Syftet med min studie är att undersöka hur lärare i åk 1–3 beskriver att de arbetar för att utveckla elevernas läsförståelse. I denna kvantitativa studie har hundra lärare som undervisar i åk 1–3 runt om i Sverige fått svara på en webbenkät. För kunna besvara mina frågeställningar har jag även tagit del av tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet. Studien innehåller därmed en genomgång av några undervisningsmodeller för läsförståelse, lärarrollens betydelse samt en sammanfattning om den senaste PIRLS-rapporten från 2016 och den nationella komptenssatsningen Läslyftet. Det framkommer i resultatet att lärarna tycks luta sig mot kända undervisningsmodeller inom läsförståelse, dels som stöd i hur undervisningen ska gå till och dels vad den ska innehålla. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som eleverna ska kunna använda vid läsning. Det är vanligt att läraren modellerar läsförståelsestrategier för sina elever. Samtidigt visar resultatet att det också finns andra aktiviteter i undervisningen som läraren använder sig för att stimulera läsutvecklingen t.ex. högläsning. Lärarna anser att det är viktigt att börja med läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. Målet är att lyckas att få elever som läser med god förståelse. / The purpose of this study is to examine how teachers in the 1st –3rd grade describe how they teach to develop the students’ reading comprehension. In this quantitative study one hundred teachers working in the 1st – 3rd grade have answered a web survey. To be able to answer my initial questions in the study I have been taking part of research done and literature in the subject. The study contains a review of some teaching models for reading comprehension and the significance of the teacher, together with a review of the latest PIRLS report from 2016 and the national competence campaign “Läslyftet”. The result shows that the teachers seem to lean on known teaching models within reading comprehension, partly as a support in the teaching practice and partly as a support of the teaching content. A teaching model contains a number of reading comprehension strategies which the students shall be able to use when reading. It is common that the teacher is modelling reading comprehension strategies for the students. The result also shows that the teachers use other teaching activities to stimulate the reading development, i.e. reading aloud. The teachers think that it is important to start the reading comprehension education as early as in the 1st grade. The goal is to make the students read with good comprehension.

Syftet med studien är att få en inblick i hur grundskollärare i årskurserna förskoleklass samt årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3 arbetar för att utveckla elevers kunskaper i läsförståelse genom undervisningen. Vidare innefattar syftet med studien att utröna hur lärare arbetar för att eleverna ska ges möjligheter att utveckla läsförståelsestrategier. Kvalitativa intervjuer har använts i studien för att besvara forskningsfrågorna om hur lärarna beskriver att de arbetar i syfte att utveckla läsförståelsekunskaper. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet tydliggör att samtliga lärare har relativt liknande ambitioner med undervisningen i läsförståelse och många liknande arbetssätt kan skönjas samtidigt som tillvägagångssättet för att uppnå läsförståelse i vissa fall skiljer sig åt mellan lärarna. Arbetsfördelningen mellan författarna till denna studie har varit jämlikt fördelad, båda författarna har deltagit i lika stor utsträckning i skrivprocess, research samt i intervjuer av informanter och analyserande av intervjuerna utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Det globaliserade samhället vi lever i idag ställer höga krav på vår läskompetens. Läraren och dennes undervisning utgör en av de viktigaste faktorerna för att utveckla god läsförståelse. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 använder och synliggör lässtrategier för elever i undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer undersöks hur lärare säger att de arbetar med läsförståelse och vad de menar utvecklar god läsförståelse. Genom observationer med hög grad av struktur undersöks vilka lässtrategier som kommer till uttryck i undervisningen och hur strategianvändningen skiljer sig i olika undervisningsmoment. Studien fann att bland annat högläsning värderas högt för betydelsen av läsförståelse. Studien fann också att det flest lässtrategier kom till uttryck under textsamtalen. Slutsatsen är att läsförståelse är komplex och att lärarens kompetens är avgörande för undervisningens kvalité. / The globalized society we live in today poses high demands on our literacy skills. The teacher and the way he or she teaches are one of the most important factors for developing good reading comprehension. The purpose of the study is to investigate how teachers in year 1 is using and visualize reading strategies for students in the classroom.  Semi-structured interviews investigate how teachers say they work with reading comprehension and what they think develop good reading comprehension. Through high-level observations the study aims to investigate which strategies that are expressed in teaching and how the use of strategies differs in different teaching situation. The study found that the teachers think that reading aloud is one important part of the development of reading comprehension. The study also found that most reading strategies were expressed during the textual conversation. The conclusion is that reading comprehension is complex and that the teacher's competence is crucial to the quality of teaching.

