Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar och genomför undervisning för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet är vidare att undersöka hur lärare rapporterar att de bidrar till elevers motivation och läsintresse. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur beskriver lärare begreppet läsförståelse? Vilka olika aktiviteter och strategier använder lärare som syftar till elevers läsförståelse i undervisningen? Vad är, enligt lärare, viktigt för att väcka elevers intresse och motivation till att utveckla läsförståelse? Studien har en sociokulturell teoretisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med verksamma lärare som arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Vid analys av data har tematisk analys använts. Resultatet visar att lärare arbetar på ett varierat sätt med olika modeller, strategier och arbetsuppgifter. Ett framträdande arbetssätt bland studiens deltagare var arbete med högläsning och textsamtal där strategier bearbetades på olika sätt genom modellering och stöd av lärarna. En slutsats är att samtliga lärare använder sig av modeller som Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QtA), Transactional Strategies Instruction (TSI) och En läsande klass. / The aim of this study is to find out how teachers describe their work and the implementation of teaching to develop students' reading comprehension in grade 1-3. The aim is further to investigate how teachers report that they contribute to students' motivation and reading interest. In order to achieve the aim of the study, research questions were formulated: How do teachers describe the concept of reading comprehension? What different activities and strategies do teachers use for pupils' reading comprehension in teaching? What is, according to teachers, important for arousing students' interest and motivation for developing reading comprehension? The study has a socio-cultural theoretical approach and is based on qualitative semi-structured interviews. Interviews have been conducted with teachers who work on developing students' reading comprehension in grades 1-3. When analyzing data, thematic analysis has been used. The result shows that teachers work in a varied way with different models, strategies and tasks. A prominent way of working reported by the study participants was work with reading and text conversations where strategies were processed in different ways by modeling and support by the teachers. One conclusion is that all teachers use models such as Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QTA), Transactional Strategies Instruction (TSI) and A reading class.

Enligt rapporter från Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS] har de svenska elevernas för­måga att läsa och förstå text försämrats sedan 2001. Resultatet från 2016 visar dock en ökad förmåga hos eleverna. Aktuell forskning visar på vikten av att lärare undervisar i läsförståelse. Syftet med studien är därför att undersöka hur verksamma lärare i grundskolans årskurs 1–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse utifrån didaktiska frågor. Detta syfte besvaras med följande frågeställningar: Vilka läsförståelsestrategier lärs ut? Hur beskriver lärarna sin läsförståelseundervisning utöver dessa strategier? Hur ofta undervisar lärarna i läsförståelse och varför anser de att denna mängd behövs? Varför väljer lärarna att undervisa i läsförståelse? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där nya kunskaper utvecklas tillsammans med andra utifrån individens egen proximala utvecklingszon. Materialinsamlingen har gjorts genom en kvali­tativ enkät med öppna frågor där deltagarna valts ut via tre urvalskriterier. Innan materi­al­insamlingen började genomfördes en pilotstudie. Resultatet visar på att fem strategier är vanligast i undervisningen: att förutspå, att reda ut oklarheter, att sammanfatta, att ställa frågor och att skapa inre bilder. Denna undervisning sker i ett gemensamt lärande genom att lärarna modellerar och använder olika strategier. Lärarna motiverar dessa val utifrån styrdokument och forskning samt att de vill stärka elevernas läsförståelse. Slutsatsen är att studiens resultat har en relevans för lärar­studenters och yrkesverksammas planering av undervisning. / According to reports from Progress in Reading Literacy Studies [PIRLS], the ability of Swedish students to read and understand text has deteriorated since 2001. However, the results from 2016 show an increased ability of the pupils. Current research show the importance of teachers teaching reading compre­hension. The purpose of the study is to investigate how active teachers in the elementary school years 1-3 describe their teaching in reading comprehension based on didactic questions. This purpose is answered with the following questions: What reading comprehension strategies are taught? How do the teachers describe their reading comprehension teaching in addition to these strategies? How often do teachers teach reading comprehension and why do they think this amount is needed? Why do the teachers choose to teach reading comprehension? The study is based on a socio-cultural perspective where new knowledge is developed together with others based on the individual's own proximal development zone. The material collection has been done through a qualitative questionnaire with open questions where the participants were selected via three selection criteria. Before the material collection began, a pilot study was carried out. The result shows that five strategies are most common in the teaching: predicting, clearing out uncertainties, summarizing, asking questions and creating inner images. This teaching takes place in a common learning by the teachers modeling and using different strategies. The teachers motivate these choices based on curriculum and research, that they want to strengthen the pupils reading comprehension. The conclusion is that the study's results have a relevance for the teaching students 'and professionals' planning of teaching.

