Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka tankar elever och deras lärare harkring läsförståelse och läsförståelsestrategier. Vi vill undersöka om eleverna harstrategier och vilka dessa är och om det är samma i svenskämnet som imatematikämnet. Dessutom vill vi undersöka vilka läsförståelsestrategier som de trorgynnar elever i svårigheter. Undersökningsmetoden är kvalitativ och vi använder oss avsemistrukturerade intervjuer med elever i skolår sex och fokusgruppsintervju medlärare. Resultatet visar att elever uttrycker få tankar om vad läsförståelse är och vi kanskönja att uppfattningar är begränsade till främst enskilda skolämnen. Lärarna menar attläsförståelse handlar om att läsa mellan raderna. Eleverna har olikaläsförståelsestrategier och strategier som används inom svenskämnet är desamma sominom matematiken förutom skillnaden att det tillkommer strategier som handlar omberäkningar inom matematikämnet. Eleverna ger förslag på strategier för elever sombefinner sig i svårigheter som skiljer sig från de strategier de själva använder. / The purpose of this essay was to explore what thoughts pupils and their teachers have on the topic of reading comprehension and reading comprehension strategies. We examined whether pupils were aware of if they use deliberate comprehension strategies in reading and which these are and whether the strategies are the same in Mathematics as in the Swedish language as a school subject. In addition, we examine the reading comprehension strategies that they believe will benefit students in difficulties. The methodology is qualitative and we used semi-structured interviews with pupils in the school year six and a focus group interview with teachers. The results show that students express few thoughts about what reading comprehension is and their suggestions are restricted mainly to specific school topics. The teachers believe that reading comprehension is much about inferential reading, i.e reading between the lines. The pupils have different reading comprehension strategies and approaches used within Swedish as a school subject. The comprehension strategies are the same in the Swedish subject and in the Mathematics subject, with the exception that in Mathematics there emerged strategies dealing with calculations. The students in our study suggested other and different strategies for students with special educational needs than they themselves use.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares didaktiska val och arbete för att uppnå en inkluderande läsförståelseundervisning redan i årskurs 1. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utfört undersökningen genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin. Intervjuerna har genomförts med nio lärare från sex olika kommuner i Sverige som har erfarenhet av att arbeta i årskurs 1. Studien har sin relevans då tidigare undersökningar bland annat visat att läsförståelse ofta bortprioriterats i den tidiga läsinlärningen och att undervisning för att utveckla läsförståelse sällan sett till elevers olika kunskapsnivåer. Av resultatet framkom att majoriteten av lärarna inte arbetar utifrån en särskild metod. Lärarna i studien tillämpar varierade arbetssätt och metoder med intentionen att skapa en inkluderande undervisning som tillgodoser elevers olika kunskapsnivåer, förutsättningar och behov. Däremot kan vissa arbetssätt inte ses som inkluderande utifrån definitionen av vad en inkluderande undervisning innebär.

Syftet med studien är att synliggöra lärares arbete med textsamtal, samt anpassningar för att utmana elever som anses ha kommit långt i sin läsförståelseutveckling. En kvalitativ metod har använts, i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Insamlade data har analyserats genom tematisk analys, följande frågeställningar har besvarats; -Hur beskriver lärare arbete med att synliggöra läsförståelsestrategier i textsamtal?  -Hur beskriver lärare arbete med textsamtal för att utveckla inferensläsning och förmågan att jämföra texter med egna erfarenheter?  -Hur anpassar lärare undervisningen för att utmana elever som anses kommit långt i sin läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultatet visar att respondenternas bild av textsamtal inte stämmer överens med forskningens och läroplanens. Resultatet belyser vikten av modellering för att synliggöra strategier och för att utveckla elevers inferensläsning. Det framkommer att elever jämför textinnehåll med egna erfarenheter spontant. Slutligen betonar studien att respondenterna är omedvetna kring strategier som utmanar elever som kommit långt i sin läsförståelseutveckling.

No description available.

Tidigare forskning har visat på vikten av att arbeta med explicit undervisning iläsförståelsestrategier för att utveckla elevers läsförståelse. Samtidigt som forskning pekat pådet positiva i detta arbetssätt har den uppmärksammat hur denna form av undervisning oftabortprioriteras. Syftet med vår studie är att undersöka: när i läsprocessen väljer lärare attarbeta med explicit undervisning i läsförståelsestrategier? och vilka arbetssätt väljer lärarenär de ska arbeta med explicit undervisning i läsförståelsestrategier? Studien är genomfördmed utgångspunkt i den sociokulturella teorin och synen på lärande och utveckling, då vianser att dagens skola är starkt influerad av denna. Det sociokulturella synsättet framhävsäven i tidigare forskning som gynnsam för elevers utveckling av läsförståelse och lyfterexempelvis vikten av att arbeta i grupp. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökningbland behöriga årskurs 1-3 lärare i södra Sverige. Ett slumpmässigt urval gjordes ochsemistrukturerade enkäter, bestående av tio förkodade frågor och tre öppna, skickades ut till32 kommunala skolor i södra Sverige. Resultatet visade att lärare är medvetna om vikten avexplicit undervisning i läsförståelsestrategier och majoriteten menar att de kan se hur elevernatar till sig dessa som ett verktyg för sin kunskapsutveckling. Parallellt med detta uppgavungefär hälften av lärarna att de endast arbetar med explicit undervisning iläsförståelsestrategier en till två gånger i veckan. Vi såg en viss osäkerhet hos lärare kring vaden läsförståelsestrategi är samt att omfånget av lärarnas explicita undervisning iläsförståelsestrategier före läsningen avviker från det under och efter läsning. Det glapp somtidigare forskning uppmärksammat, mellan fördelarna med att arbeta med explicitundervisning i läsförståelsestrategier och bortprioriteringar, går även att se i vårt resultat.

