Denna studie har syftet att fördjupa förståelsen av hur läroböckernas uppgifter kan bidra till elevens utveckling i läsförståelsestrategier och därigenom i läsförståelse i finlandssvenska och svenska skolor i grundskolans tidiga år. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats. Datamaterialet bestod av två läroböcker som inriktar sig på grundskolans årskurs 3 inom svenska som modersmål. Den teoretiska utgångspunkten var hermeneutiken. Genom endeduktiv analysmetod togs åtta läsförståelsestrategier fram för vidare analys. Resultatet visar att båda läroböckerna innehåller uppgifter i nästan alla dessa läsförståelsestrategier då strategin sökläsa premieras i samtliga analyserade läroböcker. Båda läroböckerna introducerar några läsförståelsestrategier med explicita elevinstruktioner och innehåller mest uppgifter som syftar på att eleven skapar och övar grundläggande färdigheter i läsförståelsestrategier. En mer traditionell syn på läsförståelsestrategier konstrueras i den svenska lärobokens uppgifter. Den finlandssvenska läroboken ger en bredare syn på läsförståelsestrategier och läsförståelse då dess uppgifter erbjuder ett större antal av multimodala uppgifter samt uppgifter som uppmuntrar elevenseget resonemang och åsikter. / Tämän tutkimuksen tarkoituksena on syventää ymmärrystä luetunymmärtämisen strategioista analysoimalla suomenruotsalaisten ja ruotsalaisten koulujen äidinkielen opetuksessa käytettyjä oppikirjoja peruskoulun ensimmäisinä vuosina. Tutkimus on laadullinen sisällönanalyysi deduktiivisella lähestymistavalla. Aineisto koostui kahdesta oppikirjasta, jotka ovat suunnattu käytettäväksi peruskoulun 3. luokalla ruotsin äidinkielen opetuksessa. Tutkimuksen teoreettinen lähtökohta oli hermeneutiikassa. Deduktiivisen analyysimenetelmän avulla kahdeksan luetunymmärtämisen strategiaa valittiin lisäanalyysiä varten. Tulokset osoittavat, että molemmat oppikirjat sisältävät tehtäviä lähes kaikissa näissä luetunymmärtämisen strategioissa ja sisältäväteniten tehtäviä kategoriassa ”tekstin skannaus”. Molemmat oppikirjat esittelevät joitakin strategioita selkeillä oppilaalle suunnatuilla ohjeilla ja sisältävät eniten tehtäviä, joiden tarkoituksena on, että oppilas kehittää ja harjoittelee perustaitoja luetunymmärtämisen strategioissa. Perinteisempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista rakentuu ruotsalaisen oppikirjan tehtävissä. Suomenruotsalaisessa oppikirjassa muodostuu laajempi näkemys luetunymmärtämisen strategioista ja luetunymmärtämisestä. Suomenruotsalaisen oppikirjan tehtävät tarjoavat enemmän multimodaalisia tehtäviä sekä tehtäviä, jotka kannustavat oppilasta kehittämään taitojapäättelykyvyssä sekä mielipiteiden muodostamisessa.

Syftet med studien är att få en större förståelse för hur lärare på lågstadiet arbetar med läromedel inom läsförståelse i sin svenskundervisning, vilken roll läromedlet har i deras planering samt hur lärarna bedriver sin undervisning i läsförståelse utifrån läromedlet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där tolv lärare från olika skolor har beskrivit sin syn på vad läromedlet har för inverkan i deras läsförståelseundervisning. I studien har vi även gjort en bakgrundsanalys på läromedlet, ABC-klubben Diamantjakten (Felth Sjölund och Hed Andersson, 2012), som de tolv intervjuade lärarna använder sig av i sin läsförståelseundervisning. Efter genomförandet av intervjuerna har det empiriska materialet analyserats i olika kategorier med utgångspunkt från studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att majoriteten av lärarnas syn på läromedlet är positivt. De menar på att läromedlet blir som ett verktyg i deras grovplanering och de får en röd tråd i sin läsförståelseundervisning, och att läromedlets läsebok och arbetsbok kan skapa mer gemensamma diskussioner då eleverna läser samma text utifrån olika nivåer. Lärarna lyfter också att lässtrategier är en viktig del i läsundervisningen när eleverna ska ta sig an en text. Det framkommer även i resultaten att samtliga lärare ser ett behov av att komplettera sin läsundervisning med andra material. Dock framkommer det i resultaten att längre erfarenheter inom läraryrket har lett till att läromedlet inte har en lika stor roll längre i undervisningen, men att det finns en grund att utgå ifrån. / The purpose of the study is to gain a greater understanding of how teachers in primary school work with textbooks in reading comprehension in their a swedish-teaching, what role the textbooks have in their planning and how the teachers conduct their teaching in reading comprehension based on the textbooks. We have used qualitative method with semi-structured interviews where twelve teachers from different schools have described their views on the impact the teaching material has in their reading comprehension teaching. In the study, we also made a background analysis of one textbook, ABC-klubben: Diamantjakten, (Felth Sjölund and Hed Andersson, 2012) that the 12 interviewed teachers use in their teaching in reading comprehension. After conducting the interviews, the empirical material has been analyzed in different categories based on the study's research questions. The result shows that the majority of the teachers' view of the teaching material is positive. They mean that the teaching material becomes a tool in their rough-planning and they get a red thread in their reading comprehension teaching, and that the teaching material's reading book and workbook can create more joint discussions when the students read the same text in different levels. The teachers also emphasize that reading strategies are an important part of reading instruction when students are reading a text. It also appears in the results that all interviewed teachers see a need to supplement their reading teaching with other materials. However, it appears in the results that teachers with longer experience in the profession use the textbooks to a lesser extent, rather than a basis to start from.

