No description available.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar. Fokus har huvudsakligen legat på aspekter som främjar lärare-elev-relationers positiva utveckling, och vidare hur dessa påverkar lärandefaktorer positivt, men även hur de kan påverkas negativt.

Denna studie har syftat till att öka kunskaperna om olika ledarskapsstrategier för att skapa studiero i klassrummet. Syftet ämnades att uppnås genom analys av beskrivningar och resonemang kring strategier från erfarna lärare och mindre erfarna lärare. Detta har gjorts genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare med mer än 20 års erfarenhet och tre lärare med mindre än två års erfarenhet av läraryrket. Intervjufrågorna utformades med hjälp av den teoretiska grund som studien vilar på och ämnade att undersöka vilka aspekter av läraryrket lärare tycker är viktiga för att skapa studiero i klassrummet, samt vilka strategier som används för att studiero ska uppnås. För att kunna kategorisera och analysera resultatet har studiens teoretiska ramverk utgått ifrån olika teorier om ledarskap och motivation. Resultatet analyserades komparativt, först erfarna lärare och mindre erfarna lärare var för sig, sedan jämfördes resultaten mellan grupperna för att finna likheter och skillnader i val av resonemang. Analysen av resultatet visade på att de intervjuade lärarna hade en relativt enhällig syn på vad studiero innebär och hur den ska uppnås. De intervjuade lärarna menade att studiero kan främjas av relationsbyggande arbete, förebyggande arbete och motivationsarbete. Resultatet visade på skillnader i vilken uträckning de intervjuade lärarnas skolor arbetade med frågor angående studiero på organisatorisk nivå. Dock kunde inte resultatet visa på några betydande skillnader i val av resonemang mellan de intervjuade grupperna angående hur den enskilde läraren arbetar för att skapa studiero.

Tidigare forskning inom området visar att det finns behov av tydligare av introduktionsperioder samt att vad introduktionsperioder ska innehålla är komplext. Syftet med studien är att belysa introduktionsperioder och dess mentorskap från nyexaminerade lärare i ämnet idrott och hälsa och mentorers perspektiv. Studiens två centrala frågeställningar är: (1) Hur upplevs introduktionsperioden och dess mentorskap av nyblivna lärare och deras mentorer? (2) Vilka faktorer och ramar anser de påverkar introduktionsperioden och mentorskapet? Studien utgår från en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en intervjuguide. Urvalet bestod av sex respondenter, tre nyblivna lärare som alla var inne på sitt andra år som behöriga lärare, samt tre mentorer. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av ramfaktorteorin. Resultatet visar att det finns ett fortsatt behov av tydligare riktlinjer, med den största anledningen är att vagheten i riktlinjernas nuvarande utformning leder till diametralt olika utfall. Vidare så visar resultatet att de tre största faktorerna som påverkar introduktionsperioder är tid, trygghet och arbetsbörda. Att planera introduktionsperioder med dessa i hänsyn kan leda till att nyblivna lärare får bättre förutsättningar under sina introduktionsperioder och att deras vilja att stanna inom yrket kan öka.

Att bedömning i matematik kan ske på flera sätt är en uppfattning författarna till studien har fått under lärarutbildningen. Dessutom råder en osäkerhet i bedömning och betygsättning bland lärare i allmänhet. Att det finns många sätt att bedöma på tillsammans med osäkerheten hos lärare gjorde att författarna började fundera på hur eleverna faktiskt uppfattar att de blir bedömda. Därav blev syftet med studien att undersöka elevernas och lärarnas uppfattningar kring bedömning för att jämföra dessa med varandra. Detta undersöktes med en kvalitativ metod bestående av enskilda intervjuer med två lärare samt fokusgruppsintervjuer med elever till de intervjuade lärarna. Lärarna i studien använde olika bedömningsmetoder i sin undervisning. Dessa metoder uppfattade deras elever i stor utsträckning korrekt.

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare som arbetar mot grundskolans senare år ser på utomhusmatematik och i vilken omfattning de använder sig av det i sin undervisning. För att uppnå syftet genomfördes sex kvalitativa intervjuer med lärare på tre olika skolor. Intervjuerna transkriberades för att sedan kunna bearbetas och sammanställas till ett resultat. Resultatet visade att de intervjuade använder sig av utomhusmatematik vid enstaka tillfällen i sin undervisning, men att alla ställer sig positiva till denna undervisningsmetod och önskar att de använde sig mer av det. Anledningen till varför det inte användes mer var tidsbrist, osäkerhet i genomförandet och svårigheter med att hitta meningsfulla uppgifter att arbeta med.

Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning.  Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll. Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten.

Det senaste decenniet har barns rätt till kulturella upplevelser i skolan fastslagits i styrdokument för både skola och kulturliv, och Skapande Skola är den senaste stora satsningen på kulturområdet nationellt. Det finns goda förutsättningar för samarbete mellan symfoniorkester och skola. Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 uppfattar Gävle symfoniorkesterns skolkonserter som en resurs i deras undervisning i musik. Det empiriska underlaget består dels av enkätfrågor till nitton lärare som besökt skolkonserter med sina elever och djupare intervjuer med två av dem. Det viktiga med skolkonserter enligt lärarna, är att ge eleverna en upplevelse av musik som de oftast inte har tidigare erfarenhet av. Det är också ett av de viktigaste syftena med musikundervisningen i skolan, menar de. Lärarna uppskattar också den demokratiska aspekten av att alla barn får ta del av symfoniorkesterns konserter. Uppsatsen visar att skolkonserter är ett uppskattat inslag i skolan, men att arbetet kring dessa skulle kunna utvecklas. Som det är nu kopplas oftast inte konserterna till musikundervisningen. Lärarhandledningar och tid för planering är önskvärt. / During the last decade, the right of children to partake in cultural events as part of their school education has been stated in policy documents of both national schools and cultural institutions. The latest national cultural reform is "Skapande skola" (Eng. "Creative school"). Opportunities for collaboration between symphony orchestras and schools are good. The aim of this study is to examine teachers’ opinions on the benefits of concerts performed for schools as a resource in music education. Teachers and their students in school-year 4–6 attended concerts for schools performed by Gävle Symphony Orchestra. The empirical basis of this study consists of a questionnaire answered by nineteen teachers who attended these concerts with their students. Additionally, two teachers were interviewed. According to the teachers, the main advantage of school concerts is that students get an experience of music that they might not otherwise have had. Teachers think that this is one of the main goals of music education in school. Also, teachers appreciate the democratic aspect of all students being able to attend symphony orchestra concerts. Concerts for schools are, according to this study, appreciated as a cultural event within school education. However, educational aspects of attending these concerts could be improved. For example, school concerts are generally not linked to students’ music education. Teachers stressed a desire for guidebooks and time for planning.