Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

I litteraturstudien behandlas critical literacy och dess påverkan på elevers läsutveckling. Vi har genom våra yrkeserfarenheter upplevt att det läsförståelseutvecklande arbetssättet ofta saknas hos lärare i samband med granskning av texter i årskurs 1–3. Därför är syftet med litteraturstudien att beskriva vad utvalda vetenskapliga publikationer för fram om hur critical literacyarbete påverkar elevers läsförståelseutveckling i grundskolans årskurs 1–3. Följande frågeställningar har formulerats: Vad belyser de utvalda publikationerna om critical literacy i läsförståelseutvecklande svenskundervisning och vilka olika undervisningsstrategier uppmärksammar publikationerna gällande critical literacy i grundskolans årskurs 1–3.   Vi har funnit relevant forskning för studien genom olika databaser. Materialurvalet bestod av tio vetenskapliga artiklar, en avhandling och tre bokkapitel, där majoriteten av publikationerna var internationella. Publikationerna har haft en övervägande sociokulturell teoretisk ram. De sammanfattades sedan i analyserad litteratur i översikt (Bilaga 1).  Resultatet visar olika undervisningsstrategier som främjar elevers utveckling av critical literacy, samt vikten av att elever når en fonologisk medvetenhet för att utveckla läsförståelse. I resultatet problematiseras även de olika strategierna och de kritiska aspekterna synliggörs. Studiens slutsats belyser att lärare måste vara medvetna om hur de ska arbeta på ett läsförståelseutvecklande sätt, så att undervisningen kan placeras på en nivå som utmanar elevers kritiskt analytiska förmågor.

Uppsatsens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare för elever i årskurserna 1–3 kan arbeta med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Läsförståelsestrategier ska ingå i undervisningen genom hela grundskolan. Internationella undersökningar visar på skillnader mellan hög- och lågpresterande elever i svenska skolor vad gäller läsförståelse. Undersökningarna visar också att svenska elever har svårt att tolka och värdera texter samt att visa att de förstår texterna de har läst. Metoden för min studie är semistrukturerade intervjuer av lärare som arbetar inom årskurserna 1–3. Intervjuerna har utförts utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och likaså analysen av resultatet. Resultatet visar på att lärarna främst introducerar, utvecklar och förankrar elevernas läsförståelsestrategier genom samtal. Samtalen sker i en social kontext där eleverna får ta del av lärarnas modellering av läsförståelsestrategier och samtidigt lyssna på varandras olika tolkningar av texter. Den sociala kontexten framhålls som särskilt viktig för eleverna då den skapar gemensamt lärande och visar på hur texter kan tolkas olika från individ till individ. / <p>Godkänt datum 2021-01-17</p>

Kraven på elevernas läsförmåga ökar från och med årskurs 4 och det är därför angeläget att erbjuda en fortsatt god undervisning i läsförståelse efter den första läsinlärningen.  Syftet med den här kvalitativa studien var att utifrån specialpedagogisk synvinkel studera pedagogers uppfattningar om undervisning i läsförståelse i årskurserna 3-6. Ett annat syfte var att studera och framhålla pedagogens betydelse i undervisning i läsförståelse.  Studien omfattades av sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade dataunderlaget transkriberades och bearbetades genom tematisk analys och två huvudteman växte fram; Undervisning i läsförståelse och Undervisningsuppdraget. Dessa huvudteman mynnade ut i ett antal underteman.  Resultatet visar att fortbildning är viktigt för pedagogernas utveckling av sin undervisning i läsförståelse. Pedagoger beskriver att de undervisar om läsförståelsestrategier genom modellering. Resultatet indikerar ett relationellt förhållningssätt samt anpassningar av undervisningen för att möta individuella behov. Arbete i olika grupp-konstellationer framhålls för den individuella utvecklingen i läsförståelse. Pedagogerna lyfter även fram betydelsen av specialpedagogisk handledning och att specialundervisning ges till elever i behov av stöd. Teoretiskt ramverk för studien är det sociokulturella och det relationella perspektivet. Den övergripande slutsatsen av den här studien är att pedagogerna beskriver en god undervisning i läsförståelse. Pedagogernas uppdrag är att erbjuda strategier och tekniker, som stödjer utvecklingen av läsförståelsen. En annan slutsats är betydelsen av lärande i en social kontext.

