Majoriteten av undervisningstiden för matematik i den svenska skolan baseras på läromedlens innehåll. Som lärare är det lätt att inte arbeta direkt i förhållning till Skolverkets ämnesplan utan att i stället utgå från att läromedelsförfattarna redan har gjort det jobbet. Tidigare forskning har visat att läromedel generellt haft förhållandevis få uppgifter som uppmanar till matematiskt resonemang. I denna studie undersöks specifikt uppgifter markerade som ”enklare” i åtta läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan och hur stor andel av dessa som kan anses ha tydlig möjlighet att uppmana elevers användande av matematisk resonemangsförmåga. Totalt analyserades 1 350 uppgifter och cirka 12 procent ansågs innehålla resonemangskriterier baserade på ett ramverk av Johan Lithner. Resultatet antyder att elever som håller sig till de enklare uppgifterna inte får särskilt goda möjligheter att arbeta med den matematiska resonemangsförmågan vilket kan innebära att dessa elever i viss grad inte arbetar efter ämnesplanens bestämmelser. / Swedish mathematics education is heavily dependent on the content of the teaching materials. As a teacher it is easy to assume that teaching material developers are basing the content on The National Agency for Educations provisions regarding what students are expected to learn. Research suggests that tasks in the teaching materials rarely supports students with the need to reason mathematically. This study focuses on tasks indicated to be “easier” in eight books that were analysed by their ability to support the student’s ability to reason. 1350 tasks were analysed and approximately 12 percent met the criteria required based on a research framework by Johan Lithner. The result suggests that students that tend to mostly work on the easier tasks in the materials doesn’t get very good opportunities to further improve their ability to reason mathematically and thus, to a degree might not work with what is decided by the curriculum.

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med. / The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

Syftet med denna studie var att undersöka läromedel för svenskämnet i årskurs 3 ur ett genusperspektiv med avseende på gestaltningen av pojkar och flickor. Anledningen till undersökningen är på grund av avsaknaden av obligatorisk granskning av läromedel inom skolväsendet. Metoden som använts är en läromedelsanalys där både bild och text har analyserats. Analysen är uppdelad i två delar där den första delen är en kvantitativ analys följt av en längre kvalitativ analys. Läromedlet som analyserades, Nyckeln till skatten 3A, stred mot flertalet av de traditionella könsmönster som finns i samhället samtidigt som några könsnormer bekräftades. Ett exempel på de bekräftade könsnormerna som presenterades i läromedlet var hur vissa flickor gestaltades i långt hår och rosa färgklädsel. Resultatet visade att flickor presenterades fler gånger än pojkar i både text och bild. Både kategorin pojkar/män och flickor/kvinnor överskred de traditionella könsmönster som finns i det litterära och samhället. Detta visas i läromedlet genom att flickor spelar fotboll och pojkar är emotionella. / The purpose of this study were to examinate teaching materials designed for the third grade teaching in the Swedish subject from a gender perspective regarding the presentation of boys and girls. The reason for this study is due to lack of compulsory reviews of teaching material in the school system. The method used is a teaching material analysis where both image and text have been analyzed. The analysis is divided in two parts where the first part is a quantitative analysis followed by a longer qualitative analysis. The analyzed teaching material, Nyckeln till skatten 3A, challenged many of the traditional gender patterns that exist in the society, while other gender norms were confirmed. An example of a confirmed gender norm presented in the teaching material was girls portrayed with long hair and pink clothing. The results showed that girls were presented more times than boys in both text and image. Both the categories’ boys/men and girls/women challenged the traditional gender patterns that exist in the literature and society by presenting girls playing soccer and emotional boys.

