De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer. Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg. En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning. / Most of us have probably experienced how digital tools can help us in many areas of everyday life. The intent of this paper is to increase knowledge concerning the attitudes of music and instrumental teachers' towards the use of digital tools in their pedagogical methodology. To achieve this aim, I have posed a number of questions to a small selection of music teachers, working within different learning environments. The results show that the implementation of computer and digital media in teaching is dependent upon whether the type of music taught is classical or pop/rock. The results furthermore indicate that music teachers are keen to increase both their knowledge and use of digital tools. One of the most important conclusions that I have reached is that there is a strong correlation between the personal and private use of computers and digital tools by teachers, and whether or not they are utilized as teaching aids.

Föreliggande uppsats syfte är att synliggöra teaterpedagogers syn på sin erfarenhet av lajv i relation till teaterundervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har tre teaterpedagoger intervjuats som alla ser att deras teaterundervisning har påverkats av deras lajverfarenhet. Övergripande resultat i studien är att flera lajvpraktiker kunnat infogas i teaterundervisningen och understödja kvalitéer och processer kring kollaborativt skapande, rollarbete och reflektionsarbete. Fyra praktiker lyfts. Mini-lajvande är en praktik pedagogerna använder där eleverna lämnar teatermanuset och utforskar nya situationer med sina karaktärer. Den dramaturgiska principen ”play to lose” används för att eleverna ska skapa intressant dramaturgi och öppna situationen för andra elever att kunna delta. Ett slags transparensarbete beskrivs inspireras av lajvets form där eleverna får insyn i pedagogens planering och medkonstruerar sina kunskaper och lektioner. Pedagogerna arbetar även kring elevernas känslor för att omhänderta starka reaktioner i läromomenten och för att eleverna ska lära sig skilja mellan känsloreflektioner och gestaltningsreflektioner. Teaterklassrummet har även analyserats som en läromiljö med informella och formella kvalitéer, vilket blir en möjlig förklaring för varför lajvpraktikerna stundvis kan infogas sömlöst i teaterundervisningen, och varför stora hinder ibland uppstår. Resultaten sätts i relation till tidigare forskning i lajv- och teaterundervisningsfälten, och vidare diskuteras resultatet. För det första diskuteras huruvida lajvet introducerar helt nya praktiker, eller om praktikerna snarare sätter form för redan befintliga praktiker. För det andra diskuteras varför vissa väletablerade lajvpraktiker inte återfinns i informanternas beskrivningar. För det tredje lyfts huruvida teaterläromiljön ska anta flest formella eller informella kvalitéer, och om läromiljön har en unik möjlighet att vara dynamisk.

Syftet med denna studie är att lyfta fram de gemensamma problem (vuxen)elever har kring förnyade matematikstudier, samt hur dessa problem kan bearbetas med lärandemiljö, planering och specialpedagogisk insats. De olika undervisningsstrategierna specialpedagoger använder för att stödja självförtroendet och inlärandet hos elever med inlärningssvårigheter inom matematik diskuteras. Data för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom matematik inriktade på vuxna elever (på Komvux). En del tidigare kända forskningsresultat bekräftas, och en del nya resultat tillkommer.   Målsättningen i uppsatsen har varit att bidra till insikter och praktiska råd kring specialpedagogens metoder, vardag och rådande kutym gällande matematikundervisning. Samtliga specialpedagoger inleder sitt arbete med eleverna genom kartläggning av skol-, familje- och sjukdomshistoria samt iakttagande av eventuella diagnoser och identifikation av elevens specifika behov. Genom dialog och ett lågaffektivt, positivt bemötande skapas en trygg relation med tiden. Allmänna arbetsstrategier utgörs av psyko-socialt uppmuntrande arbete, inlyssning (s.k. soft skills), repetition återkoppling till vad som fungerat, och särskilda strategier utgörs av tim- och veckoschema, längre kurs- och skrivtid och stödmatematiksgrupper. Specialpedagogerna rekommenderar en rad tänkta förbättringar som både skolan och specialpedagoger kan göra i sitt arbete med vuxenelever inom matematik.   Inom kursen Matematik 1 identifieras problemområdena till momenten algebra och bråkräkning, i första hand, och till funktioner, i andra hand. Ett tentativt förslag på hur problematiken inom kursen Matematik 1 på gymnasienivå (vanligtvis relaterat till algebra och bråkräkning) kan bemötas är att nationellt styrka specialpedagogiska insatser redan i årskurs 8 i grundskolan, där problemen anses ha börjat, i förebyggande syfte.

