This study presents an overview on the differences in reading comprehension between boys and girls and explores strategies that can be employed to improve reading comprehension for both genders. The methodology employed in this overview follows the steps outlined by Eriksson Barajas etal. (2013). The initial step involved identifying the research area and defining search terms. In the following stages, inclusion and exclusion criteria were established to align with the study's purpose and research questions. Searches were conducted in databases such as Primo and Google Scholar. Additionally, manual searches were conducted in the reference lists of previous essays to discover further relevant research. The results of the literature review indicate that there are differences in reading comprehension between boys and girls. Research suggests that girls generally exhibit higher reading interest and motivation compared to boys. The test environment and content are also recognized as influential factors. In addition, the results show various strategies to use to develop both genders’ reading comprehension. The result’s strengths, weaknesses, and consequences of the results for the teaching profession are also discussed.

Studiens syfte är att undersöka lärarhandledningar till tre utvalda barnlitterära böcker för att se om materialen kan bidra till lärarens kunskaper om läsförståelsestrategier och till lärarens kunskaper om arbetssätt och metoder som främjar läsförståelse. Vidare undersöks hur och i vilken omfattning innehållet i de tre lärarhandledningarna motiveras av författarna. Lärarhandledningarna undersöks genom kvalitativ innehållsanalys. Davis och Krajciks (2005) ramverk används för att formulera fem kategorier. Varje kategori utgör en typ av stöd som lärarhandledningen till en barnlitterär bok bör innehålla. Med hjälp av de fem kategorierna struktureras och bearbetas innehållet i de tre lärarhandledningarna. Studiens resultat visar att de tre utvalda lärarhandledningarna erbjuder stöd för lärarens kunskaper om hur läsförståelseundervisning kring barnlitterära böcker kan organiseras. Däremot råder skillnader i hur omfattande stödet är och hur detaljerat stödet förmedlas. Vidare visar resultatet på en variation i hur författarna väljer att motivera innehållet. Gemensamt för de lärarhandledningar som har analyserats är att det finns spår av svenskämnets kursplan i de arbetssätt och det innehåll som förespråkas. Elevernas delaktighet, tankar och egna erfarenheter är centralt i den undervisning som skrivs fram i samtliga lärarhandledningar.

Att elever lär sig läsa och förstå vad de läser är något av det mest centrala i ämnet svenska i skolan. Det ligger även till grund för att lyckas i samtliga ämnen i skolan. Den internationella studien från PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) visar dock att läsförmågan hos elever i årskurs fyra sjunker. Detta har varit ett omtalat ämne i media de senaste åren och vi vet sedan länge att mer forskning behövs kring läsförståelse. Läsforskaren Barbro Westlund (2012) menar att läsförståelse är komplext eftersom det är ett möte mellan läsare och text. Även Elleman och Compton (2017) understryker detta genom att beskriva att läsförståelsen har flera delar där varje del kräver kunskap och förståelse både hos läraren och eleven. Mot denna bakgrund har undersökningen syftet att undersöka hur sex lärare från tre olika skolor reflekterar över lässtrategier som främjar läsförståelsen inom ämnet svenska i grundskolans tidiga år F-3. Studien avhandlar även eventuella hinder och utmaningar som lärarna kan identifiera i de tre skolorna som undersöks. För att uppnå detta syfte har undersökning sökt svaret på två frågor: ●    Vilka strategier anser lärare främjar läsförståelsen hos elever? ●    Vilka eventuella hinder och utmaningar kan lärarna identifiera i sin läsundervisning? För att inhämta empiri till studien har en kvalitativ metod använts. Sex lärare från tre olika skolor i en kommun i västra Sverige har intervjuats genom en semistrukturerad intervju. Empirin har struktureras med inspiration av tematisk analys, därefter med hjälp av hermeneutiken har det empiriska materialet analyserats. Studien visar att för att en läsförståelsestrategi ska bidra till elevers läsförståelse behöver den förutom rent pedagogiska verktyg och metoder anpassas till de basförutsättningarna som råder. Detta innebär också i förlängningen att en strategi inte endast är den enskilda lärarens ansvar utan behöver också anammas av skolan som helhet, kommunen och politiskt. Med andra ord krävs ett helhetsgrepp kring läsförståelsen.

