<p>I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar. Om det finns rasism hur motarbetas den av den enskilda läraren?</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>Syftet med undersökningen är att genom fyra läroböcker i religionskunskap som används i årskurs 9 ta reda på vilket budskap bilderna i avsnitten om hinduism förmedlar till eleverna. Detta har gjorts med utgångspunkt i genus, där stor vikt lagts på könsfördelningen inom det religiösa livet.</p><p>Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är hur män respektive kvinnor skildras i bilderna. Vad säger de oss om könsfördelningen inom hinduismens religiösa liv? Hur förhåller sig bildmaterialet till den omgivande texten och till bildtexten?</p><p>Tidigare forskning har framförallt inriktat sig på islam och området kring hinduism är relativt outforskat. Undersökningen baserades på cirka 50 bilder från de valda läroböckerna och resultatet visar att det finns en majoritet av män på bilderna, dels när religiösa handlingar framställs, dels ur allmän utgångspunkt. Förslag på möjliga anledningar till detta har framförts.</p>

<p>Vems judendom beskrivs i läroböckerna? Syftet med denna uppsats var att genom textanalys ta reda på hur lärobokstexter framställer judendomen. Dels har vi undersökt om lärobokstexterna utgår från någon speciell inriktning av judendomen, dels vilken plats kvinnor respektive män får i lärobokstexterna. Vår hypotes var att ortodoxa män får störst utrymme i lärobokstexterna. I undersökningen granskades fyra olika läroböcker som används eller har använts på våra respektive partnerskolor. Resultaten diskuterades sedan mot styrdokumentens riktlinjer och referenslitteratur. Det viktigaste resultatet i vår undersökning är att text- och bildmaterial i lärobokstexterna ofta domineras av ortodoxa män. Kvinnor samt reformjudendom får minimalt utrymme. Läroboksförfattarna utelämnar ofta information om kvinnor eller utvecklar den inte vidare. Inte sällan används tendentiösa bilder på ortodoxa män vid Västra muren i Jerusalem. Bilder på (ortodoxa) män sätts även i samband med frågor som vad är en människa och vem är jude.</p>

<p>Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas.</p><p>Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen.</p><p>Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom <em>Relief </em>bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.</p>

<p>Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.</p><p>Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.</p><p>Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov. Många lärare använder den som ett komplement till den övriga undervisningen och den fungerar då också som ett stöd till läraren.</p><p>Annat material man använder sig av är filmer, övrig litteratur, tidningar, TV-program, internet, bilder, radio, skönlitteratur, antologisamlingar, symboler samt universitetslitteratur och arbeten från den egna studietiden. Dessutom så använder sig alla lärare utom en av egenproducerat material.</p><p>Hälften av lärarna anser att läroboken lever upp till läroplanens mål. 4 av de 9 svarande lärarna menar att den lever upp till målen i stora drag, medan en person svarar att den varken lever upp till målen eller inte gör det.</p>

<p>Today the talk about global warming and climate change are on top of the public agenda. There for schools and schoolbooks also debate the issue of global warming. A newcomer on the school stage is the sponsored school materials that studies show to be a growing phenomenon. In a debate like that of global warming which is filled with uncertainties and so much political and economic interest, I find it interesting to study how these schoolbooks talk about the issue.</p><p>In my study I have tried to analyze and compare how school materials for primary school discuss the phenomenon of global warming. I have compared two different types of schoolbooks. The first are books published by publishing companies. The other group is sponsored books made by corporations, pressure groups and government organizations which are made available to schools for free. By doing a text analysis of different schoolbooks studied how my material chooses to discuss the <em>global warming and the severity of the problem, the cause, effects and how it can be solved.</em></p><p>My results show that as a whole there is not much difference in how these two types of books talk about global warming. The main focus is on global warming as a serious issue. The only given explanation to the global warming are manmade discharge of greenhouse gases. No alternative natural explanations are given by any of the books. However my study shows that the sponsored material gives a more uncertain and nuanced picture of the issue. The study also shows that the sponsored material has a tendency to focus their reasoning around there own interests.</p>