Abstract Detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie gällande effekter av programmering i undervisningen för grundskolans tidigare åldrar med fokus på teknikämnet. Studien har undersökt följande frågor 1. Vilka effekter på lärande finns rapporterat i relation till att introducera programmering i teknik som skolämne? 2. På vilka sätt kan programmering påverka elevers nyfikenhet, kreativitet samt självförtroende inom teknikämnet? 3. Kan programmering lyfta det multimodala arbetssättet i klassrummet med fokus på programmet Scratch som läroresurs? Studien har undersökt tidigare forskning som utförts och sammanställt ett resultat som besvarar dessa frågor. Examensarbetet har inkluderar tio olika tidigare studier som är relevanta utifrån frågeställningen. Skolverket (2016a) har presenterat ett förslag som inkluderar programmering i läroplanen. Skolverket rekommenderar användning av mjukvaran Scratch och således har examensarbetet fokuserat på Scratch som läroresurs. Resultatet av analysen visar att programmering har både positiva och negativa effekter. Arbete med programmering innefattar datalogiskt tänkande, problemlösning och ett kreativt arbetssätt, vilket den nya läroplanen inkluderar som essentiella kompetenser för utveckling av skolväsendet. Dock visar resultatet även att lärarnas digitala kompetens inte är tillräcklig i nuläget för att bedriva en gynnsam undervisning som involverar digital teknik.

En komplex tomt Att framställa ett förslag för ett Komvux i Fatbursparken på Södermalm i Stockholm är en utmaning. Detta är en tomt placerad mitt i mötet mellan flertalet skalor och stilar. En delikat och central urban kontext som domineras av Ricardo Bofills postmodernistiska bostadspalats men som också är välkänd för sin problematik kring att vara en plats för droghandel och för sin vida och oklara grönyta. Platsen och parken är oerhört välintegrerade i övriga staden men uppfattas ändå på många vis som en baksida – en plats att passera, men inte att uppehålla sig på. Tekniska aspekter De tekniska förutsättningarna kring tomten har till mångt och mycket fått diktera utformningen. Hela tomten undermineras utav den nybyggda citybanans och stambanans tunnlar. Var man kan ta ner laster har fått avgöra volymernas placering liksom våningsantal och materialval.  Sekvenser i staden Jag har velat laga platsen genom att tydligare definiera den rumsliga sekvensen som kan sägas vara torg – passage – torg – passage från Medborgarplatsen och dess tunnelbanestation i öst, till Södra Stations pendeltågsperronger i väst. I nuläget är sammanhanget kring Fatbursparken väldigt oklart. Sydsidan definieras av Bofills symmetriska och tydliga grepp medan norrsidan är som odefinierad och uppluckrad både i stilar och tydliga rumsligheter. Oscar Is Minne I uppgiften har ingått att skapa en byggnad som också relaterar till framförallt en viss annan byggnad på tomten. Byggnaden heter Oscar Is Minne och uppfördes 1870 som ett änkehem för de mindre bemedlade kvinnorna från den högre ståndsklassen. Byggnaden är i dagsläget blåklassad  och får således inte utföras ingrepp på. I det tilldelade programmet så står skrivet att Oscars minne kommer inhysa Komvuxets administration. Jag vill framhäva kopplingen mellan mitt tillägg och Oscars minne genom att skapa en tydlig sträckning mellan huvudstråket i Fatburen och Oscars minne, rakt igenom mitt tillägg. Kopplingen görs tydlig också av att byggnaden placerar sig så nära Oscars minne som jag funnit möjligt. I och med tunnlarna under tomten så placerar sig merparten av byggnaden utanför tunnlarna. En utkragning över dessa möjliggörs utav den våningshöga fackverkskonstruktionen. Läromiljön och en rumsligt med identitet Vad gäller läromiljön så har mitt mål varit att skapa rumsligheter vilka tillåter att däri vistas vuxna som studerar grundskole- och gymnasieämnen, men utan att dessa vuxna påminns om att de enligt samhällsormen misslyckats med att läsa eller klara kurserna i den ålder då det borde ha gjorts. I sökandet efter vad dessa rum skulle kunna vara så har frågor om informella läromiljöer och space syntax  funnits med i arbetet.  