<p>Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har</p><p>varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya</p><p>utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att</p><p>de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina</p><p>positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet</p><p>och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya</p><p>konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.</p>

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer har varit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nya utländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till att de stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sina positioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhet och utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nya konkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång.

Allt fler dagligvarukedjor erbjuder produkter vid sidan av leverantörernas, dessa säljs under ett flertal egna varumärken som delas in i olika prissegment. Med det ökade utbudet av varumärken blir konsumenterna allt mer selektiva vilket ställer högre krav på en tydlig differentiering för att varumärkena ska kunna konkurrera och nå målsegmentet. Denna studie undersöker hur lågprisvarumärkena differentierar sig genom förpackningsdesign och vilka konsumentreaktioner det medför. Detta görs genom att identifiera och utvärdera de typiska stildrag som idag tycks gälla vid formgivningen av distributörers egna lågprisförpackningar. Stildragen fastställs utifrån kulör, typografi, bildspråk och visuell hierarki. De lågprisvarumärken som undersöktes var Ica Basic, Coop X-tra och Eldorado, vilka tillhör de tre ledande aktörerna på den svenska livsmedelsmarknaden; Ica, Coop och Axfood. För att uppfylla syftet och besvara de preciserade frågorna genomfördes en visuell datainsamling samt fokuserade gruppintervjuer. Under den visuella datainsamlingen fotograferades aktuella förpackningar i sina respektive butiker, där bilderna sedan användes för att identifiera de gemensamma stildragen. För att utvärdera de identifierade stildragen genomfördes därefter fokusgruppsintervjuer som undersökte konsumenternas reaktioner på förpackningarna. Studien visade att stildragen som lågprisvarumärkena använder sig av utgörs av ett utbrett användande av kulören vitt tillsammans med mättade kulörer, ofta i stora block. För typografin används grova linjära typsnitt satta i stor teckengrad. Stildragen för bildspråk utgörs av användandet av avskalade produktbilder samt enkla illustrationer. Den visuella hierarkin utmärktes av att förpackningsdesignen inkluderade få designelement och ett tydligt fokus på produktnamn, produktbild och logotyp. Stildragen har visat sig vara väl inarbetade indikatorer för lågpris hos konsumenterna då de har lärt sig associera dessa med lågprissegmentet. Det har även visat sig att stildragen medför associationer till låg kvalitet och att de överlag ofta uppfattas som icke attraktiva, detta väljer dock många att bortse från då engagemanget rörande livsmedelsprodukter visat sig vara lågt när det kommer till förbrukningsvaror. Att signalera en högre kvalitet och attraktivitet utan att avvika från stildragen har visat sig möjligt då Eldorados alternativa implementering väckt dessa känslor hos flertalet av studiens deltagare. Dock så medför detta även en problematik då varumärkets differentiering som lågpris tycks vara otydligare och därför riskerar att bli insorterad i fel prisgrupp hos konsumenterna.

<p>I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.</p>

I dagens samhällsklimat är priset något som tas mer och mer i beaktande. Aspekter så som miljöpåverkan och produktkvalité är fortfarande viktiga men priset tenderar ändå att vara den viktigaste faktorn. Det är därför inte särskilt förvånande att observera Lidls expansion över Europa de senaste åren. Lidl har med likhet med andra lågprisbutiker valt att koncentrera sig på ett reducerat produktsortiment i förhållande till traditionella kedjor och samtidigt erbjuda en stor andel egna märken. Detta har gjort att de har lyckats upprätthålla sitt anseende som lågpriskedja. Nu när denna expansion nått Umeå så upplevde vi det som intressant att granska stadens invånares attityder kring detta vilket utmynnade i vårt syfte: att ta reda på Umeå invånares attityder kring företaget Lidl med avseende på dess etablering i Umeå. Vi genomförde en kvantitativ enkätundersökning där målgruppen var Umeås invånare. Genom slumpmässiga urval fick vi bra demografisk spridning av respondenterna som till antalet blev 126 stycken. Enkäten utformades med hjälp av teorier rörande attityder som grund, dessa teorier användes även då vi analyserade resultatet. Utifrån vår analys kunde vi dra slutsatserna att gruppen studenter skilde sig signifikant mot de övriga invånarna i staden i den mån att studenterna hade en mer negativ inställning till företaget Lidl. Paradoxalt nog var andelen som kunde tänka sig handla på Lidl större i gruppen Studenter än vad den var i gruppen Övriga. Det fanns däremot ingen signifikant skillnad mellan invånarna som bor närmast butiken och de som bor långt ifrån med avseende på deras attityd gentemot Lidl som företag och deras val av att etablera sig i Umeå. Vi kunde även observera att studenterna som grupp var signifikant åtskilt från gruppen Övriga med avseende deras syn på tyska matvarors kvalité. Studenterna var mer negativa till tysk mat än vad den andra gruppen var. Priset var utan tvekan den mest viktiga aspekten för respondenterna gällande sin dagligvaruhandel men även variabeln produktkvalité var väldigt högt rankad. Butiksegenskaper så som personalens arbetsförhållande samt butiksmiljön ansågs däremot inte vara av samma betydelse för respondenterna.