<p>The aim of this paper is to analyze and problematize the content in the teaching media <em>Känslan för ord</em> through an integrative perspective. This is done by using two sets of questions based on two of the didactic questions <em>what</em> and <em>how</em>. How is the content of the Swedish subject constructed in <em>Känslan för ord</em>? and How is this content integrated in <em>Känslan för ord</em>? The used material consists of a fairly large amount of literature which provides different approaches, priorities, and methods about the Swedish subject. This literature forms the base for the model used to analyze the course books.</p><p>The results are based on an analysis of the exercise culture (uppgiftskultur) in the two books and are extensive. All together the two books contain 866 exercises. The results point to several imperfections in order to become an integrative subject. There is a large play between text comprehension and the rest of the subject’s proficiencies: IT, sociolinguistics, argumentation and critical thinking are represented in a very small amount. A majority of the exercises are non-authentic and the contact with real life is missing.</p><p>The merits in the teaching media are the text selection that mirrors a great deal of the classical literature as well as the modern literature. These texts often result in the students writing on their own. If the desire is to work with an integrative subject based on the course book <em>Känslan för ord</em> is as good as any.</p> / <p>Uppsatsen syfte är att analysera och problematisera läromedlet <em>Känslan för ord</em>s innehåll utifrån ett integrationsperspektiv med hjälp av två frågeställningar, utarbetade efter två av de didaktiska frågorna, <em>vad</em> och <em>hur</em>. Hur konstrueras svenskämnets innehåll i <em>Känslan för ord</em>? samt Hur integreras detta innehåll i <em>Känslan för ord</em>? Materialet består av en relativt stor mängd litteratur där olika synsätt, prioriteringar och metoder kring svenskämnet läggs fram. Dessa bildar grunden för den analysmall som kursböckerna analyseras utifrån.</p><p>Resultaten bygger på en analys av uppgiftskulturen i läroböckerna vilken är omfattande. Tillsammans innehåller de båda böckerna 866 frågor. Resultaten uppvisar flera allvarliga brister för att vara ett integrerat ämne. Det är ett stort glapp mellan textförståelse och övriga ämneskunskaper; IT-vana, språksociologi, argumentation och kritiskt tänkande finns nästan inte med alls. En stor majoritet av de frågor som ställs är icke-autentiska frågor där verklighetsanknytning saknas.</p><p>Förtjänsterna i läromedlet är texturvalet som speglar en stor del av den klassiska och aktuella litteraturen liksom hur dessa ofta leder till att eleverna ska skriva på egen hand. Vill man arbeta med ett integrerat ämne utifrån en lärobok så är <em>Känslan för ord</em> så god som någon.</p>

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.    By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman’s theory of the gender system.    The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.     In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature. / Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv granska Utbildningsradions programserie Hej Litteraturen! mot bakgrund av den feministiska litteraturforskning som bedrivits under de tjugo senaste åren.  Jag vill undersöka om forskningen har haft någon inverkan på ett nutida läromedel i frågan om hur mycket utrymme som ges till män respektive kvinnor och vilka kvinnor som ingår i kanon. Hej Litteraturen! är ett TV-program avsett för gymnasieskolans litteraturhistoriska undervisning och är producerat 2010. Genom att göra en innehållsanalys där jag delar upp undersökningen i en kvantitativ och en kvalitativ del, har jag undersökt vilket faktiskt utrymme i tid och omnämnanden som ges de kvinnliga författarna och hur de presenteras. I denna analys har jag använt Hirdmans teori om genussystemets två principer som utgångspunkt. Resultatet visar att de kvinnliga författarna får 37 procent av det totala omnämnandeutrymmet och 42 procent av tidsutrymmet. I programmet har man försökt beskriva manliga och kvinnliga författare likvärdigt och ger dem tyngd och relevans i avsnitten på ett likvärdigt sätt. Slutsatsen blir att Hej Litteraturen! är ett läromedel som tagit till sig delar av den kritik som funnits mot litteraturhistoriska översiktsverk i allmänhet och litteraturhistoriska läromedel i synnerhet. Man har arbetat med genusaspekter i programmet och genom att låta nutida författare medverka som referenspunkter för litteraturhistorien i samtiden, bidrar man inte bara till att förnya kanon, utan väger också upp den dominans av manliga författare som finns i litteraturhistorien.

Religionsämnets utformning har sedan 1950-60-talet varit en del av en större politisk debatt i Sverige. Dagens kursplan för kursen Religionskunskap A på gymnasiet visar att eleverna både skall studera religioner och (icke-religiösa) livsåskådningar. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket utrymme livsåskådningar har i några läromedel, samt hur livsåskådningarna beskrivs och vilken typ av kunskap om dessa som förmedlas. Min hypotes är att livsåskådningar är underordnade religioner i de läromedel jag granskat. Definitionen av begreppet livsåskådning hämtas från Anders Jeffner. Forskningsläget visar att det bedrivits lite forskning om livsåskådningar i läromedel. Metoden har jag själv skapat med inspiration från Kjell Härenstam. Analysen av kunskapssynen har sin utgångspunkt från Härenstam och är uppdelad i den hermeneutiska och den positivistiska kunskapssynen. Resultatet visar att livsåskådningar är underordnade religioner i samtliga läromedel, samt att beskrivningen av livsåskådningar i samtliga läromedel utom Relief bygger på den positivistiska kunskapssynen. ”Helheten” som finns när författarna beskriver kristendomen saknas vid beskrivningen av livsåskådningar, eleverna får i de läromedel jag granskat bara en fragmentarisk bild av livsåskådningarna. Detta trots att samtliga författare gör skillnad på begreppen religion och livsåskådning. Trots att kursplanerna idag inbjuder till en icke-konventionell religionsundervisning, så tar inte läromedel som används i dagens gymnasieskola den möjligheten.

Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.