Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på. Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram. Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan. En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen. Men det visar sig också att innehållet i kristendoms- och islamundervisningen präglas av likartade stoff. Det som kan skilja undervisningen åt är att kristendomens inriktningar berörs mer i undervisningen än islams.

Hälsans utrymme i samhället ökar, vilket även syns inom skolan och då framförallt i ämnet idrott och hälsa. Hälsa är ett svårdefinierat begrepp som har förändrats i takt med samhället. Tidigare forskning visar en undervisning, där fokus ligger på de fysiologiska aspekterna som kost och träning. Ämnets syfte lägger däremot lika stort fokus på de sociala och de psykiska aspekterna. Med detta har studiens syfte varit att undersöka hälsoundervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer med åtta olika lärare som undervisar i idrott och hälsa. Resultatet blev att lärarna ser hälsa på ett salutogent sätt, utifrån den definition WHO har. De arbetar och planerar dock undervisningen med hälsa utifrån det patogena synsättet. De lägger fokus på de fysiologiska bitarna, som även den tidigare forskningen visar. Två av anledningarna till detta är bristen på en gemensam hälsodefinition och bristen på tid.

<p>Examensarbete, 15 hp (lärarexamen)</p>

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll. År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig debatt om för- och nackdelar med legitimationen. I debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket. De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära. Däremot är fack och politiker genomgående positiva till legitimation. I debatten kan man skönja en konflikt i motivationen till varför olika grupper vill införa legitimation. Vissa ser det som ett sätt för lärarna som yrkesgrupp att skapa sig autonomi och en maktbas jämtemot samhället i övrigt. Andra ser det som ett sätt för arbetsgivare och politiska krafter att få kontroll över lärarna.

No description available.

Bakgrund:Vårt intresse för läxor började när våra barn kom hem med sina läxor. När vi började som lärarstudenter och vikarierande lärare har fenomenet läxan väckt många tankar. Läxan är ett hett ämne som det finns många åsikter om. Idag diskuteras det flitigt i sociala medier och bland politiker om läxan som lärande och varande. Westlund (2007) beskriver läxan som ett komplext fenomen och poängterar att läxan har en etablerad plats i skolan utan att varken Lgr 11 eller skollagen nämner läxan som ett arbetssätt för att nå målen (ibid.). Syfte:I vår studie har vi valt att belysa en specifik läxas innehåll från tre olika perspektiv pedagogens, elevens och vårdnadshavarens. Syftet med detta examensarbete är att följa en läxas väg från pedagogens syfte med läxan och se om detta följer med till eleven och dess vårdnadshavare. Förstår eleverna vad de ska lära med den specifika läxan? Har vårdnadshavaren förstått syftet med läxan? Läxan görs för det mesta i hemmet tillsammans med vårdnadshavare och därför ville vi även ta reda på om de ger stöd till barnets läxläsning. Metod:Det empiriska materialet har samlats in med mixed method, som är en metod där man kan blanda kvalitativa och kvantitativa metoder för att samla in data. Vi har intervjuat två lärare för att ta reda på syftet med deras specifika läxa. Till eleverna och vårdnadshavare delade vi ut enkäter för att se om syftet uppfattades. Resultat:Resultatet visar att pedagogens syfte med läxan uppfattas av eleverna däremot behövs information till vårdnadshavarna för att de ska förstå läxans syfte. Undersökningens resultat visar även att de flesta vårdnadshavare ger stöd till sina barn vid läxläsning.

No description available.

Det huvudsakliga syftet med vår uppsats kan beskrivas som varande att undersöka fyra lärares definition av och resonemang kring historiemedvetande. Vidare ville vi även medvetandegöra oss om hur dessa fyra gymnasielärare i historia arbetar med att utveckla elevernas historiemedvetande i sin undervisning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer ur vilka vi induktivt uttolkat svar på ovanstående frågor. Studien visade på att de lärare som intervjuades besatt en hög grad av medvetenhet om och insikt i begreppet historiemedvetande, vidare gav också respondenterna prov på ett flertal uppslag kring hur utvecklandet av historiemedvetande kan implimenteras i densamma. Studien gav också en diversifierad bild av dessa lärares syn på historiemedvetandets värde, nödändighet och funktion. De metoder för utvecklandet av historiemedetandet som ivrigast förespråkades var användningen av diskussion, dialog och dialektik som medel för arbetet med skapandet och upprätthållande av ett historiemedvetande. Ytterligare någonting som framhölls var värdet av att arbeta med strategier för motivering och lustbetong i undervisningen. Slutligen fann vi mellan respondenternas svar och relevanta styrdokument och pedagogisk teori en hög grad av korrelation.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa.   Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa? Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp?   Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform.   De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt. Lärarnas definition av hälsa var fysisk aktivitet, rörelse och kost. Enligt lärarna lyfts begreppet hälsa bäst fram genom att undervisningen lockar eleven till att utföra aktiviteter av eget intresse som är hälsofrämjande. Lärarna uppgav att elevledda lektioner användes som redskap för att medvetengöra eleverna gällande begreppet hälsa samt uppgifter kring hälsa för att tydliggöra begreppet för eleven.   Slutligen kan jag konstatera med utgångspunkt från tidigare forskning och av KASAM- teorin att samma tänk som tidigare forskning visat, kvarstår kring begreppet hälsa. Även begreppet hälsa förblir oklart i relation till vad som kan definieras som hälsa. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om att belysa psykisk, social och fysisk hälsa är det bara den fysiska delen som kommer till uttryck av lärarna. Hela begreppet uppmärksammas inte som KASAM- teorin syftar till, då lärarna har en tydlig bild av att hälsa innefattar fysisk aktivitet i skolan. Det har tidigare forskning visat och det visar även min studie. Möjligen försöker lärare i skolan påvisa sin definition av hälsa och framhålla begreppet för eleverna i syfte om att belysa vikten av god hälsa i undervisningen, men en större uppmärksamhet som berör hälsa är möjligtvis av vikt för alla skolor och pedagoger. Detta kan konstateras med utgångspunkt i Antonovskys KASAM- teori. / The purpose of this study is that, inspired by Antonovsky's SOC concept to see how a teacher of physical education perceive and interpret the concept of health.   What visions have teachers on the concept of health? How can physical education - teachers' views on the concept of health be discussed and analyzed in light of Antonovsky's SOC - concepts?   I have conducted three interviews. In order that the interviews would be fruitful for my study, my thoughts connected together with my literature search where there are similar studies done. I used a semi structured interview shape.   The interviewed teachers have a clear understanding of the concept of health, but their view involves only physical activity. Health is large and wide, leading the concept difficult to define, which may be one reason that teachers only see health as a physical aspect. Teachers' definition of health was physical activity, movement and diet. According to the teachers the concept of health is lifted up best by attracting students to perform activities, of self-interest, that is healthy. To make students aware of the current concept of health the teachers used student-led lessons as well as tasks about health in order to clarify the concept for the student.   Finally, I can conclude on the basis of previous research and the SOC theory that the same thought persists around the concept of health and the concept of health remains unclear in relation to what can be defined as health. Based on Antonovsky's theory that illuminates the psychological, social and physical health, it is just the physical part which is expressed by the teachers. The whole concept does not address the SOC theory that is aimed at, when teachers have a clear picture of health that includes physical activity at school. It has previously been shown by research, and it also shows in my study. Teachers in school have their definition of health and they try to show the concept to students in order to highlight the importance of good health, in education. But more care for health is important for all schools and teachers and that can be seen on the basis of Antonovsky's SOC-theory. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>