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The Swedish clothing imports have increased dramatically and our society has become a society where we “buy and toss” instead of “wear out and toss”. The increase in clothing consumption is a controversial social issue and fashion is a perishable product that is quickly updated. A wide range of clothes together with low prices encourages customers to make impulsive purchase and make it complicated for the customer to do conscious purchase. In this study, we will start from a model of the buying decision process made of Armstrong and Kotler. This model consists of five steps, which includes the entire process. The first step is recognition of a need which is followed by information search and further by evaluation of alternatives. The next step is purchase decision and at last the customers evaluation of the product and post purchase behavior. Observational studies show that many consumers purchase clothes without following the steps that exists in many classic models about the buying decision process.This study clarifies the extent of the contemporary woman&apos;s buying decision process when clothing at low pieces is purchased. Links is drawn between different types of buying decision processes and buying habits in the consumption of low-priced clothes. This study suggests that all five steps in the buying decision process by Armstrong and Kotler do not always occur. The majority of the individuals who participated in the survey have gone through a buying decision process in which all of the steps are being followed but only in a little extent. The study shows that the first step in the buying decision process is identified only as a need to consume. The majority of the women who took part of the survey had a need to constantly renew their wardrobe. This change in buying behavior has an important link with the overconsumption of clothing that exists in the contemporary society. / Program: Textilekonomutbildningen

Den svenska klädimporten har ökat dramatiskt och vårt samhälle har förändrats till ett konsumtionssamhälle där vi shoppar efter ”köp och släng” istället för ”slit och släng”. Den ökade klädkonsumtion är ett omdiskuterat samhällsproblem och mode är en färskvara som uppdateras i en allt snabbare takt. Ett stort utbud tillsammans med de låga priser som klädmarknaden är uppbyggd av uppmuntrar till impulsköp vilket gör det allt svårare för kunden att fatta medvetna köpbeslut. I denna studie kommer vi att utgå från Armstrong och Kotlers modell av köpbeslutprocessens som är uppbyggd av fem steg som innefattar hela processen. Första steget är att ett behov upptäcks vilket följs av informationssökning därefter sker utvärdering. Det följande steget handlar om att ett köpbeslut fattas och slutligen utvärderas köpet av konsumenten. Observationsstudier visar att många konsumenter inhandlar kläder utan att följa de steg som presenteras i många klassiska köpbeslutmodeller.Undersökning klargör omfattningen av den nutida kvinnans köpbeslutsprocess när konfektionsvaror till lågpris införskaffas. Kopplingar dras mellan olika typer av köpbeslutsprocesser och köpbeteenden till konsumtion av lågprisvaror. Avslutad studie tyder på att samtliga fem steg i köpbeslutsprocessen av Armstrong och Kotler inte alltid förekommer dock har majoriteten av de individer som deltog i undersökningen gått igenom en köpbeslutsprocess där alla steg funnit med men endast i en liten utsträckning. Studien visar på att i köpbeslutsprocessens första steg identifieras enbart ett behov av att konsumera hos de allra flesta av de kvinnor som deltog och många kvinnor har ett behov av att ständigt förnya sin garderob. Detta förändrade köpbeteende har en betydelsefull koppling till den överkonsumtion av konfektionsvaror som råder i dagens samhälle.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample. The result of my work was very good and it&apos;s been fun working against a company. / Program: Textilekonomutbildningen

Utöver kundernas förväntningar på produkter och tjänster är det också viktigt att ta hänsyn till medarbetarnas förväntningar på chefer och arbetsmiljö. Författarna analyserar hur dessa förväntningar påverkar medarbetarnas motivation, arbetsprestationer och arbetstillfredsställelse samt hur ledningen kan minska förväntningsgapet och de potentiella konsekvenserna. Genom en kvalitativ undersökningsmetod har författarna i denna uppsats undersökt hur medarbetarnas förväntningar och förväntningsgapet ser ut i en lågkostnadsorganisation. Författarna har även undersökt hur förväntningsgapet bemöts och behandlas i en lågkostnadsorganisation som valdes att nämnas för organisationen X. Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och bygga en förståelse för medarbetarnas förväntningar, förväntningsgap och dess konsekvenser i en lågkostnadsorganisation. Författarna studerade även hur ledningen hanterar olika situationer som uppstår på grund av medarbetarnas förväntningar. För att uppnå dessa mål valde författarna att använda en kombination av forskningsmetoder, de metoder som användes var semistrukturerade intervjuer, deltagarobservation och litteraturgenomgångar. Intervjuerna genomfördes med åtta respondenter sedan transkriberades och analyserades deras svar utifrån teorier. Som slutsats har författarna kommit fram till att medarbetarna har förväntningar på organisationen X, enligt sex av åtta respondenter handlar det om organisationens utveckling. Förväntningsgapet har lett till minskad motivation hos medarbetarna. Organisationen X möter inte upp anställdas förväntningar på ett positivt sätt, då det är en lång process att göra det. / In addition to customers' expectations of products and services, it is also important to consider employees' expectations of managers and the work environment. We analyze how these expectations affect employee motivation, work performance and job satisfaction, and how management can reduce the expectation gap and the potential consequences.  Through a qualitative research method, in this essay we have investigated what the employees' expectations and the expectation gap look like, as well as how the expectation gap is met and treated in a low-cost organization that we chose to name organization X.  The purpose of this study was to investigate, analyze and build an understanding of employee expectations, expectation gaps and their consequences in a low-cost company. We have also studied how management handles various situations that arise due to employee expectations. To achieve these goals, we chose to use a combination of research methods such as semi-structured interviews, participant observation and literature reviews. The interviews were conducted with eight respondents, transcribed, and analyzed based on theories. In conclusion, we have concluded that the employees have expectations of organization X which, according to six out of eight respondents, is about the organization's development.