Vi har under våra verksamhetsförlagda utbildningar sett att undervisning i läsförståelsebedrivs på olika sätt, vilket gjort att vi kommit att fundera kring vad som påverkarundervisningssätt. Syftet med studien är att sätta oss in i och ta reda på hur erfarna lärarearbetar med läsförståelse, vilken/vilka metoder de använder samt vilka hinder ochmöjligheter man som lärare kan tänkas möta vid undervisning i läsförståelse. Detsociokulturella perspektivet för lärande är det som svarar mest mot vår studie men tillviss del har även kognitivismen och konstruktivismen färgat vårt examensarbete. För attfördjupa våra kunskaper inom detta ämne valde vi att använda oss av kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. I resultatet harvi kommit fram till att läraryrket är komplext och att det inte finns endast ett korrekt svarsom möter våra frågeställningar. Däremot har vi genom vår studie erfarit att det somlärare är av stor vikt att vara lyhörd och flexibel för att kunna forma sin undervisningutifrån den elevgrupp som undervisas. Vi har även erfarit att ett gott klassrumsklimat därelever lär av varandra utifrån den proximala utvecklingszonen verkar vara gynnsamt förgod utveckling av läsförståelsen. Som slutsats upplever vi nu att undervisning ilässtrategier samt fördjupade textsamtal är det sätt som vi önskar arbeta med läsförståelsei vår kommande profession.

Sammanfattning/AbstractKramer, Charlotte (2020). Interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling bland elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien vill genom att undersöka hur högläsning bedrivs för elever i språklig sårbarhet söka bidra till lärares yrkesskicklighet beträffande språkutvecklande högläsning. Läsning är en förutsättning för att ta till sig undervisning och studien vill visa på högläsningens möjlighet som kontext till språkutvecklingen. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur högläsning bedrivs i grupper med elever i språklig sårbarhet, vilket också innefattar elever med grav språkstörning, samt om högläsningen bedrivs på ett interaktivt språkutvecklande sätt och på ett sätt som stödjer elevernas ordförrådsutveckling och läsutveckling.Frågeställningar:Hur bedrivs högläsning för elever i språklig sårbarhet?Stödjer högläsningen, interaktionerna och kontexten elevernas språkliga utveckling avseende ordförrådsutveckling och läsförståelsestrategier i enlighet med ett vetenskapligt utprovat observationsschema? Om ja, på vilket sätt? Om nej, varför inte?TeoriDen teoretiska förankringen utgörs av det sociokulturella perspektivets betoning på kontext för lärande i kombination med den proximala utvecklingszonen och deras betoning på samtalets och språkutvecklingsinteraktioners betydelse för utveckling och lärande.  MetodObservationer har genomförts med en anpassad version av Waldmanns et al (2016) översättning av Dockrells et al (2015) observationsschema Communication Supporting Classroom Observation Tool, som bygger på en analys av tillgänglig forskning beträffande vilken kommunikation som stödjer språkutveckling i klassrummet. De konstaterar att den språkutvecklingsaktivitet, nämligen interaktiv bokläsning, som är mest framgångsrik är mycket ovanligt förekommande, vilket också motiverade valet att observera interaktiv bokläsning.ResultatMed utgångspunkt i resultaten av observationsschemat kunde inte språkutvecklande undervisning påvisas i de regionala språkklasser som observerats. Högläsningen uppvisade inte sådana aktiviteter som enligt forskningen stödjer elevernas språkliga utveckling vare sig när det gäller ordförråd eller läsförståelse. Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationerna är förankrade i perspektivet med målet att inkludera. Studien syftar till att skapa undervisning som stödjer språkutveckling hos alla elever, inte bara dem i språklig sårbarhet. Med utgångspunkt i detta behandlas ett observationsverktyg för planering och utvärdering, som med speciallärarens handledning samt lärares medvetenhet och intresse, kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt med interaktiv högläsning som kontext till ordförrådsutveckling. Nyckelord Högläsning, Läsförståelsestrategier, Scaffolding, Språkutveckling, Språkutvecklingsinteraktioner

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 1-3 arbetar med utveckling av elevers läsförståelse. För att besvara syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare sitt arbete för att utveckla elevers läsförståelse? Vilka faktorer anser lärare bidrar till utveckling av elevers läsförståelse? Vilka erfarenheter har lärare kring arbete med läsförståelsestrategier? Studien har genomförts med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som bygger på lärande som socialt betingat genom interaktion. Perspektivet har använts i analysen med fokus på lärares undervisning i läsförståelse och läsförståelsestrategier. Den metod som använts för datainsamling var en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3 på två olika skolor. Resultatet visade hur lärarna beskrev sitt arbete med elevernas läslust, ordförståelse och avkodning i samband med läsförståelsen och de gav konkreta exempel på olika läromedel de använde sig av. Det framkom även hur de respektive lärarna använde sig av läsförståelsestrategier med tydlig koppling till etablerade modeller för läsförståelse.

