School librarians working with reading promotion daily meet challenges regarding literature and reading from students. This requires for school librarians to know how to handle these daily challenges. This thesis aims to examine what challenges boys and girls respectively express regarding the school librarians work with reading promotion. This thesis also aims to examine what strategies and/or practices school librarians apply to meet these challenges. Seven semi-structured interviews were carried out with school librarians working in Swedish public and private schools. The results were analyzed using the sociocultural perspective on learning by Roger Säljö. The conclusion shows that a few school librarians see differences in the challenges presented by boys in comparison to girls while the other school librarians don’t notice any specific differences in challenges. The conclusion also states that the strategies and practices applied depends on the challenges presented and that there are some common strategies and practices among the school librarians. Some of these strategies and practices include involving the students in the library and reading promotion work, book talks, and reading focused projects.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare rapporterar att de arbetar för att främja elevers läslust och stärka deras motivation till att läsa. Ramen för min studie utgår ifrån mina frågeställningar där jag har undersökt hur lärare ser på begreppet läslust, vad de anser främjar läslust och hur de rapporterar att de arbetar för att stärka elevers motivation till att läsa. Materialet har samlats in via intervjuer med fem verksamma lärare som arbetar i årskurs 1–3 och analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att lärare ansåg att man bäst främjar elevers läslust genom att använda sig av regelbunden läsning och gemensam läsning. I intervjuerna framkom även andra faktorer som var särskilt viktiga för att främja elevers läslust. Vilket var bokvalet, välfungerande skolbibliotek och vårdnadshavarnas engagemang. Det visade sig tydligt att alla lärare ansåg att dessa faktorer är de viktigaste för att motivera elevers läsning och läslust.