview was made with five different PE teachers who worked with students at high school. After having collected and transcribed all data the study’s aim and questions could be answered.  Results The interviews made shows that teachers in schools often work with motivating their students, but it doesn’t seem like an easy task. Building a good relationship to all students in a class was something that the teachers thought were important factors getting the students more motivated and having a better attitude towards PE. A well-formed lesson with various activities and variation was considered to be important. There should also be a range of levels and options during one lesson so that all students at times could be successful. In this way students find something that suits them and they get motivated. Conclusion Working with motivating students is a core element out in the schools and the teachers carry a huge social responsibility to ensure that more students want to be physically active in physical education but also seen from a lifetime perspective / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare kan arbeta för att öka ungdomars intresse för ämnet idrott och hälsa men även fysisk aktivitet i allmänhet. -          Hur anser idrottslärarna att de kan arbeta för öka elevers intresse för fysisk aktivitet? -          Anser idrottslärarna att elevernas intresse för idrott uppnås enligt Skolverkets kursplan och isåfall på vilket sätt? -          Vilka problem kan idrottslärare stöta på i arbetet med att få ungdomar motiverade till fysisk aktivitet under idrottslektionerna? Metod Inför genomförandet av studien så hade jag läst på en hel del kring tidigare forskning och fastnade för problematiken kring omotiverade elever. Efter detta letade jag efter olika teorier och fastnade för teorin KASAM som myntades av Aaron Antonovsky. Metoden som tillämpades i studien var kvalitativ intervjumetod. Syftet var att ta reda på hur lärare arbetar med att motivera sina elever till att vara fysiskt aktiva och delta på idrottslektionerna. I studien intervjuades fem olika idrottslärare som arbetar med elever på högstadiet. Efter att ha samlat in och transkriberat data så kunde studiens syfte och frågeställningar besvaras. Resultat Intervjuerna visar på att lärarna ute på skolorna arbetar mycket med att motivera sina elever, men att det inte alltid är det enklaste arbetet. Att skapa en bra relation till alla elever tyckte lärarna var viktigt för att eleverna skulle bli mer motiverade och få en bättre inställning till ämnet idrott och hälsa. En undervisning med olika aktiviteter och variation ansågs vara viktigt. Det skall dessutom finnas flera olika nivåer och alternativ under samma moment, för att alla elever skall kunna lyckas. På detta sätt finner eleverna något som passar just dem och de blir motiverade. Slutsats Motivationsarbete är ett viktigt inslag ute på skolorna och idrottslärarna bär ett stort samhälleligt ansvar för att se till att fler elever skall vilja vara fysiskt aktiva på idrottsundervisningen men även sett ur ett livslångt perspektiv. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Denna uppsats har till syfte att studera idrottslärares tankar och åsikter om hur det är att undervisa i ämnet idrott och hälsa på grundskolans tidigare år samt grundskolans senare år. Frågeställningarna i arbetet utgår från tre frågor: 1. Hur skiljer sig yrket idrottslärare på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år i undervisningen? 2. Vad innebär det att som idrottslärare undervisa på grundskolans tidigare år? 3. Vad innebär det att som idrottslärare undervissa på grundskolans senare år?  Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fyra idrottslärare för att besvara detta syfte. Analysen av resultatet har utgått från en egenkomponerad teoretisk mall med tre komponenter: planering, bemötande och yrke. Resultat visar att det finns en del skillnader men också likheter mellan att undervisa i idrott på grundskolans tidigare och senare år.  En skillnad är att eleverna på grundskolans tidigare år verkar se ämnet idrott och hälsa mer som en rast och lek inte som ett ämne. Detta gör att lektionerna blir mer avslappnade och eleverna är positivare vilket underlättar undervisningen. På grundskolans senare år innebär läraryrket mer arbete med att motivera eleverna till att vilja delta i undervisningen. I de lägre åldrarna finns oftast motivationen där självmant. Egenskaper som en idrottslärare behöver ha enligt intervjupersoner är att vara lyhörd, flexibel, kunna bemöta eleverna på rätt sätt samt ha fantasi. Båda lärarna på grundskolans tidigare år och grundskolans senare år var eniga detta.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på genus i sin undervisning, läromedel samt hur genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på genus men också en möjlighet att studera den underliggande genusproblematiken i läraryrket. Till min hjälp använde jag mig av semistrukturerade intervjuer (kvalitativ metod) samt professor Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Mina frågeställningar var följande:   Hur ser gymnasielärare i historia på genus i sin undervisning? Vilken uppfattning har gymnasielärare i historia av genus i valda läromedel? Hur anser lärarna att genus förändrats under deras arbetsverksamma år? Resultatet kunde senare påvisa följande: Samtliga lärare ansåg att det lade ner tid på att låta genus bli en naturlig del av undervisningen. Det fanns delade meningar om skolverket var tydliga nog med sina mål angående genus och jämställdhet. Samtliga lärare ansåg att läromedlen var bristfälliga och där av inte svarade mot kursmålen. Gällande genus var samtliga lärare överens om att läromedlen var bristfälliga. Trots detta ansåg ändå två av de tre lärarna att läromedlen blivit bättre sedan GY11. Den lärare som arbetat längst inom yrket ansåg att det skett en stor övergripande förändring inom arbetsområdet genus. Samtliga lärare ansåg att det i och med GY11 blivit ett större tryck på genus, jämställdhet och kön.

