Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om det gick att hitta specifika SO-läxor som skapade mer problematik i hemmet samt om det fanns varianter som eleverna tyckte var med glädjande och stimulerade. Undersökningen baseras på en kvantitativ metod där det skickades två olika enkäter. En elevenkät som besvarades av 252 respondenter och en enkät till vårdnadshavarna som besvarades av 214 respondenter. Arbetet har utgått från det sociokulturella perspektivet och analysen av datamaterialet har skett genom programmet SPSS analytics. Resultatet visade att den variant av SO-läxa som eleverna tyckte var mest glädjande att få var nyhetsläxan medan de tyckte den variant som de tyckte de lärde sig mest på var öva-mer-läxan. Öva-mer-läxan var även, utifrån både elev och vårdnadshavarnas perspektiv, den läxa som skapade mest problematik i hemmet.

Läxor i förhållande till kunskap, individualisering och hemförhållande. En jämförande studie mellan två skolor / Homework comparing to knowledge, individualize and home background. A comparing study between two schools.

Sammanfattning/Abstract Larsson, Åsa (2021). Matematikspel – ett sätt för vårdnadshavare att stötta sitt barn. Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas ge insikter om hur matematikspel i hemmet dels stödjer elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning på kort sikt och dels dokumentera vårdnadshavarnas syn på detta. Parallellt med matematikaktiviteterna får eleverna intensivundervisning i skolan. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att utifrån Skolverkets bedömningsstöd Taluppfattning, arbeta med de elever vilka ligger på den lägre nivån utifrån deras riktlinjer. Dessa elever erbjuds intensivundervisning i liten grupp om tre elever, under en sexveckors period, parallellt får de även hem matematikaktiviteter vilka ska genomföras tillsammans med vårdnadshavaren. Elevernas kunskaper på kort sikt följs upp genom att Skolverkets bedömningsstöd genomförs en gång till vid intensivundervisningens slut. Frågeställningar - Hur upplever vårdnadshavarna matematikaktiviteterna, vilka genomförs i hemmet? - Hur upplever vårdnadshavarna sitt barns inställning till intensivundervisningen? - Hur utvecklas elevernas matematikkunskaper på kort sikt? Teori De perspektiv vilka har betydelse för studiens syfte är det specialpedagogiska perspektivet. Det har betydelse för studiens syfte för att belysa de tre specialpedagogiska perspektiven, som Nilholm (2005) tar upp. Dessa är kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Vilket av dessa tre perspektiven man väljer, spelar roll för hur man lägger upp den specialpedagogiska verksamheten. Metod Metoden som valdes var multipel fallstudie, vilket innebär att mer än ett fall undersöks. Fallstudie är bra att använda då gränserna mellan företeelsen och kontexten är svår att skilja på. I studien användes kvalitativa metoder såsom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultat Studien visar att elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning har utvecklats på kort sikt, genom intensivundervisningen. Vårdnadshavarna upplevde att deras barn hade uppskattat intensivundervisningen och att deras kunskaper ökat. Även matematikaktiviteterna vilka genomfördes hemma var uppskattade och vårdnadshavarna ansåg att de var utvecklande ur matematisk synvinkel. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att intensivundervisning i skolan i kombination med inslag av matematikspel ihemmet kan vara en bra metod för att möta elever i matematiksvårigheter. Speciallärare med inriktningen matematikutveckling har särskild kunskap om både intensivundervisning och om att välja eller uppfinna lämpliga matematikspel. Nyckelord Intensivundervisning, läxor, matematik, spel, vårdnadshavare.

Syftet med den här studien var att undersöka elevens och vårdnadshavarens uppfattningar om läxor. Undersökningen som är av kvantitativ karaktär är gjord med hjälp av enkäter som har delats ut till elever i årskurs 5-6 och elevernas vårdnadshavare. I enkätundersökningen deltog 36 elever och 36 vårdnadshavare. Resultatet i denna studie visade att vårdnadshavare önskar mer läxor till eleverna samtidigt som eleverna själva tycker att mängden är bra som den är. Eleverna tycker inte att läxorna som de får är svåra och de tycker oftast inte att det är kul med läxor. Eleverna har i stort sett alltid tillgång till hjälp med läxorna från vårdnadshavarna men ibland finns även hjälp från kompisar och syskon att tillgå. Tiden som investeras i läxor uppges vara 0-20 minuter både på vardagar och helger.

No description available.