Ett av skolans viktigaste uppdrag är att lära elever att läsa i syfte att de ska vara en del av den samhälleliga gemenskapen samt att kunna läsa för att lära. Trots detta sjunker läsförståelsen hos elever i svensk skola och gapet mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Via vedertagna läsmodeller synliggörs att avkodningsförmåga och språkförståelse tillsammans utgör förutsättningar för att läsning med förståelse ska uppstå. På mellanstadiet förväntas eleverna kunna läsa för att ta till sig kunskaper i skolans alla ämnen. Forskning visar att det finns relativt stor andel elever som av olika anledningar inte kan läsa på en ändamålsenlig nivå. Hur tar skolan sig an dessa elever? Föreliggande studie fokuserar på de elever som trots god avkodningsförmåga har svag läsförståelse. Med stöd i teorier om läsutveckling, metakognition och känsla av sammanhang genomfördes en intervention, designad som en undersökande fallstudie. Syftet var att identifiera och undervisa elever i årskurs 2, med god avkodningsförmåga men med svag läsförståelse. Undervisningen fokuserade på ordförståelse och läsförståelsestrategier med avsikt att utveckla elevernas läsförståelse. Resultaten visar att det å ena sidan är lätt att identifiera elever som matchar profilen för studien. De visar å andra sidan att det är svårt att se mätbara resultat för utveckling av läsförståelse efter en intervention under en begränsad tid. Dock visar elevernas kommentarer att de själva uppskattar den undervisning de fått och anser att de utvecklat strategier för bättre läsförståelse. I överensstämmelse med tidigare forskning visar vår studie att ett rikt ordförråd och god ordförståelse, som gynnar elevernas förförståelse, tillsammans med effektiv användning av läsförståelsestrategier är viktiga aspekter för att elever ska kunna ta sig an texter på egen hand.

Denna studie undersöker F-3 lärares uppfattningar om hur läsförståelsestrategier påverkar elevers läsförståelse, särskilt för flerspråkiga elever. Genom fem semistrukturerade intervjuer och teoretiskt stöd från "The Literacy Engagement Framework (LEF)" av Jim Cummins, belyser studien strategiernas vikt och lärarnas förmåga att anpassa undervisningen. Resultaten understryker behovet av undervisningsmetoder och strategier för att skapa en inkluderande undervisningsmiljö där språkliga förutsättningar tas i beaktande. Vi kan dra slutsatsen att det används läsförståelsestrategier som gynnar både enspråkiga respektive flerspråkiga elever som har positiva effekter på elevernas läsförståelse. Vi kan även dra slutsatsen att det är viktigt med en differentierad och anpassad läsundervisning som tar hänsyn till språkliga skillnader.

Studiens syfte är att se hur barnbokskaraktärer porträtteras ur ett genusperspektiv och se om det skett en förändring över tid. I studien analyseras två böcker från olika tider, Ronja Rövardotter från 1981 och första delen ur Musse och Helium från 2018. Metoden är en komparativ analysmetod av text och illustrationer och studien grundar sig på olika genusteorier. I analysen framkommer det att båda böckerna innehåller både normbrytande drag men även drag som kan ses stärka redan rådande stereotyper. Ronja Rövardotter ses som mer normbrytande, men slutsatsen är att det är svårt att avgöra om det är utgivningsåret, bokens genre eller helt enkelt bara författaren som avgör hur normbrytande boken blir.

I SO-undervisning möter eleverna en mängd olika ämnesspecifika texter, vilka kräver en god läsförståelseförmåga. Internationella studier visar dock en negativ utveckling av läsförståelse bland svenska elever. Statliga insatser har därför genomförts för att utveckla alla lärares kompetens inom läsförståelse oavsett undervisningsämne. En av de insatser som implementerats framhåller vikten av läsförståelsestrategier som en del av att främja elevers läsförståelse.    Med grund i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka lärares syn på läsförståelse inom SO-ämnena samt vilka läsförståelsestrategier som används och hur de används. Läsförståelse utifrån Westlund (2013; 2015) har genomgående styrt studiens utformning. Denna teori framhåller följande läsförståelsestrategier: att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. Undervisning av dessa strategier ska ske på ett explicit sätt så att eleverna kan använda strategierna metakognitivt. Den datainsamlingsmetod som använts för att få kunskap om detta är semistrukturerade intervjuer. Fem undervisande lärare i något av SO-ämnena i mellanstadiet intervjuades. Analys av empirin gjordes med hjälp av kodning i enlighet med teorin efter att samtliga intervjuer transkriberats.   Resultatet från studien visar att lärare främst använder sig av läsförståelsestrategierna att förutspå och att sammanfatta. Det var få lärare som använde sig av strategin att ställa frågor i enlighet med teorin. Samtliga lärare beskrev en aktivitet kopplat till strategin att reda ut oklar-heter, vilket visar att lärarna använder strategin delvis enligt teorin. När det gäller metakognitivt tänkande uttryckte inga av lärarna explicit detta i samband med läsförståelsestrategierna, men två lärare beskriv detta implicit. Från lärarnas utsagor kan urskiljas en positiv syn på läsförståelse i SO-undervisning. Trots den positiva synen varierade lärarnas beskrivningar av läsförståelsens plats inom SO-ämnena. En aspekt som diskuterades i relation till tidigare for-skning var att resultatet visade att lärare fokuserar på att förklara ämnesspecifika begrepp för eleverna, vilket också befintlig forskning visar vara det lärare i huvudsak gör. Förklaringar av ämnesspecifika begrepp är dock inte tillräckligt för att stödja läsförståelse. Denna studie lyfter fram att det behövs kompetensutveckling om explicit undervisning av läsförståelsestrategier för SO-lärare. Detta är nödvändigt för att höja elevernas läsförståelseförmåga men även för att de självständigt ska kunna ta till sig den kunskap som krävs för att kunna verka och leva i samhället.

