Tidigare forskning visar att undervisning i läsförståelsestrategier är ett centralt innehåll i alla stadier och en avgörande förmåga för att kunna leva och verka i samhället. Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg som en läsare använder för att förstå text. I studien har totalt nio olika läsförståelsestrategier tagits fram utifrån tidigare forskning vilka utgör grunden för det teoretiska och metodiska ramverket. Denna läromedelsstudie undersöker läsförståelsestrategier i två svenska läromedel för årskurs tre. Syftet med studien är tredelat. Inledningsvis undersöks hur frekvent ett antal läsförståelsestrategier tränas i arbetsuppgifterna i elevernas arbetsböcker. Syftet är även att undersöka om dessa uppgifter möjliggör för eleverna att tränas i att flexibelt välja och värdera läsförståelsestrategier i form av flerdimensionella uppgifter, eller om uppgifterna är endimensionella och tränar en strategi isolerat. Slutligen syftar studien till att undersöka hur lärare rekommenderas att arbeta med läsförståelsestrategierna i de tillhörande lärarhandledningarna. I studien har arbetsböcker och lärarhandledningar analyserats. För att svara mot studiens syfte har det använts en form av mixad metod. I frågeställning ett och två sker datainsamlingen kvalitativt då det först görs en tolkning av hur materialet ska kategoriseras utifrån studiens teoretiska och metodiska ramverk. Sedan analyseras data kvantitativt när frekvensen av förekomsten av läsförståelsestrategierna och frågetyperna räknas ut. I den tredje frågeställningen sker såväl datainsamling som analys kvalitativt. Fynden från analysarbetet utgör resultatet för samtliga frågeställningar. Resultatet av den första frågeställningen visar att samtliga av studiens valda läsförståelsestrategier förekommer i båda läromedlen men i olika omfattning. I analysen av den andra frågeställningen framkom det att båda läromedlen främst består av endimensionella uppgifter, vilket inte går i linje med det som tidigare forskning presenterar som framgångsrikt för utveckling av läsförståelse. Ett av läromedlen har en något högre andel flerdimensionella uppgifter än det andra. I den tredje frågeställningen analyserades lärarhandledningarna och resultatet visar att de båda lärarhandledningarna är ett viktigt komplement till undervisningen eftersom de innehåller rekommendationer kring hur läraren kan göra för att främja utvecklingen av läsförståelsestrategier. Dock visar resultatet att en lärarhandledning innefattar merrekommendationer och stöd för läraren i likhet med den typ av undervisning som forskningen förespråkar som fördelaktig för utveckling av läsförståelse.

Syftet med detta arbete är att undersöka tre lärares arbete med läsförståelse, samt se om de har förändrat sina undervisningsmetoder när det gäller läsförståelse efter den nya läroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet läsförståelse. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori för inlärning. En central tankegång i denna teori är att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjälp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda på lärarnas undervisningsmetoder gällande läsförståelse.Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i läsförståelse som lärarna använder sig mer eller mindre. Kunskapen och intresset för läsförståelsestrategier hos lärarna visade sig vara stort. Vidare visar studien att lärarnas undervisningssätt inte har förändrats pga. Lgr11, utan snarare för att de har fått fortbildning och ny forskning och arbetsmaterial blivit lättillgänglig. / The purpose of this work is to investigate three teachers work with reading comprehension, and to see if they have changed their teaching practices when it comes to reading comprehension for the new curriculum Lgr 11. I have presented earlier research and literature that deals with the subject reading comprehension. The study is based on Vygotsky's sociocultural theory of learning. A central idea in this theory is that children develop in interaction with others and the social environment has a big impact. With the help of qualitative research methods, ie interviews and focus group interview, I have taken out the teaching methods of teachers regarding reading comprehension.The results of the study show that there has been material on teaching methods in reading comprehension that teachers use more or less. Knowledge and interest in reading comprehension strategies among teachers turned out to be great. The study also shows that teachers' teaching methods have not changed due. Lgr11, but rather that they have received training and new research and work materials become accessible

