Resultaten från de internationella undersökningarna PISA 2012 och PIRLS 2011 har visat att svenska elevers läsförståelse och läsförmåga har försämrats. PISA 2015 visade dock på ett trendbrott vad gäller svenska elevers läsförståelse, de presterar bättre än vad de gjorde i undersökningen år 2012. Läsning är en förutsättning för att klara av skolan och att leva i samhället och det är en central del i läroplanen. Läsning är dessutom ett omdiskuterat ämne i skolvärlden och forskning visar att läsförståelsestrategier utvecklar elevernas läsförståelse. Detta gör läsning till ett intressant ämne att studera. Denna studies syfte var att finna sambanden mellan tyst läsning och utveckling av elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Detta syfte konkretiserades med följande frågeställningar: Hur motiverar lärarna sitt arbete med tyst läsning? Hur resonerar lärarna kring sitt arbete med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse? Jag genomförde en intervjustudie med sex lärare i årskurserna 1–3. Vid analysen av insamlat material användes det sociokulturella perspektivet som stöd. Studiens resultat visade att lärarna ger eleverna många tillfällen till tyst läsning och de arbetar med läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Resultatet visade också att lärarna framhåller vikten av samtal vid läsning. / <p>Svenska</p>

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur lärare arbetar med högläsning inom ämnet svenska för att utveckla elevers läsförståelse i årskurserna F–3. Fem forskningsfrågor ställdes utifrån syftet: Vilket arbetssätt använder lärare för att utveckla elevers läsförståelse i samband med högläsning? Vilka läsförståelsemodeller använder lärare för att utveckla elevers läsförståelse i samband med högläsning? Vilka likheter finns mellan lärares sätt att arbeta med högläsning? Vilka skillnader finns mellan lärares sätt att arbeta med högläsning? Vad har lärare för attityd till högläsning? Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts genom observationer och enkäter. Informanterna bestod av fyra lärare i årskurserna F–3. Det insamlade materialet analyserades genom ett observationsschema för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att lärarna använder varierade arbetssätt, lässtrategier och olika läsförståelsemodeller vid högläsning för att utveckla elevers läsförståelse. / The aim of the study is to contribute to the knowledge of how teachers work with reading aloud to develop pupils reading comprehension in grades F–3.  Five research questions were formulated according to the aim: How do teachers work to develop the pupils reading comprehension in connection with reading aloud? What reading comprehension strategy are the teachers using to develop the pupils’ comprehension when reading aloud? What similarities exist between the teachers’ ways of working with reading aloud? What differences exist between the teachers’ ways of working with reading aloud? What attitude do the teachers have to reading aloud? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method is used through observations and surveys. The informants comprised four teachers in grade F–3. The collected material was analyzed by an observation scheme to be able to answer the study´s research questions. The result shows that teachers use varying working methods, reading strategies and different comprehension models in reading aloud to develop pupils reading comprehension.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal. I resultatet synliggörs att skolans litteratursamtal för högstadieelever kan bidra till att stödja ett tillträde till en vertikalt orienterad diskurs. Därigenom tycks överföring av kunskaper mellan kontexter kunna underlättas, exempelvis från svenskämnet till andra skolämnen och till en mer akademiskt orienterad diskurs. Resultatet visar även att elever menar att samtalens inramning i form av olika gruppkonstellationer är viktig och ibland ses som avgörande för om och hur de väljer att delta i skolans litteratursamtal. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om och hur lärare undervisar i läsförståelse. Vi vill få en uppfattning om hur undervisningen i läsförståelse kan gestalta sig i skolår 3 och 4. Vidare ämnade vi skapa oss en uppfattning om hur lärarna tänker kring de ökade kraven på en strukturerad undervisning som följer med den nya läroplanen, Lgr 11. Undersökningen är kvalitativ och omfattar sex klasslärare. Vi använde oss av samtalsintervjuer och observationer som metod. Resultaten visar att lärarna i sin undervisning använder flera läsförståelsestrategier men att detta inte sker genom en medveten undervisning i och om läsförståelsestrategier vilket forskningen förespråkar. En slutsats i vår undersökning är att lärarna ofta kontrollerar elevernas läsförståelse men sällan undervisar i och om läsförståelsestrategier för att utveckla elevernas läsförståelse. Lärarna i undersökning är av uppfattningen att de kommer att behöva ändra sin undervisning för att möta kraven i Lgr 11.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.

