The aim of the study is to investigate how teachers in grades 1­­­­­­­­­­­–3 use reading aloud to develop the pupils’ reading comprehension and how they reflect on the method. The study is based on interviews with four teachers, all of them working in these grades. The interviews have been interpreted hermeneutically and the statements compiled in accordance with the aim and research questions. The results indicate that all the teachers are aware that reading aloud can be used as a resource to develop pupils’ reading comprehension. The results can be interpreted to show that the teachers were accustomed to asking questions about the text that had been read but were uncertain about how to develop the pupils’ reading comprehension otherwise. One reason for the teachers’ uncertainty may be that they do not have the necessary training. The result shows that the reading aloud sessions in the schools look different. What they all have in common, however, is that all the teachers can put the time for reading aloud to better use in order to develop the pupils’ reading comprehension.

The curriculum for social studies is designed in a way where knowledge is assessed through the students’ expressive language skills. Much of the knowledge is also expected to be gained through reading. The purpose of this study is to examine what types of scaffolding teachers can create for students reading social studies nonfiction texts in grades 4–5. The study is based on observations and interviews with three teachers. The material was subsequently analysed based on characteristics in language development methods, showing that teachers do not emphasise the importance of language for learning when teaching. The results also show that students, to a small extent, are used as supporting resources for one another and that teachers themselves take up much of the talking space in the classroom. During structured oral text instruction teachers request short answers, that are evaluable rather than allowing time for interrogative and reflective discussions. The effect of the teacher centered teaching is that the students are passivate instead of challenged with cognitively demanding tasks where scaffolding can enable a potentially higher learning level.

Forskning om tidig läsinlärning visade att pojkar underpresterar flickor i såväl nationella som internationella jämförelser i läsförståelse. Utveckling av en god läsförmåga är beroende av läsintresse och studier visade även att pojkar har lägre engagemang för läsning än flickor. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att granska på vilket sätt lärare kan arbeta för att kompensera för skillnaderna i prestation mellan flickor och pojkar i läsförståelse på lågstadiet. Vidare ville vi synliggöra hur lärare undervisar för att ge underpresterande pojkar förutsättningar att uppnå samma resultat som flickor i läsförståelse. Detta genom att lyfta fram explicita undervisningsstrategier som främjar pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning och på så sätt bidra med kunskap till området. Frågeställningen för arbetet var: Hur undervisar lågstadielärare för att höja pojkars prestationer i läsförståelse? Metoden var att genomföra en kunskapsöversikt. Datainsamlingen bestod av systematiska databassökningar som resulterade i elva refereegranskade tidskriftsartiklar som analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare i sin undervisning bör fokusera på elevernas kunskapsnivå och olika förutsättningar snarare än deras kön. För att höja pojkars prestationer i läsförståelse behöver lärare genom sin undervisning främja positiva läsattityder hos eleverna och höja deras engagemang för läsning. Lärarens didaktiska val av läsundervisning för att höja pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning bör således vara varierad i den aspekten att den innefattar estetiska uttrycksformer, uppgifter med en tydlig mottagare och internalisering av läsförståelsestrategier. En undervisningsstrategi med relevans för yrket som synliggörs i studien är lästeater som innefattar samtliga tre aspekter. / Research on early literacy has shown that girls outperform boys in both national and international comparisons of reading comprehension. Development of proficient reading skills relies on an interest for reading and studies have also shown that boys exhibit lower engagement in reading compared to girls. Therefore, the aim of this literature review was to examine how primary school teachers instruct to compensate for differences in achievement between boys and girls in reading comprehension. The research question was: How do primary school teachers instruct to improve boy’s achievements in reading comprehension? The method used was to conduct a literature review. The collection of data consisted of systematic database searches resulting in eleven peer-reviewed journal articles analyzed using the method of thematic analysis. The findings revealed that teacher instruction should focus on pupils' knowledge level, rather than their gender. To increase boys' reading comprehension performance, teachers need to encourage positive reading attitudes amongst pupils and increase their engagement in reading. Therefore, teachers didactic choices in reading instruction to improve boys' achievements in reading comprehension and engagement in reading ought to be varied including aesthetic forms of expression, tasks with a clear audience and the internalization of reading comprehension strategies. An instructional strategy relevant to the profession that is highlighted in the study is readers theater, including all three aspects.

Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap. / This master thesis focuses on teaching in reading comprehension strategies and genre knowledge. The study is based on research that shows that education in these areas is important for students' development of reading comprehension. Reading comprehension in itself is the basis for future knowledge acquisition and further studies. The purpose of this study is to investigate how teachers, active in the range from pre-school classes to third grade classes, works explicitly with reading comprehension strategies and genre knowledge.  The research is based on a web-questionnaire survey of all teachers for current grades in the subjects Swedish, Mathematics, Social studies and Science/Technology. It is limited to investigating a municipality in southern Sweden.  The results are coherent in such a way that the majority of teachers asked consider themselves to educate explicitly in reading comprehension strategies. Slightly fewer participants consider themselves to educate explicitly in genre knowledge. Also, based on the answers given by the participants, it turns out that both reading comprehension strategies and genre skills are less taught in this municipality compare to what is recommended according to science.