Studien behandlar hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning. Sveriges resultat i PISA (2015) visar att läsförståelsen går att utveckla. För att öka PISA-resultaten krävs det att svenska lärares kompetens inom läsförståelse stärks. Studiens syfte är att undersöka hur fem lärare på mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelse i sin undervisning.  Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin, vilket innebär att lärande uppstår i en social kontext. Metoden för studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer valts för insamling av data. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar på ett strukturerat sätt. Genomgående för deras undervisning är arbetet med läsförståelsestrategier och textsamtal. Genom en sådan strukturerad undervisning utvecklar elever sin kognitiva förmåga när det kommer till läsförståelse. Deltagarna eftersträvar en bättre samverkan på skolorna för att stärka sin kompetens. / This study deal with how five teachers describe their teaching of reading comprehension. Sweden’s result in PISA (2015) indicate that Sweden’s  results in reading comprehension can be improved. To improve future results, teachers’ competence in the subject must be enhanced. The purpose of the study is to investigate how five middle-school teachers describe their teaching approach regarding reading comprehension. The study is based on the sociocultural theory, which argues that learning occurs in social contexts. The method is qualitative, and data was collected through semi-structured interviews. The result shows that the teachers, in general, had a structural approach and all participants used reading comprehension strategies and text conversations. Using the structural approach in teaching, student’s develop the cognitive ability in reading comprehension. The participants strive for more collaborations at the schools to further strengthen their competence

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med. / The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

The purpose of this thesis is to study how four different Swedish teachers in elementary school are teaching pupils reading comprehension to develop the low-performing pupils. To investigate and find out this I intend to try to answer the following questions: What strategies / methods / support structures do the teachers consider to help the lowperforming pupils understand the content of texts? How does the teacher reflect on the support the pupils receive? What types of questions do the teachers use in the text talks to support the pupils in developing their reading skills? The research questions are answered by qualitative methods in forms of interviews and observations. The theoretical point of view of the study is Lev Vygotsky's socio-cultural perspective, where Vygotsky describes how children develop when interacting with other people. Because teachers are the ones helping pupils develop, I will investigate how the interviewed teachers are working with those pupils and whether they believe this theory helps and guides the low-performing pupils forward in the learning process. The results of the study show that all the interviewed teachers agree on that pupils develop their reading skills when interacting with more competent classmates because it increases their ability to absorb information.

The aim of the study is to increase the knowledge of how teachers in grades 1–3 describe that they organize teaching to develop students' reading comprehension and how they motivate their choices. Based on the aim, three research questions were formulated: How do teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies? Why do teachers teach read comprehension and reading strategies that as they do? What do teachers think is important in teaching to help students develop reading comprehension and reading comprehension strategies? The study is qualitative and the data collection method is semistructured interviews. The informants in the study comprise five competent teachers in the subject Swedish for grades 1–3. The collected material was transcribed and analyzed based on a didactic approach and a socio-cultural perspective.        The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in varying ways. They use reading aloud, reading lessons, book discussions, ”Läsfixarna”, questions and conversations, as well as working methods that allow students to help and learn from each other. The most important elements emphasized by the teachers as contributing to the development of reading comprehension is scaffolding and guidance, starting from scratch, varying working methods, conversation and motivation. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de lägger upp sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse och hur de motiverar sina val. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier? Varför undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier som de gör? Vad anser lärare är viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse och läsförståelsestrategier? Studien är kvalitativ och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien utgörs av fem behöriga lärare i ämnet svenska för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en didaktisk ansats och ett sociokulturellt perspektiv.       Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och i läsförståelsestrategier på varierande sätt. De använder högläsning, läsläxa, boksamtal, Läsfixarna, frågor och samtal samt arbetssätt som skapar möjlighet för eleverna att hjälpa och lära av varandra. Det viktigaste faktorerna som lärarna framhåller som bidrar till elevers utveckling av läsförståelse är stöttning och vägledning, börja från grunden, varierande arbetssätt, samtalet och motivationen.