SammanfattningSyfteMitt övergripande syfte med examensarbetet är att undersöka om elever som har undervisats i olika läsförståelsestrategier drar nytta av dessa när de läser okända texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever använder dessa strategier. Preciserad frågeställningMina frågeställningar är följande: Hur undervisar lärare kring läsförståelsestrategier? Hur använder eleverna sig av denna undervisning när de läser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrån hur de använder olika läsförståelsestrategier? Teoretisk ramJag använder mig av sociokulturella teorier och teorier om läsförståelseprocesser för att få en teoretisk förankring i undersökningen. MetodMin undersökning vilar på en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, där jag använder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analysDet resultat jag har fått fram i min studie visar att eleverna till viss del använder sig av de läsförståelsestrategier de har undervisats i när de läser okända texter. En explicit läsförståelseundervisning tycks vara givande för alla elevers inlärning, oavsett resultat på läsprovet, för att ge dem ökad metakognitiv medvetenhet samtidigt som den väcker lust och motivation till att läsa.Kunskapsbidraget i relation till vad som redan beforskatsDe slutsatser jag drar utifrån elevperspektivet som finns i undersökningen är att den explicita läsförståelseundervisningen ger eleverna ökad tilltro och självtillit till den egna förmågan samtidigt som de ökar sin inlärning genom att lyssna på andra. Dessutom tycks de elever som har fått denna undervisning vara på god väg att skapa sig ett gemensamt språk, ett metaspråk, om läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerAtt använda explicit läsundervisning inom det specialpedagogiska fältet ger eleverna möjlighet att utveckla mer effektiva metakognitiva strategier i samspel med andra. Att arbeta med Läsfixarna eller andra modeller för läsförståelseundervisning tycks ge elever konkreta och stöttande redskap. Denna undervisning passar även bra vid en inkluderande undervisning. Nyckelordläsförståelse, läsförståelsestrategier, läsförståelseundervisning

Flera internationella studier som PIRLS och PISA visar att svenska elever har en allt sämre läsförståelse. Läsningen på mellanstadiet präglas av ett allt större behov av att utveckla läsförståelse. Den skönlitterära läsningen kräver en särskilt sorts läsande som kännetecknas av en öppenhet, där läsare i högre grad utforskar horisonter och där budskap inte alltid är givna. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur läsförståelseundervisning av skönlitteratur kan genomföras på ett framgångsrikt sätt, för mellanstadieelever i ämnet svenska. Utgångspunkten för studien är nio vetenskapliga artiklar som genom tematisk analys har synliggjort tre bärande teman: undervisningsmetoder, läsförståelsestrategier och metakognition. Litteraturstudiens resultat indikerar att förutsättningen för en framgångsrik undervisning är att läsförståelsestrategier samspelar med en medveten explicit strategiundervisning, där elevers metakognitiva lärande är centralt, för att de ska bli starka och självständiga läsare.

En av skolans främsta uppgifter är att lära elever att läsa. Läsundervisningen har en central roll i skolan och i takt med att samhället förändras så sker även en förändring i läsundervisningen i den samtida skolan.  Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare ser på läsundervisningenpraktiken och de förändringar som skett de senaste tio åren. Undersökningen utgår ifrån och ska ge svar på två frågeställningar: Hur ser en samtida läsundervisningspraktik ut? Hur har läsundervisningpraktiken förändrats de senaste tio åren?  Metoden som valts för att genomföra undersökningen är en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex verksamma lärare från samma kommun. Det teoretiska ramverk som applicerats i studien är teorin om praktikarkitektur. Teorin har även använts som analysverktyg.  Resultatet visar att den samtida läsundervisningen omfattas av ett fokus på att främja läsförståelse såväl som läsning. Läsundervisningen är i många fall differentierad och anpassas efter elevernas individuella nivå. Vidare är den samtida läsundervisningen präglad av digitalisering. Resultatet visar även att det skett en förändring de senaste tio åren i läsundervisningen. Exempelvis vittnar lärarnas utsagor om att det råder en stor nivåskillnad bland eleverna i både läsfärdigheter och läsintresse. Lärarna vittnar om det implementerats nya artefakter i undervisningen som kan ses som både möjliggörande och ett hinder för projektet som är att elever ska bli goda läsare. Läromedel, lästräningsprogram och digitala verktyg är sådana artefakter. En annan aspekt som framkommer i resultatet är att det sker en del samarbeten som har en betydande roll för läsundervisningen. Bland annat betonar de intervjuade lärarna att SVA-undervisningen och SVA-läraren som en aktör i läsundervisningen. Vidare menar lärarna att samarbetet med både kollegor och vårdnadshavare har en betydande roll för läsundervisningen.

