Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

The purpose of this study is to examine teachers' thoughts about literature conversations. The study amied to find out what theachers think a succsessful literature conversation look like, what opportunities and challenges the method has and what significance the literature conversation has for students' development of reading comprehension. To collect data for the study, semi-structured interviews were conducted with ten certified and active teachers who teaches in grades 4-6. The study is based on Lev Vygotsky's theories of learning, which means that people learn in interaction with others. The results of the study show that teachers believe that the literature converastion is the method that benefits students the most when it comes to developing reading comprehension. The teachers believe that in a successful literature conversation the students learn from each other. This should be done in small groups as the students get a greater opportunity to exspress their thoughts and opinions about the text. The literature conversation is important for students' development of reading comprehension. In conversations, the studnets can help each other to get further in their cognitive thinking. This can be linked to the zone of proximal development, which is a concept in the sociolultural theory of learning and means that children learn in interaction whit others. / Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om litteratursamtal. Undersökningen syftar till att ur, ett lärarperspektiv, ta reda på hur lärare anser ett lyckat litteratursamtal ser ut, vilka möjligheter och utmaningar metoden har samt vilken betydelse litteratursamtalet har för elevers utveckling av läsförståelse. Till undersökningens datainsamling genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade och verksamma lärare i årskurs 4–6. Undersökningen utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om lärande vilket innebär att människor lär i samspel med andra. Undersökningens resultat visar att lärare anser att litteratursamtalet är den metod som gynnar eleverna mest när det kommer till utveckling av läsförståelse. I ett lyckat litteratursamtal får eleverna möjlighet till att lära av varandra. Detta bör ske i grupp då eleverna får en större möjlighet till att utrycka sina tankar och åsikter kring texten de har läst. Littertursamtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av läsförståelse. I samtalet kan eleverna hjälpa varandra att nå längre i deras kognitiva tänkande. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utvecklingszonen som är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i samspel med andra.

Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare som har erfarenhet av läsförståelseundervisning för elever med autism arbetar för att möjliggöra individuella anpassningar som möter autistiska elevers behov. Studien fokuserar på erfarna lärares läsförståelse- och motivationsstrategier och vilken slags kompetensutveckling dessa lärare anser vore utvecklande för deras beredskap inför sin fortsatta undervisning för elever med autism. Undersökningen riktar sig till lärare i årskurs F-3. Studien intar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av material. Sju informanter från fyra olika skolor har medverkat i studien och de har alla fleråriga erfarenheter av läsförståelseundervisning för autistiska elever. Studiens resultat visar att på grund av det breda spektrumet som en autismdiagnos innebär, finns det inga anpassningar som passar alla autistiska elever. Därför behöver lärarna kartlägga elevernas kunskaper och behov noggrant för att kunna utforma undervisningen på bästa sätt. Resultatet visar även att kompetensutveckling om autism som diagnos och hur lärarna ska kommunicera med elever med autism är essentiellt oavsett hur många års erfarenhet en lärare har. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Syftet med min studie var att öka kunskapen om vilket sätt åtta lärare resonerar kring och arbetar med undervisningen av läsförståelse i årskurs 1–3. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade åtta lärare för att undersöka deras syn på läsförståelse och deras beskrivningar om hur de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna hade en hel del gemensamma åsikter om hur man kan arbeta med att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna har berättat att det inte finns en optimal modell som de använder i sin undervisning utan är inspirerade av flera olika metoder. De anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Lärarna diskuterade också kommunikationens betydelse för att utveckla läsförståelse, och att de arbetar gemensamt med eleverna genom samtal och diskussion. / <p>Godkännande datum: 2022-01-16</p>

Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fem fransklärare i högstadiet(7-9) beskriver sin undervisning för ökad läsförståelse. Metoden är en kvalitativ intervjuundersökning. Materialet som har samlats in har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teoretiska perspektiv. Några centrala begrepp inom teorin som tillämpas är mediering, lek, kommunikation och samspel. Dessutom användas den närmaste proximala utvecklingszonen med begreppen redskap och scaffolding ( stöttning). Jag kommer också att använda mig av språkdidaktisk litteratur inriktad mot franska som modernt språk. Resultatet från intervuerna visar att fransklärare enligt sina egna beskrivningar använder olika arbetssätt och strategier för att utveckla läsförståelse hos eleverna som läser franska ( Moderna språk) på högstadiet i årskurs 7-9 att de använder textsamtal, olika läsformer, lässtrategier och frågornas utformning. Lärarna uppskattar elevernas engagemang för deras ideer i undervisningen av läsförståelse i ämnet franska. En slutsats är att de intervjuade lärarna anser att läsförståelse har en stor roll i undervisningen eftersom en bra läsförståelse är nödvändigt för att eleverna ska få möjlighet att förvärva kunskap i många skolämnen.

Läsförståelse är en grundläggande förmåga i dagens informationssamhälle, och det läggs stor vikt vid att denna förmåga ska utvecklas under skolgången. Denna studie undersöker lärares inställning till läsförståelse och hur läsförståelsestrategier tillhandahålls elever i olika ämnesklassrum, med utgångspunkt i svenskämnet. Det teoretiska ramverket för studien är det sociokulturella och metakognitiva perspektivet, som båda lägger fokus vid stödstrukturer som stöttar elever i deras inlärningsprocess. Genom enskilda intervjuer jämförs olika lärares resonemang och handlingar i förhållande till läsförståelseutveckling, med fokus på läsförståelsestrategier. Forskningsfältet inom detta område visar på ett behov av arbete med läsförståelsestrategier i alla olika ämnen där elever möter text. Denna studie tar avstamp i detta genom att öka kunskapen om lärares olika uppfattningar och medvetna handlingar och avslutas med förslag på vidare forskning samt slutsatser kring lärares olika utsagor. Resultatet av studien visar att explicit undervisning och medveten utveckling av elevers läsförståelse är vanligare hos lärare som bland annat undervisar i svenska. Samtliga informanter uttrycker dock ett behov av den typen av undervisning i alla ämnen, men besitter inte motivation att genomföra det av olika skäl.