In the light of Swedish pupils' declining understanding of non-fiction, as well as the abolition of textbook examination, the idea for this study was born. The purpose was to explore two reading comprehension textbooks in the subject of Swedish and compare them to PIRLS reading test from 2011. Furthermore, the overall aim has been to analyze the coherence between them (alignment). The study was focused on highlighting the similarities and differences among the texts and tasks provided in the materials. With particular focus on the text's prose, genre and format, as well as on the reading comprehension strategies that were practiced and tested in the tasks. Through text analysis, theories of alignment (Biggs, 2003) and reading comprehension strategies (Andreassen 2008; Reichenberg 2014; Westlund 2015) the following questions were answered: Which similarities and differences regarding the text's prose form, genre and design can be discerned in the two textbooks compared to PIRLS reading test?  Which similarities and differences exist between the reading comprehension strategies that are practiced in the textbooks' tasks compared to those tested in PIRLS reading test?  Which preconditions are given the pupils to perform at PIRLS through the work of these two reading comprehension textbooks? The results showed both similarities and differences among all of the materials. The distribution of the text's prose form differed. In one textbook the most common form was fictional prose, whereas in the other book non-fiction occurred more. However the distribution was even in PIRLS reading test. Results also revealed that the extent of the texts was significantly longer in the reading test than in either one of the textbooks. Additionally the results indicated that the tasks, in PIRLS and in the textbooks, require a use of different reading comprehension strategies. In the textbooks multiple strategies were needed to solve the tasks, in contrast to PIRLS, where there were no use of several of them. These findings suggest a lack of alignment between the analyzed materials.

The purpose of this study is to investigate how teachers in grades 1-3 work with reading comprehension in the classroom. This essey will further analyze how they describe the concept poor comprehenders and how they discover if a pupil have bad reading comprehension. I have used the following questions:  How do teachers describe the concept poor comprehenders? How do the teachers work with reading comprehension in the classroom? How do the teachers describe how they find out if a pupil have bad reading comprehension?  The study is based on a qualitative method with three interviews and three observations. The theories and central concepts that I used is poor comprehenders, reading comprehension, reading comprehension strategies and pedagogical methods. The result shows that the teachers have difficulities of explaining the concept poor comprehenders When comparing which reading comprehension method they use in the teaching, the result shows that they have used similar methods but in different ways. The result also shows that all the teachers in this study believes that it´s hard to find out if a pupil have problems with reading comprehension.

The aim of this study was to describe, analyze and explore how five teachers work with reading comprehension in grade one and grade two, ages 7 and 8. My approach was ethnographically inspired and data was collected through observations, teachers´ diaries and interviews. The findings indicate that in the observed teachers´ classroom students' language skills were central. In order to teach the students how to use strategies in their own reading, teachers trained the students to use strategies while reading aloud to them. When reading aloud to the students, focus was on reading comprehension but sometimes texts were used by the teachers as tools to teach strategies.  The teachers seemed to think that students first have to learn to read (decode) before working with strategies for reading comprehension during individual reading. In the classrooms a substantial amount of time was spent on dialogue, both before as well as during reading texts aloud. When the teachers asked questions, vocabulary was often focused. The teachers also asked about spelling and punctuation in the text. The questions were mostly aimed at controlling or inferencing the children but the teachers also asked questions where factual knowledge was needed. Regardless of the type of questions the teacher poses, the students respond with comments or inferences. The types of questions that the teacher asked of a text tend to be dominant when the children were invited to ask questions themselves. The teachers in the study were pleased with the students' development and performance in reading comprehension and the students seemed interested to read themselves and to listening to the teachers reading aloud. Children used reading comprehension strategies when listening to teachers reading, but it is unclear to what extent they use it to their individual reading. / <p>I verket anges serien Studier i pedagogiskt arbete.</p>

Jag har som syfte med den här studien att belysa hur undervisande svensklärare i årskurs 4-6 beskriver hur de kartlägger och undervisar eleverna i läsförståelse. Studien är en kvalitativ studie där jag har använt semistrukturerade intervjuer. Fem lärare från fyra olika skolor har deltagit. Analysen av mitt empiriska material grundas på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av den genomförda studien visar att samtliga lärare har en bred definition av begreppet läsförståelse. Avkodning och ordförståelse är viktiga komponenter. Att kunna dra slutsatser, sammanfatta, interagera med texten genom att använda förförståelse och koppla texten till egna erfarenheter är även de viktiga komponenterna i begreppet läsförståelse Resultatet visar även att lärarnas undervisning är explicit där de modellerar olika lässtrategier. Alla lärare använder delar av forskningsbaserade undervisningsmodeller men inte modellerna i sin helhet. Lärarna talar om att undervisningen måste motivera och engagera eleverna. Resultatet visar även att lärarna använder inlästa texter som en viktig del i undervisningen, eleverna kan lyssna  för att utveckla  läsförståelse. Lärarna menar också att eleverna utvecklar sin läsförståelse gemensamt med andra. / My purpose with this study is to highlight how Swedish-language teachers in the grades 4-6 describe how they map and teach students reading comprehension. The study is a qualitative study in which I have used semi-structured interviews. Five teachers from four different schools have participated. The analysis of my empirical material is based on a sociocultural perspective. The results from the completed study show that each teacher has a broad definition of the concept reading comprehension. Decoding and word comprehension are the most significant components. To be able to draw conclusions, summarize, interact with the text by using preexisting knowledge, and to connect the text with personal experiences are also important components in the term reading comprehension. Furthermore, the results show that the teachers are very explicit in their teaching when they model different reading strategies. Each teacher uses parts of research based teaching models but not the models in their entirety. The teachers say that the lessons must motivate and engage the students. The results also show that the teachers use recorded texts as an essential part of the lessons; the students can improve their reading comprehension by listening. The teachers also claim that the students improve their reading comprehension collectively with others.

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. / <p>2018-06-15</p>