This qualitative study focuses on finding out how middle school teachers work with the reading strategy “to predict” to develop students into good readers. The starting point was to find out how they work and how they help students become better readers through scaffolding. In addition, the study focuses on teachers' different experiences regarding the reading strategy. The results are analyzed based on Duke & Pearson's reading teaching model, Vygotsky's theory about scaffolding as well as a phenomenographic approach.  The results show that teachers work differently with the reading strategy. Their main reason for using the strategy is to arouse students' interest and thus get them to read more. This will make students good readers. The results also show that they are working with the strategy when reading a new book or text. Students will have the opportunity to explain, motivate and argue. The teachers support the students by being there as the competent second and through guidance that provides students with enough knowledge to cope with a task on their own. Finally, the results can be summarized in such way that teachers have different experiences and knowledge regarding the strategy “to predict” and therefore interpret the curriculum differently. The teaching therefore does not look the same in all classrooms and the use of the strategy becomes visible in different teachers.

Syftet med studien är att undersöka hur sex mellanstadielärares undervisningssätt och metoder har påverkats och förändrats av innehållet från det uppmärksammade och delvis kritiserade projektet En läsande klass. Ett antal utvalda lärare intervjuades och deras svar undersöktes med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Intervjusvaren analyserades utifrån befintlig teori angående läsförståelse och läsförståelsestrategier. Resultatet av studien visar att lärarna hade en positiv syn på projektet och att de i varierande utsträckning har applicerat innehållet på undervisningen. Sammantaget upplevde lärarna att projektets innehåll kompletterade och förbättrade deras undervisning med kunskaper som de inte fått med sig från sin lärarutbildning. De intervjuade lärarna visade på förmågan att anpassa materialet till sin egen yrkesutövning och elevgrupp. Kritiken mot projektet upplevdes därmed till viss del missriktad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med läsförståelsestrategier framställs i två olika basläromedel för årskurs 1–3, med fokus på lärarhandledning och arbetsböcker. Tanken är att se vilket stöd läromedlet utgör för att arbeta med detta samt att se hur innehållet skiljer sig mellan de olika årskurserna, för att få syn på förändringar och progression. Med utgångspunkt i teori och forskning kan vi med hjälp av läromedelsanalys i form av kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag, urskilja de olika läsförståelsestrategier som läromedlen framställer och hur, i både arbetsböcker och lärarhandledning. Vi kan också få syn på vilket sätt lärarhandledningen fungerar som ett stöd för läraren i arbetet med dessa.  Resultatet av studien visar att båda de analyserade läromedlen har stort fokus på en läsförståelsestrategi som inte utmanar eleverna kognitivt. Samtliga genomsyras dock av den sociokulturella teorin som denna studie utgår från, med gemensamt lärande i en social kontext som en röd tråd. Förändringar mellan årskurserna syns på olika sätt. Ökad kognitiv utmaning, ökad omfattning av uppgifter och förändring i stöttning från läraren är några exempel. Det ena läromedlet visar ett mer omfattande och återkommande stöd till läraren i arbetet med läsförståelsestrategier, medan det andra visar ett mer isolerat men tydligt stöd. Slutsatsen är att de läromedel som ingår i studien framställer arbetet med läsförståelsestrategier på olika sätt, men den teori och forskning vi eftersökt, går att återfinna i viss utsträckning i alla läromedel. / The purpose of this study is to investigate how the work with reading comprehension strategies is presented in two different teaching materials for grades 1–3, with a focus on teacher guides and workbooks. The idea is to see what support the teaching material provides for working with this and to see how the content differs between the different grades to see changes and progression. Based on theory and research, we can, with the help of teaching material analysis in the form of qualitative content analysis with quantitative elements, distinguish the different reading comprehension strategies that the teaching materials produce and how in both workbooks and teacher's guides. We can also see how the teacher's guide functions as a support for the teacher in working with these.  The results of the study show that the analyzed learning materials both have a strong focus on a reading comprehension strategy that does not challenge the students cognitively. However, all results are permeated through the sociocultural perspective from which this study is based, with shared learning in a social context as a common thread. Changes between the grades are visible in different ways. Increased cognitive challenge, increased scope of tasks, and change in support from the teacher are some examples. One teaching aid shows a more extensive and recurring support for the teacher in the work with reading comprehension strategies, while the other shows more isolated but clear support. The conclusion is that the teaching materials included in the study present work with reading comprehension strategies in different ways, but the theory and research sought could be found, to a certain extent, in all teaching materials.

Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).   Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.   Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna. / Reading comprehension is important for coping with a society whose knowledge is based on written language skills (Bråten, 2008a). The latest result in Progress in the International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 shows that Swedish students are weaker in interpreting and evaluating texts compared to other countries. The aim of the study is to investigate how teachers work with reading comprehension strategies in Swedish teaching to develop students’ reading comprehension in grades 1-3. Questions for the survey are: What reading comprehension strategies are used? In what context are reading comprehension strategies used? How does students’ reading comprehension develop with the help of reading comprehension strategies? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted to collect the material for the study. The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in several ways such as “läsfixare” from the material A Reading Class, reading aloud, reading homework and through conversations and questions. The conclusion is that the teachers emphasize modeling, support and rehearsal as important in order for students to become more secure in their own use of reading comprehension strategies and thereby develop their reading understanding. Starting early and varying their working methods is also seen as positive by the teachers.

Studiens syfte är att granska de forskningsbaserade modeller som läromedlet En läsande klass bygger på i förhållande till tidigare forskning inom området läsförståelse, samt genom observationer få en bild av det praktiska arbetet med läromedlet i klassrummet. Klassrumsobservationerna genomfördes i årskurs tre. Resultatet från läromedelsgranskningen visar att En läsande klass bygger på tre forskningsbaserade modeller för undervisning om läsförståelse – Reciprokal teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) och Questioning the Author (QtA).  Resultatet visar vidare på goda kopplingar mellan modellerna och forskning inom området. De forskningsbaserade modellerna personifieras av fem figurer, och överensstämmelsen mellan modellerna och figurerna är tydlig för fyra av figurerna men mindre tydlig för den femte. Observationerna visar lektioner där lärarna arbetar med undervisning utifrån de fem figurerna i En läsande klass. Resultatet visar att det arbetssätt som föreslås i läromedlet följs till övervägande del. Texterna som används i undervisningen kommer från såväl En läsande klass, som andra läromedel och skönlitteratur. / The aim of the study is to examine the research-based models on which the teaching material En läsande klass (A Reading Class) is based in relation to earlier research in the field of reading comprehension, and through observations to obtain a picture of the practical work with the teaching material in the classroom. Classroom observations were performed in grade three. The result of the examination shows that En läsande klass builds on three research-based models for teaching reading comprehension – Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) and Questioning the Author (QtA). The result further demonstrates good links between the models and research in the field. The research-based models are personified in five figures, and the agreement between the models and the figures is clear for four of the figures, less clear for the fifth. The observations revealed lessons where the teachers base their teaching on the five figures in En läsande klass. The result shows that the method suggested in the teaching material is for the most part followed. The texts used in tuition come not only from En läsande klass but also from other teaching materials and literature.

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6. Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven. Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det. Eleverna upplevde stress och nervositet i varierande grad, främst innan proven. Skilda specialpedagogiska perspektiv framträder i hur skolor hanterar frågor om förberedelser och anpassningar av de nationella proven. Hur lärare och elever tolkar policy får betydelse för eleverna i samband proven. / How changes in policy, as more national tests and earlier grades, can be expressed in school settings are explored in this study. The aim is to examine how some students in reading and writing difficulties/dyslexia describe their experiences of doing national reading tests in Swedish in Grade 6. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with four students in Grade 6, who recently have conducted the tests. The results have been analyzed from a policy enactment perspective and show that students describe the tests as very important, since they believe that the tests have a significant impact on their grades in Swedish. Students have been prepared for the tests in school by teaching of reading comprehension strategies, by practicing on old tests and by looking at assessment examples. Students have also prepared themselves for the test situation in different ways. They have different experiences regarding adjustments during the tests and the students who have had adjustments express positive feelings about them. The students experienced stress and anxiety in varying degrees, mostly before the tests. Separate perspectives of special education emerge in how schools deal with issues as preparation and adjustments of the national tests. How teachers and students interpret policy seems to be an important factor in students’ situations associated to the tests.