Abstract The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-3 beskriver att de använder sig av högläsning av skönlitteratur och om den används för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det har varit fyra verksamma lärare som jobbar i årskurs F-3 som deltagit i undersökningen. Studien har varit inspirerad av fenomenografisk ansats, då undersökningen vill försöka återge hur dessa lärare upplever fenomenet högläsning av skönlitteratur. Studiens resultat indikerar att verksamma lärare planerar och genomför högläsning där elever ges möjlighet till att utveckla läsförståelse men också många fler förmågor. Genom resultatet dras slutsatsen att verksamma lärare använder högläsning av skönlitteratur för många olika syften och lärarna är väl medvetna om högläsningens möjligheter. / The purpose of this study was to investigate whether reading fiction aloud will promote students' development of reading comprehension. The material was collected through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work in grade F-3. The study was inspired by phenomenographic approach, as the study attempted to reproduce how these teachers experience the phenomenon of reading of fiction aloud. The study's results indicate that when teachers have a plan and execute reading fiction aloud, students can develop reading comprehension as well as many more abilities. These results conclude that teachers use reading fiction aloud for many different purposes and the teachers are well aware of the benefits of reading aloud.

Syftet med studien är att undersöka hur fem verksamma lärare i årskurs 1-3 använder läsförståelsestrategier i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka läs-förståelsestrategier används av lärarna? I vilka undervisningskontexter används läsförståelse-strategier? Vad anser lärarna vara särskilt viktigt i arbetet med läsförståelsestrategier? Studien är av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna i studien är fem behöriga lärare, verksamma i minst tre år i årskurs 1-3. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats noggrant. Resultatet i studien visar att lärarna använder sig av Läsfixarna som är hämtade ur materialet En läsande klass. Lärarna arbetar varierat med läsförståelsestrategier i undervisningen. De arbetar med högläsning, läsläxa, boksamtal, läsgrupper och ämnesintegrerad läsförståelse. Lärarna anser att diskussion och samtal, stöttning och vägledning, varierade arbetsformer, börja i tid, motivation och repetition är viktiga faktorer i arbetet med läsförståelsestrategier. / The aim of the study is to examine how five active teachers in grades 1-3 use reading comprehension strategies in their teaching to develop students’ reading comprehension. Based on the aim, three questions were formulated: What different reading comprehension strategies are used by the teachers? In which teaching context are reading comprehension strategies used? What do the teachers regard as important in the work on reading comprehension strategies? The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted. The informants in the study are five qualified teachers, active for at least three years in grades 1-3. The collected material has been transcribed and analyzed from a sociocultural perspective. The result of the study shows that teachers use ”Läsfixarna” which is a part of the material ”En läsande klass”. The teachers work in various ways with reading comprehension strategies. They use reading aloud, homework focusing on reading comprehension and reading, book discussions, reading groups and reading comprehension in various school subjects. The teachers believe that discussion and dialogue, scaffolding and guidance, varied working methods, starting in time, motivation and repetition are important factors while working with reading comprehension strategies.

The aim of the study was to investigate how reading aloud is organized in the class-room and if the teachers made any adaptations for students with reading comprehension difficulties. Three teachers and two special education teachers were interviewed about their views on reading aloud and adaptations. Two students were interviewed about their experiences of listening to read-alouds. The results of the study showed that the students appreciated to listen to their teachers reading aloud and to take part in conversations about the text. The teachers who had been educated by Skolverket, Läslyftet, used comprehension strategies during the reading aloud lessons and found the strategies to be a good adaptation for the students with comprehension problems. The special education teachers mostly worked with students with word- reading difficulties. They did not use read-alouds and comprehensions strategies in their teaching. The study also indicate the importance of implementing research in education.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka strategier och metoder forskningen förespråkar för undervisningen i läsförståelse för att främja elevers utveckling. Vilka undervisningsmodeller förespråkar forskningen i undervisningen av läsförståelse? Resultatet i denna litteraturstudie visar att lä rares kunskap ä r en viktig faktor i undervisnigen fö r att eleverna ska nå framgång i sin läsförståelse. Resultatet visar också att det finns flera olika metoder och strategier som lärare kan använda sig av i sin undervisning för att skapa en utvecklande miljö som ger positiva effekter på elevernas läsförståelse. Forskare förespråkar den dialogiska undervisningen där läsförståelsestrategier och interaktion står i centrum.

Examensarbetet är en läromedelsanalys där syftet är att undersöka hur ett läromedel iämnet svenska för årskurs 1 förhåller sig till läsförståelsestrategier. I arbetet undersöks vilka läsförståelsestrategier som framkommer i läromedlet Arktibus ögon, hur de strategi­erna kan kopplas till forskningsbaserade modeller som utvecklar läsförståelse och hur läromedlet stämmer överens med läroplanens kunskapskrav för läsförståelse i slutet av årskurs 1.   För att få svar på forskningsfrågorna gjordes en innehållsanalys och en litteraturstudie. Litteraturstudien innefattar tre forskningsbaserade läsförståelsemodeller som innehåller läsförståelsestrategier (reciprocal teaching, transactional strategies instruction och con­cept-oriented reading instruction). Dessa strategier har dokumenterats ge god effekt på läsförståelsen. Examensarbetet utgår från Vygotskijs teori om ett sociokulturellt lärande, som innebär att lärandet ses som något socialt som sker i samspel mellan individer.   Resultatet av studien visar att i Arktibus ögon framkommer de läsförståelsestrategier som de tre forskningsbaserade modellerna lyfter fram. Uppgifter i läromedlet som behandlar läsförståelse och läsförståelsestrategier går att koppla till alla delar av kunskapskravet för godtagbara kunskaper i läsförståelse för årskurs 1 (Skolverket 2019a).

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.