Läsförståelse är en vital förmåga att besitta för individen. Läsförståelse bidrar till individens deltagande i samhället och krävs för att tillgodogöra sig innehållet i texter och möjliggör elevers lärande av kunskaper inom alla skolämnen. Att skapa och utveckla elevers läsförståelse är således ett viktigt uppdrag som vilar på skolan. För att realisera detta uppdrag finns det olika strategier som lärare kan tillämpa i undervisningen. Denna studie syftar till att, med hjälp av tidigare forskning, redogöra för olika strategier som kan tillämpas för att utveckla elevers läsförståelse. Den frågeställning som väglett denna studie är: Vilka strategier kan lärare tillämpa, enligt tidigare forskning, för att utveckla elevers läsförståelse? Denna systematiska litteraturstudie har utgått från sammanlagt 17 vetenskapligt granskade studier som, på olika sätt, har relevans för ämnet. Dessa studier har presenterats och analyserats. De huvudsakliga slutsatser som framkommit i denna studie visar att det finns en mängd olika strategier som lärare kan applicera i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse. Bland dessa utmärker sig reciprok undervisning, Transaktionell strategiundervisning (TSI) och Concept Oriented Reading Instruction (CORI). Tidigare forskning visar att dessa tre läsförståelsestrategier har en statistisk signifikant positiv inverkan på elevers läsförståelse. Ytterligare en slutsats och en gemensam nämnare som tidigare forskning pekar på är lärarens roll i undervisningen. Lärarens roll i läsförståelseundervisningen är central, då dennes uppdrag handlar om att presentera, modellera och införliva strategier för och hos eleverna.

Högläsning används i stor utsträckning inom skolan i Sverige. Vår studie består av attundersöka om och hur lärare använder högläsning av skönlitteratur med sikte motläsförståelse. Enligt tidigare forskning utgör högläsning en viktig del inom undervisningenför att utveckla god läsförståelse, vilket vi ser likheter med i vår studies resultat.För att kunna analysera och förstå vårt resultat, har vi använt oss av ett sociokulturelltperspektiv på lärande. Detta då högläsningen i enlighet med perspektivet utgår från detsociala lärandet, före det individuella. Uppsatsens undersökning baserades på en kvalitativmetod. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vårtempiriska material samlades in från fem verksamma lågstadielärare för att få svar på studiensforskningsfrågor. Därefter transkriberades intervjuerna för att användas vid analys.Studiens resultat visar att högläsning är ett viktigt moment för att uppnå läsförståelse. För atthögläsning ska utveckla elevernas läsförståelse krävs en kompetent lärare med kunskap omhur högläsning bör bearbetas. Vid högläsning används strategier för läsförståelse, men detgenomförs på olika sätt och för olika syften. Medan högläsning pågår sker ett socialt samspel,både mellan lärare och elever samt mellan eleverna. Utan elevernas samtal, frågeställningaroch reflektioner riskerar högläsningen att förbli en tradition där läraren läser, för läsandetsskull.

Läsförståelse är en grundläggande färdighet som öppnar dörrar till kunskapsutbyten, personlig utveckling, självständighet och deltagande i samhället. Att utveckla denna färdighet hos elever i lågstadiet kan vara en komplex och utmanande process för lärare. Denna studie syftar till att undersöka klasslärares perspektiv på de specifika utmaningar som elever i årskurs 1–3 möter under sin läsförståelseutveckling. Fokus ligger på svårigheter inom språkförståelse och exkluderar avkodningssvårigheter och språkstörningar. Studien utforskar hur dessa svårigheter identifieras samt vilka åtgärder och strategier lärarna använder för att underlätta för eleverna att förstå textens innehåll. Den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer användes, där sju klasslärare och en speciallärare från olika skolor och geografiska områden deltog. Data bearbetades och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att de vanligaste svårigheterna är begränsade ordförråd, bristande begreppsförståelse och svaga metakognitiva förmågor. Resultatet avslöjar även att det finns flera strategier att identifiera läsförståelsesvårigheter samt undervisningsmodeller som kan främja elevernas läsförståelse. Slutsatsen indikerar att valet av undervisningsmetod är utmanande för lärarna och bör anpassas efter de specifika förmågor som lärare vill utveckla hos elever.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett en bristfällig läsförståelse hos eleverna. Vissa elever läser flytande, utan att ha någon förståelse för vad de har läst. För att kunna ta till sig information måste man ha god läsförståelse. De elever med läsförståelsesvårigheter är de som har flest underkända delprov på de nationella proven.  Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vad ett urval av tidigare forskning säger om elevers läsförståelse. Mer precist kommer följande frågeställning besvaras: Vilka modeller och strategier kan lärare använda i klassrummet för att stötta grundskoleelevers generella läsförståelse? För att besvara denna frågeställning har både systematiska och manuella sökningar genomförts. Dessa har analyserats och sammanställts i denna kunskapsöversikt. Resultatet visar att elevernas läsförståelse kan stöttas genom modeller som Reciprok undervisning, Questioning the author, SQ3R och CORI. Resultatet visar att lärare kan stötta elevernas läsförståelse genom att arbeta metakognitivt, med drama, att sammanfatta texter samt att “tänka högt” framför eleverna. Efter denna kunskapsöversikt har det framkommit att det krävs mer forskning där flera läsförståelsestrategier jämförs. En implikation med denna kunskapsöversikt är att yrkesverksamma lärare kan variera sin undervisning i läsförståelse.