Tidigare studier har visat att matematiken i svenska skolan till övervägande del handlar om att räkna i läroboken samtidigt som det också påvisats att dessa i för låg utsträckning innehåller uppgifter som låter eleverna arbeta med problemlösning. Forskning menar att problemlösningsförmågan handlar om att ha en bred repertoar av strategier och en förståelse för hur dessa hänger samman och hur de kan användas. Förmågan förklaras som att kunna tänka kreativt och värdera sina kunskaper för att på bästa sätt angripa ett problem. För att utveckla detta måste eleverna få diskutera, konstruera egna problem och lösa problem på många sätt. De måste också få lösa många problem under en lång period. Denna studie har jämfört två läroböcker i årskurs fem som används i skolor och tittat på deras innehåll och uppbyggnad för att se hur de möjliggör utvecklingen av problemlösningsförmågan. Studien visade att båda läromedlen innehåller en låg andel matematiska problem och eleverna uppmanas att diskutera mycket lite. Eleverna ombeds aldrig att lösa ett problem på fler än ett sätt och bara i det ena läromedlet får eleverna träna på att skapa egna problem. Slutsatsen blev att båda läromedlen behöver kompletteras med annan undervisning om eleverna ska utveckla problemlösningsförmågan i matematik. / Previous studies have shown that mathematics in Swedish school for most part consists of calculating in the textbook when it at the same time has been proven that the textbooks in a too low extent contains tasks that allow the pupils to work with problem solving. Research mean that the problem-solving ability is about having a broad repertoire of strategies and an understanding for how these are associated and how they can be used. The ability is described as being able to think creatively and to evaluate one’s knowledges to tackle a problem as good as possible. To develop this, the pupils need to get the opportunity to discuss, create own problems and solve problems in many ways. They also must get to solve many problems during a long period of time. This study has compared two textbooks for grade five which are used in Swedish schools and has looked at their content and structure to see how they enable the development of the problem-solving ability. The study showed that both textbooks contain a low proportion of mathematical problems and the pupils are encouraged to discuss very little. The pupils are never asked to solve a problem in more than one way and only in one of the teaching materials the pupils get to practice making own problems. The conclusion was that both teaching materials need to be complemented by other education if the pupils are to develop the problem-solving ability in mathematics.

Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel och digitala hjälpmedel är anpassade för elever med lässvårigheter i årskurs 1. Detta görs genom en granskning av tre olika läromedel och analys av i vilken mån de har potential att gynna elever med lässvårigheter. Teorier som används i studien är det sociokulturella perspektivet och motivationsteorin. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lärandet genom det sociala samspelet och utgår från varje elevs proximala utvecklingszon. Med hjälp av motivationsteorin synliggörs det i studien hur lärare kan hjälpa elever att öka motivationen och hur det kan påverka deras lärande och utveckling. Studien använder sig av kvalitativ metod där materialet analyseras utifrån innehållsanalys. Materialet utgörs av läromedel i svenska som är riktade till elever i årskurs 1. Text och innehåll analyseras utifrån fonologisk medvetenhet, ordavkodning och motivation. Studien beskriver hur fonologisk medvetenhet och ordavkodning synliggörs i läromedlen. Dessutom belyses lärarens roll för elevers motivation utifrån studiens analyserade läromedel parallellt med motivationsteorin. Resultatet av studien visar att det är svårt att generellt svara på om läromedel är anpassade till alla elever med lässvårigheter, men en djupare och bredare bild av hur läromedel och lärarhandledningar är uppbyggda framkommer av analysen. Vidare synliggörs en mer djupgående förståelse av elevers lärprocess och hur lärare kan anpassa undervisningen för att gynna elevers proximala utvecklingszon.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