ABSTRAKTHemström Marianne & Jonasson Anna (2011). Läslust och läsförståelse – en longitudinell studie över 3 år (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna aktionsstudie är att ta reda på huruvida läslusten och läsförståelsen har ökat hos eleverna i år 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lärarlett läsprojekt under tre års tid. Vi frågade oss vilken påverkan det treåriga läsprojektet har haft på eleverna i år 9 gällande deras läslust och läsförståelse och om vi genom läsprojektet når de elever i undersökningsgruppen som har svag läsförståelse, samt om läsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gällande läsning och läsförståelse. För att få reda på detta har vi använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Eleverna har genomgått läsförståelsetest i år 7 och två år senare i år 9. De har svarat på en enkät och sedan har vi intervjuat fyra av de i studien ingående eleverna. Lärarna har svarat på en enkät och bibliotekarien på skolan har intervjuats. Resultatet visar att elevernas läsförståelse i genomsnitt har ökat med 38 % i jämförelse med kontrollgruppens 14 %. Det har även skett en ökning hos 13 av 16 elever som vid studiens början ansågs ha svag läsförståelse. Flertalet anser att deras läslust, samt läsförståelse inte har påverkats av vårt läsprojekt, emedan flertalet lärare tror eller har märkt att många elever tycker att det är roligare att läsa böcker och att elevernas läsförståelse har ökat. Att svaren skiljer sig åt problematiseras i diskussionskapitlet. Bibliotekariens uppfattning är, att lusten att läsa skönlitterära böcker absolut har ökat för ett stort antal elever eftersom hon kan se det på den statistik hon för över antalet utlånade böcker/ljudböcker. Då eleverna lånar fler avancerade böcker idag drar hon slutsatsen att också läsförståelsen ökat. De lärare som inte är svensklärare anser att deras medvetenhet gällande läsning och läsförståelse har ökat, men att några känner att de inte har tiden att förbereda som de skulle ha velat. / Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years

AbstractOlsson, Lisbeth (2011). Tillvägagångssätt vid läsförståelse – elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension – pupils´strategies and teachers´methods).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte var att undersöka elevers strategier när de utvecklar god läsförståelse och att undersöka vad som påverkar och vilka faktorer som kan underlätta för eleverna när de läser för att förstå. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlätta för elever med svårigheter med läsförståelse, men även hur specialpedagoger kan bidra till att elever får möjligheter till en god läsutveckling.Studien genomfördes med både en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkäter till elever i årskurs 5 och 6 på en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar på den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkäterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrågor men fick även läsa både en skönlitterär text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frågor, där de fick berätta om sina strategival vid läsningen.Elever som når god förståelse vid läsning använder djupare strategier som t.ex. att göra inferenser eller att sammanfatta textinnehållet för att förstå. Elever kan utveckla god förståelse vid läsning bara genom att läsa mycket, men elever som har svårigheter behöver hjälp med att bli visade olika strategier för hur de kan granska och analysera texter. Elevernas motivation kan vara avgörande för om eleverna väljer att lägga den tid som behövs för att lära sig läsa på ett sätt som underlättar förståelse. Pedagogernas val av texter och frågor kan underlätta för eleverna att lyckas vid läsning. Även elevernas förförståelse påverkar förståelsen eftersom de behöver göra kopplingar till tidigare erfarenheter vid textanalyser. Pedagogerna behöver bli mer medvetna om att det inte räcker med kvantitativ satsning på läsning utan eleverna behöver bli visade strategier för hur de kan göra.