Barn behöver röra på sig och vara fysisk aktiva för att må bra, detta är något som både WHO och andra forskare konstaterat i omgångar. Det har dock visats sig att det i dagens samhälle finns en brist på denna fysiska aktivitet. Det finns många bidragande faktorer som påverkar hurvida barn kan, får och vill röra på sig. Två av dessa hittar man på den arenan där barnen spenderar merparten av sin tid; skolan. Detta är en systematisk litteraturstudie vars syfte var att undersöka vad forskningen säger gällande elevers fysiska aktivitet, kopplat till skolans utomhusmiljö och lärares påverkan, vilket visat sig vara två viktiga pusselbitar. Efter analyser och diskussioner kring forskning visar de sammanställda resultaten i denna studie att utomhusmiljöns utformning och lärares engagemang har stor påverkan på elevers vilja och syn till fysisk aktivitet. Det finns en önskan om mer framtida forskning kring verktyg till skolor och lärare för att de ska kunna utveckla en mer fysisk aktiv miljö.

Bakgrunden till den här studien har grundats i ett allmängiltigt intresse kring det samspel som uppstår i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhållande som uppkommer då lärare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att påverka elevers progression inom skolan, både för det kunskapsmässiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsättningar lärare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrån tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstämmighet. Fokus har lagts på läraren och hur man i sin lärarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger på kvalitativa studier med utgångspunkt i direkt observation genomförda i två klassrum fördelat på två olika skolor och fokusgrupper genomförda på två olika skolor med tre lärare i varje grupp. Studiens resultat struktureras utefter de två valda metoderna. Anledningen är att vi ville presentera hur lärare kan agera (observationer) och hur de kan argumentera (fokusgrupper) för sitt handlande i skolsammanhang. Metoduppdelningen är för att underlätta läsningen samt se om det som sägs och görs förenas eller skiljs åt. Resultatet av arbetet presenterar lärares tankar och åsikter kring utvalda dilemman och de tolkningar vi gjort utifrån de direkta observationerna. Den datainsamling och det tolkningar som sammanställs i resultatet argumenteras utifrån forskningsöversikten och det syfte vi har med studien

Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning. Undersökningen har utförts i två olika kommuner där vi intervjuade tolv lärare, sex var, på fyra olika skolor.  Av resultaten framgår hur lärare i förkoleklasser arbetar med antalsuppfattning och vilket material de utgår ifrån i sitt arbete. Antalsuppfattning synliggörs i olika aktiviteter som samlingar, böcker, musik och spel.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ”The Experiential Learning Cycle”? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel – ”The Experiential Learning Cycle”. I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret. Skogen och skolgården är platser som lärarna använder vid undervisning utomhus. I studien framkommer det både positiva och negativa erfarenheter av att förlägga undervisningen utomhus. Positiva erfarenheter är bl.a. att undervisning utomhus är konkret och praktisk, öppnar andra sinnen och undervisning utomhus uppfattas även vara ett bra komplement till undervisning inomhus. Det är framförallt ämnena naturkunskap och matematik lärarna beskriver att de använder i undervisningen utomhus. Negativa erfarenheter lärarna beskriver är bl.a. att det är svårare med koncentration utomhus och att lyssna. Tid, schema, väder och säkerhet är också några gemensamma hinder för utomhusundervisningen bland några av lärarna. Lärarna uppfattar att eleverna blir motiverade av undervisning utomhus och att det är ett praktiskt arbetssätt, vilket underlättar för elevernas förståelse. Lärarna beskriver även att det är lättare med samarbeta utomhus och att de elever som har svårt för att sitta still i vanliga fall särskilt gynnas av utomhusundervisningen. Utifrån Kolbs ”The Experiential Learning Cycle” är det inte ett effektivt lärande som lärarna beskriver i denna studie. Lärarna i denna studie beskriver utomhuspedagogik som ett praktisk och konkret arbetssätt där eleverna får egna erfarenheter. För att lärandet ska vara effektivt krävs det att elevernas erfarenheter omvandlas enligt processen i ”The Experiential Learning Cycle”, vilket det inte gör utifrån lärarnas beskrivningar i denna studie.