This study is about teachers’ read-aloud in the classroom. Reading comprehension is important in all subjects of the school and a recurring knowledge requirement throughout the compulsory school. The purpose is therefore to investigate how teachers in grades 1 – 2 describe their read-aloud. The following questions have been the starting point of this study: What purpose do teachers have with their read-aloud? How do teachers work with read-aloud? Which advantages and disadvantages do teachers see with read-aloud? This study is based on the sociocultural theory assuming that people develop through social activities where scaffolding is important for development. Semi-structured interviews have been used and six teachers have been interviewed. The material has been analyzed and discussed in relation to the field. The result shows that the teachers have several different purposes of read-aloud. The purpose can be to create a mutual reading experience or increase pupils’ interest in reading. Also, the purpose can be to develop pupils’ reading comprehension. How and how much the teachers use read-aloud differs. According to the teachers there are major advantages of read-aloud while the disadvantages are few. / Studien behandlar lärares arbete med högläsning i sin undervisning. Läsförståelse är en viktig grund i skolans alla ämnen och ett återkommande kunskapskrav genom hela grundskolan. Syftet är därför att undersöka hur lärare i årskurs 1 – 2 beskriver sitt arbete med högläsning. Dessa frågeställningar har varit utgångspunkterna för studien: Vilket syfte har lärare med sin högläsning? Hur arbetar lärarna med högläsning i sin undervisning? Vilka för- och nackdelar ser lärarna med högläsning? Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin som utgår från att människor utvecklas genom sociala aktiviteter där stöttning är viktigt för att utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har använts och totalt har sex lärare intervjuats. Materialet har analyserats och diskuterats i förhållande till forskning inom området. Resultatet visar att lärarna har flera olika syften med högläsning. Den kan syfta till att skapa en gemensam läsupplevelse eller öka elevers läsintresse, men syftet kan också vara att utveckla elevers läsförståelse. Hur och hur mycket lärarna använder högläsning i sin undervisning skiljer sig åt. Enligt lärarna är fördelarna med högläsning många medan nackdelarna är få.

No description available.

Syftet med denna studie är att beskriva hur lärare kan stötta elever för att de ska få en god läsförståelse. Litteraturstudien är inriktad mot förskoleklass upp till årskurs sju. Studiens syfte preciseras genom följande frågeställning: Hur kan lärare stötta elevers läsförståelse?   Litteraturstudiens resultat baseras på 10 vetenskapliga artiklar och två avhandlingar. De vetenskapliga artiklarna har jag sökt både manuellt och elektroniskt och de är refereegranskade.   Litteraturstudiens resultat visar att explicit undervisning har god påverkan på och kan gynna elevers läsförståelse. Läraren står som modell och visar konkret för eleverna hur man gör för att förstå en text. RT modellen, vilken bygger på fyra grundstrategier, att ställa frågor, förutspå, klargöra och sammanfatta en text, kan öka elevers läsförståelse om eleverna tränar på ett medvetet sätt. Läsförståelsestrategier kräver hårt mentalt arbete så eleverna behöver vara motiverade. Elever lär sig nya ord genom att läraren läser högt, förklarar orden och skriver orden på tavlan.

Litteraturstudiens syfte är att belysa hur läsförståelsen hos elever påverkas av olika undervisningsaktiviteter i skolan samt vilken betydelse en elevs socioekonomiska status har. För att kunna besvara dessa frågor har vi genom manuell och elektronisk sökning hittat och läst 15 vetenskapliga artiklar som legat till grund för vår studie. Resultatet av vår studie har vi fått genom att beskriva, analysera och diskutera de olika resultaten författarna presenterat. Vår litteraturstudies resultat visar att det för främjande av elevers läsförståelse i klasserna F-3 är bra att använda sig av läsförståelsestrategier i undervisningen. Genom att bearbeta en text med hjälp av de olika strategierna ökar elevens förståelse för det som lästs. Vi har även fått fram ett resultat som pekar på att klassrumsmiljön ska vara stimulerande och intressant för att bringa fram kreativitet hos eleverna och öka deras motivation och vilja att läsa. En annan faktor som spelar stor roll för en elevs läsförståelse är vilken läsmiljö som finns i hemmet, även kallat home literacy environment. En god home literacy environment har i vår studie visat sig vara viktigare än familjens socioekonomiska status när det gäller barnets läsförståelseutveckling.