The purpose of this study is to describe from a didactic point of view how teachers work with reading aloud and reading comprehension strategies. This is based on the fact that if the teacher does not always involve reading strategies in reading that develop students' reading comprehension, it can lead to reading difficulties. At the end of third grade, a goal is also for pupils to have developed a basic reading comprehension. There is also a lack of research on Swedish reading education. In this study, the following questions are based:  What reading comprehension strategies does the reading aim to develop among pupils and how do teachers reason about their teaching?   Do teachers use a working material when they teach reading aloud, and how do teachers reflect on it?  The survey is based on observations and an interview and teachers' speech documents. The theoretical framework of the study builds Barbro Westlund's teori on reading aloud and reading comprehension strategies. The results of the survey show that the reading is a working method and reading comprehension strategies are included. Teachers need to discuss new word meaning and let pupils predict what the text will be about by looking at the title and the book's illustrations. The teacher should allow pupils to summarize and discuss questions that the text may have raised with the pupil. The pupils should also be involved by connecting the text to their own experiences and answering thought-developing questions. This can make it easier for the teacher to start reading on the basis of a work material that has a clear connection to reading comprehension strategies in order to be able to conduct a teaching where more pupils develop a basic reading comprehension at the end of year three.

Studiens syfte är att undersöka hur fyra lärare arbetar för att främja elevers läsförståelse inom skönlitteratur i ämnet svenska i årskurs 3. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och våra informanter består av fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 3. I vår teoretiska ram har vi använt oss av Lev Vygotsky, Roger Säljö, Anders Jakobsson, Judith Langer och Barbro Westlund. Vårt resultat bygger på dessa teorier samt tidigare forskning, som omfattar läsförståelse i undervisningen. I resultatet framkom det att våra informanter aktivt arbetar med läsförståelse och främjar det på olika sätt. Det visade sig att högläsning är en metod som förekom ofta i klassrummen samt betydelsen av den. Även vikten av modellering hos lärarna av lässtrategier har visat sig ha en positiv inverkan på elevers utveckling av läsförståelse. Det visade sig även att inre och yttre motivation för läsningen förekom i alla klassrum men på olika sätt, vilket har en stor betydelse för läsförmågan. Genom att alla de intervjuade lärarna stöttar elever med hjälp av olika verktyg hjälper de eleverna vidare i sin läsutveckling.

Syftet med den elevcentrerade empiriska studien var att undersöka lässtrategierna ”läsfixarnas” inverkan på elevers förmåga att förstå och tolka texter. Läsförståelsestrategierna som används i studien är detektiven och spågumman. Studien syftade även till att undersöka hur strategianvändningen påverkar elevers testresultat i läsförståelse. Den tidigare forskningen betonar hur elevers läsförståelse försämrats under de senaste årtiondena, något som syns tydligt i resultat från PISA och PIRLS. Barbro Westlund, lektor, uttrycker att det finns en brist vad gäller forskning om hur strategiundervisning bör gå till och att detta kan vara en bidragande faktor till resultaten. Vår studie grundar sig på en elevgrupp i årskurs 4 som är obekanta med strategianvändning sedan tidigare. Studien har utförts genom att låta eleverna utföra ett pre-test i form av läsförståelsetest för att sedan bedriva undervisning om vad strategier är samt hur vi kan använda de specifika strategierna vid läsandet av en text. Efter undervisningstillfällena har ytterligare ett läsförståelsetest utförts och eleverna har intervjuats om sin upplevelse beträffande de båda testen. Studien har inte resulterat i något entydigt resultat, däremot framgår det ur elevintervjuerna att flertalet elever upplevt användningen av detektiven som strategi som givande för deras läsförståelse.

Syftet med denna studie är att samla kunskap om hur lärare som undervisar i grundskolans tidiga år beskriver begreppen läsförståelse och lässtrategier samt hur de undervisar om lässtrategier i flerspråkiga klassrum. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv och begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding och mediering. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med tre tidigarelärare som har lång erfarenhet av att undervisa i svenska eller svenska som andraspråk i flerspråkiga klasser i årskurserna F–3. Det resultat som framgår i studien är att arbetet med läsförståelse och lässtrategier är viktigt oavsett om klassrummet är en- eller flerspråkigt och att det som gynnar enspråkiga elever även gynnar de flerspråkiga eleverna. Sexpunkter anses vara särskilt viktiga att arbeta med i alla klassrum, men särskilt viktiga i klassrum med flerspråkiga elever för att utveckla elevernas läsförståelse. Dessa punkter är fonologisk medvetenhet, dialogiskt arbetssätt, ordkunskap, högläsning, bildstöd och nivågruppering.