Nedanstående kvalitativa studie handlar om hur lärare på mellanstadiet uppfattar sitt arbete med text och läsning i de naturorienterande ämnena med fokus på elever i behov av anpassningar och särskilt stöd. Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några mellanstadielärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning med fokus på text i de naturorienterande ämnena och hur lärarna anpassar textarbete utifrån elevers behov av anpassningar och särskilt stöd i NO- undervisningen. Syftet mynnar ut i följande frågeställningar: Hur beskriver lärare i de naturorienterande ämnena sin planering inför och under arbete med texter i sin undervisning? Hur beskriver dessa lärare att de arbetar med att stödja elevernas förståelse av text i undervisningen? Hur beskriver lärarna att de anpassar arbetet med text med fokus på elever i behov av stöd, anpassningar och särskilt stöd? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I studien används två tolkningsmodeller som har det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt; Reading Study Groups (RAND) med fokus på läsning och ur specialpedagogisk synvinkel används KoRP. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie med inspiration av en fenomenografisk ansats. Data har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att anpassningar sker på gruppnivå i form av högläsning. Stödet riktas till hela gruppen genom gemensam bearbetning och språklig stöttning av text och innehåll. Begreppen är det huvudsakliga innehåll som fokuseras och det förekommer lite strategiundervisning samt självständig läsning. Speciallärarens kompetens tenderar att riktas mot undervisningen i svenska.   Resultaten ger implikationer för speciallärarens handledande roll i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet avseende läsning i alla ämnen. I studien framkom att den specialpedagogiska kompetensen inte kopplas till ämnesundervisningen samtidigt som texterna anses för svåra att självständigt bearbetas.  Specialläraren har framgent en viktig funktion i att implementera en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt där lärarna görs medvetna om att undervisa i lässtrategier och läsutveckling.

Under min verksamhetsförlagda utbildning samt mitt arbete i klassrummet har jag uppmärksammat att undervisning i läsförståelse skiljer sig åt. Därav har jag funderat över vad som påverkar de olika undervisningssätten. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur lärare arbetar med läsförståelse på skolor som skiljer sig åt socioekonomiskt samt vad gäller elevernas kunskapsnivå. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det perspektiv som ligger till grund för min studie. För att fördjupa mina kunskaper inom ämnet läsförståelse valde jag att använda mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet visar att läraryrket är komplext och att det inte endast finns ett korrekt svar på mina frågeställningar. Jag har däremot kommit fram till att det som lärare är av stor vikt att vara öppen och flexibel för att kunna anpassa sin undervisning efter den elevgrupp som undervisas. Jag har också kommit fram till att ett gott klassrumsklimat där elever lär av varandra utifrån den närmaste utvecklingszonen är en stor fördel för att eleverna ska utveckla en god läsförståelse. Till sist har jag dragit slutsatsen att den viktigaste uppgiften men också en stor utmaning som blivande lärare är att se och uppmärksamma varje enskild elevs behov.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att utforska momentet läsförståelse för att belysa hur lärare arbetar för att öka elevers läsförståelse eftersom resultat från PISA:s (2012) och PIRLS (2011) undersökningar visar att elevers läsförståelse försämrats drastiskt under de senaste åren i den svenska skolan. För att få kunskap om hur lärare arbetar för att öka och stimulera elevers läsförståelse gjorde jag en kvalitativ forskning med en induktiv syn där jag kopplat samman teori och tidigare forskning inom området. Den kvalitativa forskningen bygger även på en kunskapsteoretisk ståndpunkt där jag genom att intervjua åtta stycken yrkesverksamma lärare ville få en förståelse för hur dessa tolkar den verklighet som de befinner sig i och därmed få ta del av deras kunskaper och erfarenheter inom läsförståelse. Jag har använt mig av en kvalitativ bearbetning av intervjuerna vilket innebär att jag arbetat med textmaterialet och ljudinspelningen utifrån intervjun. I den kvalitativa bearbetning av intervjuerna sorterade och sammanställde jag de svar som var intressanta för mina frågeställningar i min studie.Då det är skolans uppgift att se till att alla elever når målen i skolans alla ämnen bör lärare undervisa elever i hur man tar sig an texter för att få förståelse för dessa. Lärarna i studien framhåller Widmarks (2014) modell, En läsande klass, som visar hur lärare kan undervisa i läsförståelsestrategier där man förutspår och ställer hypoteser, ställer frågor, reder ut oklarheter, sammanfattar och skapar inre bilder. Jag har med denna studie förhoppningar om att kunna sprida goda exempel på hur lärare arbetar med att öka elevers läsförståelse. I min studie framkom det fyra aspekter som är viktiga då elever tar sig an texter för att få förståelse för dessa. För det första är det viktigt att undervisningen är upplagd så att man lär genom samspel med andra då man samtalar om den text som ska läsas. För det andra behöver elever kunna använda sig av läsförståelsestrategier. För det tredje behöver lärare modellera och visa elever hur man tar sig an texter. För det fjärde behöver man arbeta med textläsning på varierande sätt (tyst läsning, parläsning, högläsning och boksamtal). För att lärare ska kunna undervisa i läsförståelse behöver de ha kunskaper inom området. Flera av de intervjuade lärarna har under de senaste åren fått fortbildning inom området läsning genom läslyft, kollegial handledning i form av studiecirklar och olika föreläsningar. De centrala begrepp som förekommer i min studie är läsförståelse, läsförståelsestrategier, modellering, samspel och textläsning på varierande sätt.