The purpose of this work is to increase the understanding of the role of workbooks in Swedish language classes, as well as the extent to which teachers use workbooks in Swedish classes in primary school grades f-3. The study was conducted in two parts, with textbook analysis and interviews as the chosen methods. The first part, workbook analysis, was carried out on two workbooks using a checklist, and the results present a significant difference between the two selected workbooks, in percentage terms. The second part consisted of semi-structured interviews conducted with four teachers representing different ages and levels of professional experience. The results of the four semi-structured interviews indicated a consensus among the teachers regarding the role of the workbook, but individual opinions and viewpoints also emerged. The workbook was perceived to have a significant role in teaching for all the study's informants, but the use of it varies. For instance, teachers either use it as a starting point or as a supplement. / Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för lärobokens roll i svenskundervisningen, samt i vilken utsträckning lärare använder sig av läroböcker i svenskundervisningen i grundskolans f-3. Studien utfördes i form av två delar, där läromedelsanalys och intervju var de valda metoderna. Den första delen, läromedelsanalys, utfördes på två läroböcker genom en checklista och resultatet presenterar en markant skillnad mellan de två valda läroböckerna, procentuellt. Den andra delen utgjordes av en semistrukturerad intervjuform som utfördes på fyra lärare där olika åldrar och yrkeserfarenhet representerades. Resultatet av de fyra semistrukturerade intervjuerna påvisade en enighet mellan lärarna gällande lärobokens roll, men samtidigt framkom även enskilda åsikter och synpunkter. Läroboken upplevdes ha en roll i undervisningen för samtliga av undersökningens informanter, men användandet av den skiljer sig åt. Exempelvis genom att lärarna antingen använder den som en utgångspunkt eller ett komplement.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med läsförståelsestrategier framställs i två olika basläromedel för årskurs 1–3, med fokus på lärarhandledning och arbetsböcker. Tanken är att se vilket stöd läromedlet utgör för att arbeta med detta samt att se hur innehållet skiljer sig mellan de olika årskurserna, för att få syn på förändringar och progression. Med utgångspunkt i teori och forskning kan vi med hjälp av läromedelsanalys i form av kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag, urskilja de olika läsförståelsestrategier som läromedlen framställer och hur, i både arbetsböcker och lärarhandledning. Vi kan också få syn på vilket sätt lärarhandledningen fungerar som ett stöd för läraren i arbetet med dessa.  Resultatet av studien visar att båda de analyserade läromedlen har stort fokus på en läsförståelsestrategi som inte utmanar eleverna kognitivt. Samtliga genomsyras dock av den sociokulturella teorin som denna studie utgår från, med gemensamt lärande i en social kontext som en röd tråd. Förändringar mellan årskurserna syns på olika sätt. Ökad kognitiv utmaning, ökad omfattning av uppgifter och förändring i stöttning från läraren är några exempel. Det ena läromedlet visar ett mer omfattande och återkommande stöd till läraren i arbetet med läsförståelsestrategier, medan det andra visar ett mer isolerat men tydligt stöd. Slutsatsen är att de läromedel som ingår i studien framställer arbetet med läsförståelsestrategier på olika sätt, men den teori och forskning vi eftersökt, går att återfinna i viss utsträckning i alla läromedel. / The purpose of this study is to investigate how the work with reading comprehension strategies is presented in two different teaching materials for grades 1–3, with a focus on teacher guides and workbooks. The idea is to see what support the teaching material provides for working with this and to see how the content differs between the different grades to see changes and progression. Based on theory and research, we can, with the help of teaching material analysis in the form of qualitative content analysis with quantitative elements, distinguish the different reading comprehension strategies that the teaching materials produce and how in both workbooks and teacher's guides. We can also see how the teacher's guide functions as a support for the teacher in working with these.  The results of the study show that the analyzed learning materials both have a strong focus on a reading comprehension strategy that does not challenge the students cognitively. However, all results are permeated through the sociocultural perspective from which this study is based, with shared learning in a social context as a common thread. Changes between the grades are visible in different ways. Increased cognitive challenge, increased scope of tasks, and change in support from the teacher are some examples. One teaching aid shows a more extensive and recurring support for the teacher in the work with reading comprehension strategies, while the other shows more isolated but clear support. The conclusion is that the teaching materials included in the study present work with reading comprehension strategies in different ways, but the theory and research sought could be found, to a certain extent, in all teaching materials.

This study investigates whether students of year three get the chance to learn about cultures in places and contexts where English is used, through textbooks. The focus is whether the diversity of the English speaking cultures is shown or if a western centered image dominates. Postcolonial theory is the base of the investigation. As an analysis method, content analysis has mostly been used but also critical discourse analysis. The results show that Great Britain is the country that is most frequently represented in all books, but also that in general few cultures are brought up or explained. The purpose of this study is to investigate how English speaking parts of the world and contexts are represented in English books for year three.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.