<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Jag har arbetat med att producera ett informationsmaterial för nya hyresgäster hos hyresvärden Ydewalls i Katrineholm. Jag har använt mina kunskaper inom informationsdesign, textdesign och grafisk form för att utforma materialet. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="mso-spacerun: yes;">   </span>Syftet med informationsmaterialet är att ge de nya hyresgästerna den information som de kan tänkas behöva under tiden de bor i lägenheten. Ydewalls vill genom att förbättra sitt material minska antalet onödiga förfrågningar från hyresgästerna.</span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="mso-spacerun: yes;">  </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>Jag har arbetat efter min huvudfråga: hur skapas ett informationsmaterial utifrån de principer som finns inom informationsdesign? För att få svar på min fråga använde jag mig av metoder som litteraturstudier, komparation, deskription, enkätundersökning samt utprovningar. </span></span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;"><span style="mso-spacerun: yes;">   </span>Genom att göra medvetna val inom typografi, rubriksättning, text och bilder har jag kunnat framställa ett enhetligt informationsmaterial som är informativt, läsbart och har hög läslighet. </span></span>

Alltfler myndigheter och kommuner väljer Facebook som en av sina kommunikations- och publiceringskanaler. Möjlighet till dialog och att snabbt sprida information till medborgarna är några av argumenten. Målet är att myndigheter och kommuner ska bli mer tillgängliga. För att lyckas med detta använder man klarspråk. Problemet med klarspråk är att det inte är tillräckligt för vissa målgrupper. Personer med läs- och skrivsvårigheter behöver ett språk som är anpassat efter deras behov som underlättar läsningen ytterligare. Ett hjälpmedel är lättlästa texter som riktar sig till denna målgrupp. Men att tillhandahålla lättlästa texter och sedan tro att problemet är löst är både naivt och ineffektivt. Problemet är att målgruppen som lättläst riktar sig till är för bred. En dyslektikers lässvårigheter skiljer sig väldigt mycket mot exempelvis en utvecklingsstörds lässvårigheter. Det är alltså två problem. Personer med läs- och skrivsvårigheter exkluderas på FB och att lättläst exkluderar dyslektiker.     Syftet med min undersökning är att kartlägga vilka riktlinjer som underlättar läsningen på FB för en av målgrupperna med läs- och skrivsvårigheter. Därför avgränsar jag mig till dyslektikernas behov. Riktlinjerna presenteras i en manual riktad till informatörer på svenska myndigheter och kommuner. / More and more authorities and municipals choose Facebook as one of their communication and publishing channels. Arguments for using social networks as FB is that it makes opportunities for dialogue and to quickly release information to citizens. The purpose for authorities and municipals using FB is to become more available. Writing at this forum they use plain language. The problem with plain language is that its not suitable for all readers. People with reading and writing disabilities need a language that is adjusted to their needs. A tool to be used to increase understanding to weak readers is easy to read texts aimed at this groups. But to provide easy to read texts at the FB forum and then believe that the problem is solved is both naive and ineffective. The main issue is that the target group (weak readers) is a group with lots of different reading disabilities, its too broad. For example a person with dyslexia have a different reading disability then a mentally retarded person. There are two problems due to this. People with reading and writing disabilities are excluded on FB and easy to read texts excludes persons with dyslexia. The purpose of my study is to identify guidelines that ease reading on FB for a target group with dyslexia. Therefore I define my work only to persons with dyslexia and there needs. The guidelines is presented in a manual, aimed at public relation officers and writers on Swedish authorities and municipalities.