The aim of this study is to examine teachers’ motives to work or to not work with A reading class and how teachers teach reading comprehension strategies. The two questions this study aims to answer are: Which motives do teachers have that make them choose or not to choose to teach reading comprehension strategies based on the material A reading class? How do teachers teach reading comprehension strategies in their reading comprehension instruction?      The approach used to conduct this study was qualitative. Four teachers working in grades 4-6 were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories that show different models (RT, TSI and QtA) of how to work with reading comprehension strategies, A reading class and a variety of learning theories: Vygotskij and Dewey.    A reading class is a material with reading comprehension strategies through characters. This study shows that the motives of those teachers who choose to work with the material A reading class is primarily to provide tools, to structure and make it clearer for the students to understand texts. The teachers who do not work with A reading class say that their motives to not work with the material is because there is too much material, meaning that they have to make a great deal of copies. Their motives are also based on their belief that the material contains texts that are too difficult for their group, they simply have other materials that suit their pupils better. The study shows that the teachers Sandra, Gunilla and Stina teach in reading comprehension strategies through RT, in addition to Marie who is focusing on the strategy “artist” of A reading class. The teachers also used TSI regarding the reading comprehension strategies, but QtA was not used among teachers. All the teachers had the conversation and the learning as a social process as an important part in providing students with reading comprehension strategies.

PISA-undersökningar har de senaste 15 åren visat på försämring av svenska elevers läsförståelse, men enligt den sista PISA-rapporten dokumenteras en viss ökning (Skolverket, 2016). Läsförståelse står i stark relation till hur elever klarar skolans mål. Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra vilka kunskaper om läsförståelse lärare behöver besitta för att planera undervisning som utvecklar elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur samt lyfta fram eventuella kunskapsluckor inom ämnesområdet. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Vad behöver lärare för kunskaper om läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? På vilket sätt ska undervisning utformas för att utveckla elevers läsförståelse genom högläsning av skönlitteratur? Litteraturstudien innefattar tolv vetenskapliga publikationer i form av avhandlingar, vetenskapliga artiklar och en forskningsrapport från både det nationella och internationella fältet. Litteraturen har granskats och analyserat i flera steg och material som inte varit relevant för studiens syfte har sållats bort. Studiens resultat pekar på vikten av att som lärare ha en förståelse för vilka förmågor som krävs vid läsförståelse för att möjliggöra undervisning som utvecklar läsförståelse. Genom att planera lektioner med tydliga mål och noggrann uppföljning finns goda möjligheter att utveckla läsförståelse hos elever genom högläsning av skönlitteratur. Enligt studien använder lärare högläsning av skönlitteratur men utnyttjar sällan aktiviteten på ett sådant sätt som krävs för att läsförståelse ska utvecklas. Olika metoder finns tillgängliga för undervisning men kräver att lärare har ett kritiskt förhållningsätt och varierar mellan olika metoder för att ge alla elever förutsättningar för utveckling och lärande. Enligt studien finns ett behov av vidare forskning angående hur lärare kan undervisa i läsförståelse samt vilka kunskaper lärare behöver besitta för att läsförståelse hos elever ska utvecklas genom högläsning. Studien synliggör brister hos lärare i Sverige då synen på bedömning ofta ses som en slutprodukt i stället för möjlighet till stöd för elevers fortsatta lärande.

Ungdomar läser dagligen oerhört mycket text som går obemärkt förbi, bland annat texter på datorn och i mobilen. Den läsningen räcker inte till utan det krävs mer specifik undervisning i läsförståelsestrategier för att eleverna ska utveckla sin läsförståelse. Jag har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt hur fyra lärare ser på undervisning i läsförståelse i allmänhet samt hur lärarna ser på undervisning av elever i behov av särskilt stöd i läsförståelse i synnerhet. Utifrån syftet har jag resonerat fram till frågeställningarna, hur resonerar fyra lärare kring arbetet med läsförståelse i årskurs sex? och hur resonerar fyra lärare kring arbetet med elever som är i behov av särskilt stöd i läsförståelse i årskurs sex? Studien visar på att samtliga lärare är väl medvetna om vikten av att undervisa aktivt i läsförståelse, där samtliga använder sig av materialet en läsande klass. Studien visar även på vikten av att diskutera om det lästa med varandra, både elever emellan och mellan elev och lärare, där högläsning och läslust ses som viktiga faktorer för att förbättra läsförståelsen. Studien visar slutligen på vikten av att synliggöra de elever som är i behov av särskilt stöd tidigt i åldrarna. Kartläggs dessa elever tidigt kan det bland annat förhindra att elevernas självkänsla försämras. Till sist visar studien på att lärarna i undersökning inte ser sig ha tid att driva deras utveckling framåt och förbättra sin undervisning i läsförståelse.