I denna studie var syftet att undersöka lärares uppfattningar om läxor och hur de använder dem i sin undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien hämtades från Epstein och Van Voorhis (2001). För att svara på frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning, med kvalitativa drag, i april 2019. Enkäten mejlades ut till lärare som arbetar i årskurs 4–6. Enkätens 59 svar analyserades med tematisk analys och sammanställdes i fyra teman. De fyra teman som bildades var: metodiskt användande, läxors nytta, icke-användning av läxor och uppfattningar om läxor.   Resultatet visade att lärare oftast ger ut läxa i matematik, svenska och engelska. Vanligaste formen av läxa var problemlösning, läsning och engelska glosor. Antingen diskuteras läxan eller lämnas in och rättas. Lärarnas främsta anledningar att ge läxor var för att ge eleverna färdighetsträning och lära dem eget ansvar. Båda anledningarna stämmer överens med syftena från studiens teori. I resultatet framträdde det även att lärarna hade delade meningar om uppfattningen av läxa samt till vilken grad godkända kunskapskrav blir en följd av läxa. De flesta lärarna var dock överens om att det var deras eget val om de ville använda läxa i sin undervisning. De lärare vilka valde att inte använda läxa angav elevers olika förutsättningar som den främsta anledningen till detta val.

Syftet med den här uppsatsen är att söka utröna vilka förväntningar och krav skolan ställer på föräldrarna gällande deras engagemang för sina barns skolgång, samt föra en analytisk diskussion gällande om kraven och förväntningarna är rimliga eller ej. Sex grundskolelärare intevjuades och resultatet visar att lärarna i olika hög grad ställer krav eller har önskningar om att föräldrarna ska samarbeta med skolan. För lärarna innebar samarbetet att föräldrarna stöttar sina barn, uppmuntrar/ kontrollerar att barnen gör sina läxor, rapporterar frånvaro samt är öppna för en god kontakt med skolan. Min slutsats är att det samarbete som lärarna beskriver kan anses rimligt att föräldrarna ställer upp på, i den mån de kan, eftersom det gynnar eleverna. Lärarna såg ett problem i att skolan i dag inte kan tillgodose alla elever med det stöd de behöver, eftersom skolan har brist på resurser. Av den anledningen kan det vara så att vissa elever i praktiken blir beroende av sina föräldrars hjälp för att kunna uppnå målen.

No description available.

Syftet med följande arbete är att med utgångspunkt från elevers berättelser i årskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om läxor. Den övergripande frågeställningen som ligger till grund för undersökningen är: Hur upplever barn i årskurs 4 och 5 läxor? Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ metod där resultaten från elevintervjuer tolkas och relateras till tidigare forskning kring läxor samt teoretiska aspekter på lärande. Resultatet visar att de sex elever som intervjuats kan tillskrivas ett relativt godvilligt och plikttroget förhållningssätt till läxor. Läxor har man för att lära sig. Lärandet kopplas till ökade ämneskunskaper. Vuxenvärldens argument för läxor, att lära sig ta ansvar och planera, framkommer inte i samtalen. Även om det ibland kan kännas motigt att göra läxan så är den något som måste göras. Att istället för läxor förlänga arbetsdagen i skolan uppfattas inte som något positivt.

I det här arbetet undersöktes elevernas uppfattning kring läxor och vilka faktorer som påverkar deras uppfattning. Utgångspunkten till den här studien var att undersöka varför några elever undviker att göra sina läxor. För att göra det intervjuades några elever som studerade spanska på gymnasienivå i Sverige. En kvalitativ metod valdes och intervjuerna skedde med öppna frågor för att kunna nå fördjupade svar gällande elevernas föreställningar kring läxor. Studien visar att läxor är något som svenska styrdokument undviker att definiera och att därför ämnet inte är reglerat i den svenska skolan. Enligt Skolverket är läxor inte obligatoriska och det är upp till lärare att använda läxor som pedagogiskt verktyg eller inte men det ingår inte i elevernas plikt att göra dem. Slutsatsen är att eleverna har positiva förväntningar gentemot läxor men dessa positiva känslor kolliderar med några praktiska faktorer vilka påverkar deras privatliv och deras välmående. Vad som sticker ut bland dessa faktorer är tidsbrist. Under några perioder av läsåret upplever eleverna att mängden läxor överskrider den reglerade skoltiden och detta skapar en kedjereaktion som leder till en prioritering mellan skolarbete och fritid. I den gallrande processen skapas ett emotionellt tillstånd som leder till stress vilket underminerar och försvagar elevernas positiva attityd.