Abstrakt   Den här studiens problemställningar är uppdelade i tre. Den första handlar om hur ämnen och källor fördelas i artiklar om privatekonomi i fyra dagstidningar. Den andra om hur två av dessa tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, förklarar privatekonomiska sammanhang i text och den tredje hur publiken uppfattar texten. Undersökningen har genomförts med kombinerade metoder eftersom problemställningarna är indelade i separata frågeställningar. Hur ämnes- och källfördelningen ser ut har undersöks genom en översiktlig kvantitativ innehållsanalys. Hur tidningarna förklarar privatekonomiska sammanhang i text har undersöks genom två modeller för textanalys. Dessa har gett en djupare analys på olika nivåer i texterna. Den tredje frågan, om publikens reception, har undersökts genom individuella intervjuer i en receptionsstudie och är mest central i arbetet.     De teorier som är viktiga för studien kommer från olika perspektiv. I textanalyserna är Hellspong och Ledins lexikogrammatiska dimensioner betydande, precis som van Dijks begrepp för textanalys. För receptionsanalysen har Schröders flerdimensionella modell använts för att analysera bland annat motivation, förståelse och konstruktionsmedvetenheten hos publiken när de läser texterna. Schröders modell är en utvecklad version av Halls modell ”encoding/decoding”. Schröder sökte fler dimensioner i receptionsanalysen och menar, som Lewis, att receptionsforskning går att likna vid ”att brottas med en manet, den slingrar sig i så många riktningar att det är omöjligt att kontrollera den”.       Analyserna som gjorts i studien visar att området ”konsumentjournalistik” är mest förekommande som ämne i texter om privatekonomi. Däremot är det överlag kontextberoende vad texterna handlar om. Texter om privatekonomi har ofta en koppling till ett större sammanhang. Textanalyserna visar att både Dagens Nyheter och Aftonbladet i de utvalda artiklarna förklarar ekonomiska sammanhang genom en nominal stil, med många kodspecifika ord och långa meningar. De faktorerna är något som påverkar såväl begripligheten som läsbarheten. Receptionsanalysen visar att läsarna tolkar innehållet till viss del olika beroende på förklaringsvariabler som exempelvis ålder. Överlag finns inte ett tydligt engagemang för texter om privatekonomi om det inte berör den egna ekonomin på något sätt. Detta gällde både kvinnor och män, i alla åldrar (20-65 år).      Nyckelord: Frekvens, tolkning, begriplighet, läsbarhet, nominal, motivation, attityd.

Syftet med undersökningen är att granska patientkallelser till operationer för att se var kommunikationen eventuellt brister samt sammanställa en funktionell mall som ska kunna användas till de opererande verksamheterna inom Västmanlands sjukhus. Efter att ha fått ta del av autentiska kallelser och kallelsemallar granskas texternas innehåll, språk samt layout. Studien bygger på metodtriangulering genom dokumentanalys och analys av mötessamtal. Resultatet visar att kallelserna skiljer sig åt på flera olika plan. En del kallelser saknar nödvändig information som patienter behöver veta. Brister syns också i avsaknaden av rubriker samt texternas koncentration där sammansättningar är vanliga. Utifrån granskningen har en ny gemensam förslagsmall för patientkallelser till operation tagits fram som förhoppningsvis kommer förbättra kommunikationen till patienterna genom att använda ett tydligt, klart och begripligt språk.

Syftet med studien var att granska en befintlig kallelse till hjulskifte för att se var kommunikationen eventuellt brister. Frågeställningarna var följande: Vilket läsbarhetsindex har kallelsen? Hur är språket i kallelsen utformat, dvs. är språket lätt- eller svårbegripligt? Innehåller kallelsen den information som kunderna behöver? Hur ser kallelsens layout ut? Är den mottagaranpassad? Därefter granskades textens språk, innehåll samt layout. Metoderna som användes var Hellspongs läsbarhetsanalys, ett frågeformulär samt Björkvalls teori om visuell framskjutenhet samt typografi. Materialet som användes var kallelsen samt ett frågeformulär. Resultatet visade att kallelsen uppfyller sin funktion med att informera företagets kunder om att det är dags för hjulskifte. Samtidigt som många saknade datum, tid och plats utskrivet på kallelsen, så var detta en lösning Bilia gjort för att öka kundnöjdheten genom att kunderna får bestämma själva. Slutsatsen blev att kallelsen håller måttet som lättläst, hade ett lättbegripligt språk samt ger kunderna den information de behöver.

No description available.

Syftet med undersökningen är att se hur begripliga Röda Korset Västerås Integrations Facebookinlägg är. För att besvara syftet utgår textanalysen från en läsbarhetsanalys som fokuserar på bland annat texternas språk och innehåll. Resultatet visar att det som försvårar Facebookinläggen och gör det svårbegripligt inte har med meningslängden att göra, utan det svårbegripliga ligger i den bristande informationen i inläggen. Läsarna får således inte ut så mycket information i varje inlägg som de bör få, vilket gör det oklart och ställer krav på deras förkunskaper och motivation att själva leta rätt på ytterligare information om ett evenemang eller liknande. Röda Korset Västerås Integration når ut till en bred målgrupp och det är därför svårt att anpassa inläggen till varenda läsare, vilket gör det komplicerat. Det går dock att se att skribenterna försökt anpassa texterna eftersom inläggen är relativt lätta att läsa och inte komplicerat uppbyggda.