SammanfattningFörväntat kunskapsbidrag: Denna undersökning förväntas bidra med en ökad kunskap om hur lärare tillsammans med speciallärare kan stödja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling utifrån en god planering gällande läsförståelse och läsförståelsestrategier. Syfte: Syftet med undersökningen är att studera hur undervisande lärare i svenska, samhällsorienterande ämnen, engelska samt naturorienterande ämnen i årskurserna 4-6 planerar och arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier för att främja elevernas fortsatta läs- och kunskapsutveckling.Preciserade frågeställningar: •Vilken betydelse har läsförståelsen i ämnena svenska, samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen samt engelska enligt respektive undervisande lärare?•På vilka olika sätt kan lärarna få kännedom om huruvida eleverna förstått texterna? •Hur arbetar lärarna för att motivera eleverna till vidare läsning? •På vilka sätt anser lärarna att specialläraren kan finnas som ett stöd i planeringen och utformandet av en undervisning som stöttar samtliga elevers läs- och kunskapsutveckling? Teori: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen knyter an till flera forskare som belyser hur läsförståelsen påverkas av den sociokulturella kontexten liksom hur läsförståelsen utvecklas när eleverna samspelar med andra. Påverkansfaktorer gällande elevernas läsförståelse illustreras genom en modell som innefattar tre delar: läsaren, texten och aktiviteten, vilka är beroende av det sociokulturella sammanhanget. Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där analysen bygger på en fenomenologisk ansats. Valet av metod grundas på forskning kring området. Forskningen belyser hur en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer gör det möjligt att ställa följdfrågor till informanterna få att få välutvecklade svar. Begreppet fenomenologi inbegriper hur forskaren kan utveckla sin förståelse kring ett område med stöd av människors erfarenheter och kunskaper. Eftersom det är lärarnas tankar och åsikter som är av största vikt för resultatet av denna studie är en fenomenologisk ansats relevant. Fyra lärare intervjuades och samtliga intervjuer spelades in för att därefter transkriberas. Resultat: Resultatet av den insamlade empirin baseras på fyra olika teman som identifierades under bearbetningen av materialet. Analysen utgår från samma teman då dessa anses särskilt betydelsefulla i relation till undersökningens syfte. Analysen påvisar hur förförståelsen och motivationen är viktiga faktorer för elevernas läsförståelse och fortsatta kunskapsutveckling. Studien visar även på den sociokulturella kontextens inverkan på elevernas läsförståelse. Informanternas svar genomsyras av hur betydelsefullt det är med gemensamma samtal och diskussioner för att utveckla elevernas läsförståelse och kunskaper inom de olika ämnena. Lärarna menar att det är viktigt att gå igenom ord och begrepp gemensamt. Någon specifik läsförståelsestrategi lyfts inte fram som mer betydelsefull än någon annan men samtliga lärare belyser hur elever kan vara hjälpta av strategin att fokusera på en bit text i taget. Då begränsas läsförståelsen till kortare stycken. Tre av fyra lärare anser att läsförståelsen är betydelsefull i deras respektive ämnen. Däremot poängterar en av lärarna att i de naturorienterande ämnena behöver eleverna inte nödvändigtvis utveckla sina kunskaper genom en god läsförståelse. Denna lärare använder mycket kompletterande material. På så sätt kan eleverna utveckla sina förmågor genom exempelvis filmer eller laborativt material. Tre av fyra lärare ser stora vinster med att ha specialläraren som ett