Byggnaden är uppdelad i tre plan, där de två första är publika och semi-publika och kretsar kring livet mellan fackverken samt relationen till parkmiljön framför huset på plan ett och gårdsmiljön bakom huset på plan 2. Det tredje planet består av konventionella klassrum för studier, seminarier, grupparbeten och föreläsningar. På detta översta planet så är tanken att endast undervisning ska ske och därför återfinns inga ytor att uppehålla sig på och korridorerna är smala. Före och efter föreläsning så tvingas man således ner till det gemensamma semipublika planet för att umgås, luncha eller läsa läxor. Denna dualitet skapar en byggnad vilken fyller sin funktion genom att tillhandahålla stora rumsliga och organisatoriska kontraster. Plan två, som helt domineras av de röda fackverken blir en signaturplats både för de på skolan och de i staden. Tanken och förhoppningen är att byggnaden genom sin starka karaktär, upplevs som en neutral plats för vuxna att ta ikapp missade kurser från grundskola och gymnasium på. / A complex plot Making a proposal for a Komvux building located in Fatbursparken on Södermalm in Stockholm, is a challenge. This plot is located in the midst of were a multitude of scales and styles converge, a delicate and central urban context well known for it’s postmodern housing palace by Ricardo Bofill, but also infamous for its problems with drug dealing  and its ambiguous green space in front of Bofill’s housing complex. The park is very well integrated in the urban fabric, but still somehow, perceived as a backyard and space to pass by, not to stay in.  Technical aspects The technical premises for the project couldn’t be neglected now the tunnels of the just finished Citybanan and the mainline, passes right beneath the plot. The possible load bearing zones have dictated the premises for this project when it comes to placement, the amount of floors and choice of construction and materials.  Sequences in the city I’ve wanted to mend the park by trying to fulfil the geometry and the sequence of rooms that is experienced when walking the passage between the metro station Medborgarplatsen and the commuter train station Södra Station. By doing this, creating a more clearly defined spatial experience when passing through the park. Oscar Is Minne The structure is also supposed to relate to a certain structure on the plot. Oscar Is Minne is a former Home for the widowed of the less well-to-do from the higher classes, built during the end of the 1900th century. The building is marked as class blue – notable building, which means it’s to be preserved in its original shape even though its use will change over time and can’t be altered with. In this project the use of the building is assumed to be administration for the Komvux. I want put on display the connection between this renowned building and my addition by letting them get as close as possible to each other. A framework structure is therefore used to reach for Oscar Is Minne’s southern wing entrance without placing load on top of the tunnels. The cantilever effect keeps it afloat above the surface.  Learning environment and a space with identity When it comes to the learning environment, I’ve tried to create  a building that allows for grown ups to come and study on a high-school level without making them feel like they’ve failed earlier in life. Trying to achieve this has raised questions about informal spaces for studying as well as space syntax. The building is divided into three floors were the first two floors are public or semi public, dominated by the life in between the red framework. The third floor consists of conventional class rooms that allows for conventional lectures and seminars led by teachers. The narrow corridors and the lack of space for just hanging out, forces students to move down on the second floor, where they meet to study, relax and have lunch or coffee. This duality creates a building that fills its purpose by providing contrasts in space and organisation of the program. The red framework floor becomes a signature space both within the city as well as a signature space within the school. The ambition is that the feeling of this being an unique space with a clearly defined character, trumps the notion of it being a space for adults to study high school courses.