Uppsatsen behandlar olika språkliga variabler som påverkar läsbarheten i en text. Fem variabler, fundamentslängd, bisatsfrekvens, satskonnektion, läsbarhetsindex samt ordfrekvens har undersökts kvantitativt. Detta för att jämföra Jag är Zlatan (Lagercrantz &amp; Ibrahimović 2011) med dess lättlästa version för att se vad som har hänt i den omarbetade versionen samt för att undersöka hur den lättlästa versionen lämpar sig för elever med svenska som andraspråk. För att komplettera den kvantitativa analysen har en kvalitativ analys genomförts där samma händelse i respektive bok har undersökts för att se hur dessa skiljer sig åt. Forskning av Reichenberg (2000), Reichenberg och Lundberg (2008), Flyman Mattsson och Håkansson (2010) samt Björnsson (1968) ligger till grund av undersökningen. Undersökningens resultat blev en aning överraskande då det inte skiljde sig avsevärt mycket mellan originalet och den lättlästa versionen utifrån fundamentslängd, bisatsfrekvens, LIX-värde samt satskonnektion. Detta är intressant då det ändå har gjorts en lättläst version av originalet, vilket måste betyda att originalet anses för svår att läsa för personer som är i behov av lättläst. Dock förekom det fler kausala konnektiver i den lättlästa versionen, vilket är viktigt för läsförståelsen för elever med svenska som andraspråk. Den största skillnaden visade sig vara ordfrekvensen där den lättlästa versionen hade ett högre OVIX (ordvariationsindex) än originalet. Detta kan anses problematiskt då ordförståelsen är den viktigaste aspekten för läsförståelsen. Den lättlästa texten visade också på ett betydligt mer avskalat språk i den kvalitativa undersökningen vilket kan göra texten svår samt tråkig att läsa. Således visade resultatet att den lättlästa versionen inte verkade så lätt att läsa ur ett andraspråksperspektiv, trots att författaren hade bearbetat texten utifrån variabler som är typiska för en lättläst text.

För att förenkla programmeringsprocessen används ibland visuella programmeringsspråk. Denna studie visar hur snabbt programmeringsstudenter läser och förstår visuella programmeringsspråk i jämförelse mot hur de läser och förstår textbaserade programmeringsspråk. Med ett egenutvecklat visuellt programmeringsspråk undersöker denna studie hur läsbarheten skiljer sig hos visuella programmeringsspråk mot textbaserade. Studien utfördes med två läsmoment på totalt 21 testpersoner med tidigare erfarenhet av programmering. I genomsnitt utfördes läsmomentet med det visuella programmeringsspråket på kortare tid än motsvarande textbaserade läsmoment. Ett framtida arbete kan undersöka hur visuella programmeringsspråk kan förbättras för användare med nedsatt färgseende.

The aim of this study was to examine wheather serifs provide an advantage in reading speed. This was tested with a reading speed test (Wilkins Rate of Reading Test), two with a serif font and two with a sans serif font. The fonts used was Times New Roman and Times Sans Serif, two variants of each. After the participants had passed the criteria, which consisted of stereopsis of 100 sec. of arc (tested with Titmus Fly Test) and near visual aquity of 20/25 (tested with a near aquity chart), they were presented with the tests in a randomly generated order. The participants were asked to read the words out loud, and to read it as quickly as possible. After a countdown a timer started and the participants started reading. While the participants read the words, a copy of the test was silently supervised by the author to monitor any skipped or incorrectly read words. After a minute the timer stopped and the words/minute were calculated. This was repeated for the remaining 3 tests. After all the tests had been executed the participants were asked which of the two fonts they experienced as easier to read. There was no statistical significant difference (p=0.54) in reading speed between the two fonts. 60% of the participants had a higher reading speed with Times Sans Serif than its serif counterpart. Despite this, 51% reported that they found Times New Roman easier to read. The conclusion of this study found that no statistical significant difference in reading speed could be measured between serif and sans serif fonts.