I många av skolans ämnen ställs stora krav på elevernas språkliga förmågor gällande läsning, skrivande och begreppsförståelse. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i SO- och NO-ämnena där explicit undervisning och scaffolding behövs för att stödja eleverna i ämnesspecifika läs- och skrivaktiviteter. Om undervisningen inte kan möta elevernas språkliga behov och erbjuda adekvat stöttning kan det få stora konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse. Därför är ett språkutvecklande förhållningssätt en nyckel till en mer tillgänglig undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka hur SO- och NO-lärare på mellanstadiet beskriver att de arbetar språkutvecklande i sina ämnen. I arbetet har en kvalitativ metod använts där datainsamling skett genom fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer med 12 mellanstadielärare, varav hälften undervisar i SO och hälften i NO. Resultatet visar att lärarna överlag har en medvetenhet kring språkets betydelse i sina ämnen och att de anser sig ha en roll både som ämneslärare och språklärare. Några slutsatser som kan dras är att det, trots en samstämmig syn, finns stor variation i lärarnas sätt att stötta elever i språklig sårbarhet samt att begrepp som stöttning kan ha olika innebörd för olika lärare. En mängd faktorer kan också påverka hur den språkutvecklande undervisningen gestaltar sig, och de språkliga utmaningar som finns i elevgruppen får konsekvenser för vad man prioriterar att arbeta med. Generellt läggs dock stort fokus på begreppsinlärning och ämnesspråk samt gemensam textläsning.

Denna studie syftade till att bidra med kunskap om hur några speciallärare och specialpedagoger beskriver sin förståelse av och sitt arbete med läsförståelse på lågstadiet. Läsförståelse valdes som ämne då det finns en viss kunskapslucka i det specialpedagogiska fokuset kopplat till läsförståelse på lågstadiet. Därav var det intressant att fördjupa sig kring vad det finns för orsaker till att elever på lågstadiet hamnar i läsförståelsesvårigheter, hur det specialpedagogiskt identifieras, samt hur speciallärare och specialpedagoger beskriver sitt arbete. Tidigare forskning påvisar att rötter till en god läsförståelse finns i språkliga färdigheter som utvecklas redan i de yngre åren och att läsförståelse är förmågan att förstå och tolka skriven text. God avkodning och språkförståelse är grunden för att utveckla en god läsförståelse. Som metod användes kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare och två specialpedagoger genomfördes samtal med stöd av en intervjuguide. Datamaterialet utmynnade i teman som kopplades samman med teorierna, The Simple View of Reading, sociokulturell teori och specialpedagogiska perspektiv. Resultatet av denna studie visar att tidig kartläggning, god undervisning och god avkodning är grunden för att utveckla en god läsförståelse, enligt speciallärares och specialpedagogers förståelse av och arbete med läsförståelse. Speciallärarna och specialpedagogerna beskrev hur de arbetar mycket med avkodningen, men också med ord och bilder för att utveckla språkförståelsen. De gjorde även pedagogiska utredningar för att fånga upp svårigheter tidigt. Analysen visar att svårigheter med läsförståelse kan uppstå i mötet med elevens lärmiljö. En annan del som påverkade var kvalitet på undervisningen och om eleven lämnades ensam med sitt läsförståelsearbete. Även ärftlighet kunde vara en bidragande orsak till läsförståelsesvårigheter. En slutsats i studien är att många speciallärare och specialpedagoger beskriver att de vill arbeta mer främjande och förebyggande för att motverka läsförståelsesvårigheter, men att tiden och resurserna inte finns.

ABSTRAKTFack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). Läsförståelseundervisning och samverkan – att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction – to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med detta arbete är att kartlägga hur lärare beskriver läsförståelseundervisning i år 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlägga lärarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse samt hur lärare med specialpedagogisk kompetens och klasslärare samverkar kring läsförståelseundervisning. Undersökningen är kvalitativ och vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna omfattar fyra klasslärare och fyra lärare med specialpedagogisk kompetens. Studien ramas in av ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att klasslärare använder sig av nivåläsning, guidad läsning, läsecirklar samt läsförståelseböcker i läsförståelseundervisningen. Vidare arbetar de med läsförståelse i alla ämnen men mer strukturerat i svenska. Som extra gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse nämns individualisering, ordförståelse, förförståelse och metakognition, lärarens medierande roll samt samtalets betydelse. Ingen skola är den andra lik vad gäller samverkan i läsförståelseundervisningen. Dock beskriver samtliga lärare med specialpedagogisk kompetens att deras ansvar inom läsförståelseundervisningen till största del handlar om att stötta eleverna för att de ska automatisera och få flyt i sin läsning. Detta stämmer också överens med de förväntningar som klasslärare har på den specialpedagogiska rollen. En slutsats är att lärarna i studien har en medvetenhet kring läsförståelseundervisning och gynnsamma strategier. När det gäller samverkan och dess betydelse för elever med svårigheter i läsförståelse ser vi inte samma medvetenhet.Nyckelord: läsförståelse, läsförståelsestrategier, läsförståelseundervisning, special-pedagogik, samverkan, mediering, lärarrollFack, JeanetteHandledare: Ann-Elise PerssonLinderum, MariaExaminator: Lotta Anderson