stöd i klassrummet. Då kan specialläraren bland annat fokusera på de elever som behöver stöd i sin läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. En av lärarna menar att ett bättre resultat kan skönjas hos elever i behov av särskilt stöd om de arbetar enskilt i ett angränsande rum tillsammans med specialläraren. Specialpedagogiska implikationer: Lärarna uttrycker att de inte har någon gemensam planeringstid med specialläraren. Undersökningen tyder således på vikten av att specialläraren handleder lärarna samt observerar lärare och elever i syfte att utveckla undervisningen. Speciallärarna behöver tydliggöra för lärarna vilket stöd de kan bidra med för att möjliggöra att elevernas läsförståelse utvecklas ytterligare men även hur undervisningen överlag kan blir ännu bättre. Fokus behöver flyttas från åtgärdande insatser till ett förebyggande arbete. Slutsats: Gemensamma diskussioner och samtal ses som framgångsfaktorer beträffande elevernas läsförståelse och vidare kunskapsutveckling. Någon särskild läsförståelsestrategi förespråkas inte av lärarna utan det är beroende på uppgift och individens behov. Däremot anses läsförståelsen vara betydelsefull i samtliga ämnen. Specialläraren behöver stödja lärarna redan i planeringen av undervisningen och på så sätt arbeta mer proaktivt. Nyckelord: diskussioner, läsförståelse, läsförståelsestrategier, sociokulturellt perspektiv

AbstractEn av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever lär sig att läsa, skriva, förstå och använda texter. Det är avgörande för de yngre barnens fortsatta skolgång om de tillägnar sig en god läsförmåga eftersom de delvis skaffar sig kunskaper och färdigheter i andra ämnen genom läsningen. Problemet idag är att många elever går ut grundskolan utan att ha uppnått godkänt i de målen i svenska, matematik och natur- och samhällsorienterade ämnen.Syftet med arbetet är att både undersöka och få svar på vilka läsförståelsestrategier lärare använder sig av i sin undervisning. Arbetet styrks av grundläggande teorier om god läsutveckling samt läsförståelse med fokus på elever på mellanstadiet. Bråten (2008) nämner bl. a en teori som utgår från att förståelse handlar om att skapa mening i sitt eget huvud genom att förena textens innehåll med egna tankar. Bråten beskriver också läsförståelse som ”att utvinna och skapa mening när man genomsöker skriven text och samspelar med den”.Borgström (2006) beskriver läsningen som en social handling där läsaren tar med sig sina personliga kunskaper och erfarenheter för att sedan ingå i en process som en aktiv deltagare och medskapare. Den kvalitativa metod som jag använt baseras på semistrukturerade intervjufrågor kring bland annat undervisning och praktiska erfarenheter. Lärarnas resonemang och olika erfarenheter kring mina intervjufrågor är bidragande delar till mina resultat. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare uppfattar undervisning i läsförståelse som att man tar till sig den lästa texten och får en djupare uppfattning. Undervisning i läsförståelsestrategier ses som ett system som görs för att eleverna lättare ska förstå den skrivna texten. Alla intervjuade lärare menar att det är viktigt att alla ämneslärare tar till sig och förstår hur viktigt det är med läsförståelse i alla ämnena. Att få arbeta språkutvecklande i alla ämnena är viktigt. Om lärare strävar mot att utveckla elevernas förmåga att ta del av den intressanta skönlitterära världen ger man eleverna potential till en oavbruten personlig utveckling.Nyckelord: läsförmåga, läsförståelsestrategier, läsutveckling, läsförståelse, forskningsteorier, kvalitativ intervju, koppling, personlig utveckling.