The aim of the study is to examine which reading comprehension strategies by the teaching material "A Reading Class" a teacher in second grade tutors about and how the teacher tutors, and which reading comprehension strategies pupils in second grade state that they use when they read on their own, and in what whey they use those reading comprehension strategies. Therefore this study proceeds from the following questions: Which reading comprehension strategies does the teacher tutor about and how does the teacher tutor about those strategies? Which reading comprehension strategies do the pupils state that they are using when they are reading on their own? How do the pupils use the reading comprehension strategies when they read on their own, according to themselves? The investigation is based on three observations of the tutoring about reading comprehension strategies and six interviews with a total of eleven pupils. The theoretical basis is composed of theories about the sociocultural perspective, scaffolding, zone of proximal development and reciprocal teaching. The result showed that the teacher tutored about the reading comprehension strategies: predicting, clarifying, questioning and summarizing. She encouraged the pupils to create inner images and to make text connections (text-to-self, text- to-text, text-to-world). She tutored about the strategies by the model "think aloud". The pupils seem to use the strategies predicting and clarifying most frequently when they are reading on their own but also creating inner images. For example, they use the strategy predicting when they are choosing books to read and the strategy clarifying when they don’t understand words while they are reading. A lot of the pupils seem to have trouble explaining how to use the strategy summarizing, and also seem to find it hard to summarize after reading, but skillful readers seem to accomplish that better than less skillful readers. The pupils seem to use the reading comprehension strategies in greater occurrence when they are reading on their own than they are aware of.

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse. / <p>Svenska</p>

Stora internationella undersökningar som PISA och PIRLS har visat på sjunkande resultat gällande svenska elevers läsförståelse. Från statlig nivå har åtgärder inletts för att förbättra resultaten och Läslyftet är en av satsningarna. Läsförståelse har hamnat i blickpunkten främst de senaste åren och en mängd modeller har arbetats fram. Modellerna ska främja elevers läsförståelse genom olika strategier och flertalet har textsamtal som grundläggande utvecklingspunkt. Undersökningens syfte är att ta reda på hur lärare i årskurs F–3 använder samtal om texter för att utveckla elevers läsförståelse.  Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer genomförda med verksamma lärare i en mindre kommun i Mellansverige. Studien har tre undersökningsområden som berör dels hur lärare använder sig av textsamtal i undervisningen, dels hur lärare anser att textsamtal påverkar elevers läsförståelse men också om lärares utbildning och erfarenhet avspeglas i användandet av textsamtal. Frågorna utreds från ett sociokulturellt teoriperspektiv och teorin om hur habitus kan förklara erfarenheters påverkan av världsbilder, respondenternas åsikter och inställning av textsamtal står i fokus. Den har dessutom ett komparativt inslag då individers erfarenheters och utbildnings betydelse för val av undervisningsform undersöks. Studien visar att debatten om svensk skola har gjort avtryck inom forskning på språklig medvetenhet, läsförståelse och strategier som främjar läsförståelse. Den visar också att alla respondenter arbetar med någon modell eller strategi som har till syfte att främja elevers läsförståelse. Lärares inställning till textsamtal är övervägande positiv oavsett examensår. Habitus betydelse för individens agerande och uppfattning av samtal i relation till läsförståelse har betydelse, men elevers habitus visar sig påverka mer än lärarnas.

Syftet med föreliggande studie är att bidra till kunskapsbasen om hur lärare ser på läsförståelse och hur de arbetar med att främja elevernas läsförståelse i praktiken. För att besvara forskningsfrågorna har fjorton observationer och sex intervjuer genomförts och analyserats. Resultatet visar att lärare anser att avkodning och förståelse är de två delar som utgör god läsutveckling och att läsförståelseundervisningen behöver varieras och anpassas efter varje elevs unika behov. För att bedöma och dokumentera elevers läsförståelse används olika bedömningsstöd men mycket av bedömningen utför läraren formativt under lektionens gång. Studiens slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grunden till allt lärande i och bortom skolan.

No description available.