The purpose of this study is to analyze four teaching materials in the Swedish subject for students in grade 4 to see the variety of different types of texts and strategies for reading comprehension that are found in the teaching materials.   • What reading comprehension strategies are represented in the study's chosen teaching materials? • What are the similarities and differences between the chosen teaching tools regarding reading comprehension strategies? • What types of texts are present and how much is the variation in the chosen study material of the study?   The result showed that two of the teaching materials contained all the reading comprehension strategies that the study examined. Furthermore, the result showed that one of the teaching materials had a large variety of different types of texts, while another teaching material had little variation. The analysis showed that a teaching material with few reading comprehension strategies also had a small variety of texts. The analysis then showed that the teaching materials that contained many reading comprehension strategies also had a greater variety of different types of texts.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en mindre skola arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i sin undervisning, detta för att se hur elevernas läsförståelse utvecklas under de första skolåren. För att genomföra undersökningen har tre lärare i tre olika årskurser på lågstadiet intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via mail. Av svaren framkom det att lärarna ser läsförståelse på ett likvärdigt sätt. Samtliga lärare framhäver modellering i klassrummet som hjälp för att eleverna ska kunna utveckla och ta till sig läsförståelsestrategier. Att lära sig läsa poängteras som en av de viktigaste utmaningarna eleverna möter under de första skolåren. Eftersom det i läroplanen framgår att eleverna ska få undervisning i läsförståelsestrategier har läraren en viktig roll.

Syftet med studien är att få kunskaper om hur lärare arbetar med berättande text utifrån kooperativt lärande. I studien undersöks vilka likheter och/eller skill-nader som går att se be-roende på om lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller om de bara är mer inspirerade av det kooperativa arbetssättet. Hur lärarna använder kooperativa grundprinciper under lektioner med berättade text ligger till grund för studien. Studien tar även reda på vilka strategier lärarna använder vid arbetet med berättande text.  För att undersöka hur grundprinciper och strategier tillämpas, används observationer av lek-tioner samt en enkät med öppna frågor till lärarna. En enkät till eleverna gör att elevernas upplevelser av olika arbetssätt tillvaratas. Genom observationer och enkäter har studien både kvantitativa och kvalitativa data som har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och sedan jämförts.  Resultatet visar att det finns skillnader i hur grundprinciperna används beroende på om lärare är utbildade eller inspirerade av kooperativt lärande. Grundprincipen positivt ömsesidigt beroende saknas i de klasser där lärarna är inspirerade av kooperativt lärande vilket får till följd att samar-betet inte alltid fungerade i klasserna och att eleverna inte använde varandra som lärande-resurser. Samtliga lektioner har haft en elevaktiv helklassundervisning där även lärarna haft en aktiv handledningsroll. Vid arbete med berättande text använde samtliga lärare strategier som har stöd i tidigare forskning för läs- och skrivförståelse. Analysen av elevernas enkät-svar visade ett tydligt mönster beroende på om deras lärare är utbildade inom kooperativt lärande eller inspirerade av metoden. Analysen av lärarnas enkätsvar visade att samtliga lärare har samma syn på undervisning i stort, oavsett om de har utbildning inom kooperativt lärande eller bara är inspirerade metoden. Samtliga lärare lyfter att kooperativt lärande bidrar till att höja elevernas delaktighet och stödjande interaktion i arbetet med berättande text.

This qualitative study sets out to investigate ways teachers work with reading comprehension when teaching pupils in language vulnerability. For this purpose, we conducted interviews with six primary school teachers (class 0–3) and applied a hermeneutic perspective in the analysis of the data material. The results suggest that the teachers are well aware of the importance of giving pupils in language vulnerability more time and more verbal training in order to succeed with reading comprehension. Moreover, they describe metacognitive strategies and the modeling of reading comprehension strategies, cooperative learning situations as well as individual tutoring as beneficial for pupils’ reading comprehension. Further, the results indicate teachers’ willingness and effort to support pupils in language vulnerability, but also frustration due to the feeling of insufficient competence and lack of time to support these pupils. We conclude that explicit teaching in reading comprehension in primary school is important for all pupils and especially for pupils in language vulnerability. Teachers’ support in reading comprehension is, and remains, one of the most important factors when preparing pupils to develop and work in a democratic society.