Abstract Titel: Reciprok undervisning – några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier.Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse.Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag?Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra. I studien hänvisas också till Bruner´s (2006) kognitiva teorier och KASAM (Antonovsky, 2011), self-determination theory och det receptionsteoretiska perspektivet (Iser, 1978).Metod: Studien vilar på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i 6 fokusgrupper som utgörs av 25 elever och 2 pedagoger. Resultat och analys: Eleverna menar att det metodiska arbetet bidragit till glädje inom ämnet vilket genererat ett intresse som i sin tur skapat intrinsic motivation. Utifrån analysen har det lett till att de blivit aktiva läsare. Läsförståelse handlar för eleverna mycket om att skapa inre bilder. Efter två år av metodisk undervisning läser och förstår eleverna texter genom strategin att ställa frågor och reda ut oklarheter (Palincsar & Brown, 1984), samt att det bildstöd som tidigare använts i undervisningen numer finns inom dem och används i mötet med nya texter. Eleverna har idag en större tro på sig själva och närmar sig critical literacy genom kritiskt kunna granska texter och argumentera för sina åsikter vilket gynnas av ett tryggt klassrumsklimat. Pedagogernas uttryck korrelerar väl med elevernas egna uppfattningar, men jämförelsevis läggs mer vikt vid den gynnsamma lärandesituation som blir mellan eleverna allt eftersom guided practise (Palincsar & Brown, 1984) får mindre utrymme. Kunskapsbidrag i relation till vad som redan beforskats: Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på kvantitativa resultat i form av mätningar i läsförståelse. I motsats bidrar denna studie med elevers upplevelse av Reciprok undervisning som kan verka som inspiration för andra pedagoger att börja arbeta med läsförståelsestrategier eller att utveckla redan påbörjat arbete. Specialpedagogiska implikationer: Det gemensamma arbetet i grupp har upplevts som positivt där alla kan delta och utvecklas i sin egen takt. Det gäller alla elever oavsett möjligheter vilket innebär att specialpedagogiken bör flytta in i klassrummet. Hands on activity stimulerar många sinnen och gynnar alla elever och dess olika behov. Specialpedagogens roll är att bidra med kompetensutveckling inom ämnet, samt i sitt uppdrag fylla en funktion i att handleda, stötta och vara rådgivare.

Syfte: Med utgångspunkt i de nedåtgående resultaten kring läsförståelse, som mätningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, är syftet med denna studie att förstå hur läsförståelsearbetet i årskurs 4-6 ser ut.Litteraturgenomgång: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande sker i sociala sammanhang. Vi har även utgått från ett literacyperspektiv där skriftspråkliga aktiviteter påverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om läsförståelse valts ut för att ge oss en djupare förståelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vårt resultat.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskning där kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktär, har använts som en metod för att samla in empiri.Resultat: Det resultat studien visar är att alla fem lärare ser på läsförståelse som något mer än att endast kunna avkoda. Resultatet visar även att lärarna, på olika sätt, aktivt arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Vidare visar resultatet lärarnas syn kring om undervisningen baseras på teorier och i så fall vilka dessa är.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om vilka läsförståelsestrategier som lärare i ämnet svenska kan använda för att främja läsförståelsen hos elever i grundskolan, årskurs F-6. Vad kännetecknar forskningen om läsförståelsestrategier i relation tillfrämjandet av läsförståelsen i ämnet svenska? ● Hur framställs läsförståelsestrategier i forskningen? En noggrann urvalsprocess har underlättat vårt arbete för sökningen av artiklar. Arbetsprocessen för denna kunskapsöversikt har inspirerats av Eriksson- Barajas,Forsberg och Wengströms (2013) urvalsprocess som sker i sex steg. Artiklarna studerades ur fyra hänseenden och frågeställningar från tidigare forskning, teorier/metoder samt perspektiv, viktiga slutsatser/resultat och kunskapsluckor. Artiklarna har sammanställts i en matris som har hjälpt oss i arbetet med analysering utifrån frågeställningarna. Vi har under analysarbetet sammanställt artiklarna under tre underrubriker som gör det tydligare att urskilja artiklarnas strategier; läraregenskaper, undervisningshjälpmedel, undervisningsstrategier. Resultaten från studierna av denna kunskapsöversikt pekar på att interventioner i huvudsak har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. De studier som avhandlat läraregenskaper, undervisningshjälpmedel och undervisningsstrategier visar på att interventioner behöver sättas in inom flera områden för att få en heltäckande strategi. Lärarens närvaro i läsundervisningen har stor betydelse för utvecklingen av elevers läsförståelse. Lärarkvalitéer spelar i huvudsak stor roll men behöver inte ha en inverkan på läsförståelsen, det mest framstående är rätt strategi för rätt elevgrupp. Samtliga studier pekar på att mer forskning krävs inom lässtrategier för läsförståelse för att skapa en sammanhängande bild som går att applicera i skolan. Studierna har riktats mot vissa populationer för att kunna studera läsförståelse i en mer heterogen miljö, dessa behöver kompletteras med studier som stödjer vanlig klassrumsundervisning.