Andersson, Susanne och Hansson, Malena (2017). ”Snacka om vilken värld som har öppnat sig” – en lyssningsläsningsstudie i grundskolan (”Imagine how accessible the world has become” – a study of listening and reading skills of primary aged children). Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institution för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola. Studiens syfte är att få en djupare förståelse för lyssningsläsning i grundskolans lärmiljö utifrån ett lärarperspektiv. Frågeställningar som belyses är hur lyssningsläsning i kombination med läsförståelsestrategier påverkar elevernas läsförståelse och motivation till läsning. Med utgångspunkt i didaktisk teori infördes en lyssningsläsningsstrategi genom modellering och läsförståelsestrategier. Vi tog hjälp av en fokusgrupp på sex lärare från tre grundskolor och observationer i deras lärmiljö. Empirin analyserades tematiskt kring lärarnas upplevelser och knöts i relation till utgångsläget. Resultatet visade att lärarna såg möjligheter, men även begränsningar med att använda lärverktyg. Studien visar att med hjälp av modellering av läsförståelsestrategier i helklass påverkas tillgängligheten i elevernas lärmiljö positivt och lyssningsläsning blir ett redskap som används. Gemensamt hos lärarna och deras elever är att synen på läsning ändras i takt med lyssningsläsningsstrategins införande och att läsa med öronen numera i dessa klasser är jämställt med att läsa. I lärarnas berättelser framgår att elever har blivit mer motiverade och visar mer intresse för böcker och läsning tack vare lyssningsläsning. Det framkommer även att det inte endast handlar om att köpa in lärverktyg, utan dessa skall användas och kunskap om verktygen måste finnas hos både lärare och elever. Denna studie önskar bidra till att öka medvetenheten om vikten av att undervisa eleverna i läsförståelsestrategier kring lyssningsläsning och inte lämna dem ensamma med lärverktygen.

Det övergripande syftet med studien har varit att beskriva och undersöka vilka läsförståelsestrategier som används i undervisningen samt elevers tillämpning av strategier, enligt speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare. Studien kommer att utgå från dessa frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier (explicit memorerings-, fördjupnings- och kontrollstrategier) undervisar speciallärare, specialpedagoger och ämneslärare i årskurs 4–6 och hur ofta enligt dem själva? Hur ofta får eleverna tillämpa strategier i syfte att öva på läsförståelsestrategier enligt lärarna/pedagogerna själva? Den teoretiska ram vi använder i studien är Vygotskys (2011) sociokulturella teori där scaffolding ingår och teorin om metakognition. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, och gjort en enkätstudie. Det resultat som vi fått fram i studien är i de olika strategierna undervisas generellt 1 – 2 gånger i veckan till 1 någon gång i månaden. De slutsatser som vi drar är att lärare undervisar för lite i läsförståelsestrategier och att man på lärarutbildningen borde fokusera mer på läsförståelsestrategier samt att pedagogerna borde få återupprepande fortbildning i strategierna. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv och med anledning till vårt nya yrkesval så tycker vi att läsförståelsestrategier är mycket intressant, inte minst utifrån de sjunkande resultaten i flera studier i läsförståelse.

·   Denna undersökning behandlar lärares inställning till och användning av läsförståelsestrategier i undervisningen. För att elever ska utveckla sin läsförmåga räcker det inte att endast läsa mycket. Eleverna behöver också en explicit undervisning i lässtrategier. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv  är syftet att undersöka lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier och deras mål med användningen av dessa i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3.   För att besvara undersökningens syfte används följande frågeställningar:      · Vilka olika typer av läsförståelsestrategier används av tillfrågade lärarna och i vilket syfte?       ·   Vad har lärarna sett i praktiken att läsförståelsestrategier kan bidra med för att utveckla elevers läsförståelse?        · Vilken roll anser de tillfrågade lärarna att de har under textsamtal och i relation till undervisning av läsförståelsestrategier?           Material för undersökningen består av kvalitativa intervjuer av nio lärare verksamma i förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser läsförståelsestrategier dels som redskap för läraren för att kunna ge eleverna en explicit undervisning i läsförståelse och dels som verktyg till eleverna för att de genom användning av strategierna ska kunna skapa en förståelse av texten på flera olika plan. / This study deals with teachers' attitude to reading comprehension strategies and its use in teaching. It is not enough to read a lot for students to develop their reading skills. Students also need explicit instruction in reading comprehension strategies. From a social- constructivist perspective, the aim is to explore teachers' attitudes to different types of reading comprehension strategies and their goal of using these in teaching for preschool to grade 3. In order to answer the aim of this study following questions is being used:   What kinds of reading comprehension strategies do the surveyed teachers use and for what purpose?   What have teachers seen in practice that reading comprehension strategies can contribute with in order to develop students reading comprehension?   What role considers the surveyed teachers that they have during text talks and in relation to the teaching of reading comprehension strategies?   Materials for the study consists of qualitative interviews with nine teachers working in preschool up to third grade. The results show that the interviewed teachers see reading comprehension strategies as implements for the teacher to be able to give students an explicit instruction in reading comprehension and as tools for the students to be able to create an understanding of text on several different levels.