Bakgrund: Det är långa avstånd i Västerbottens inland och 11 av 14 ambulansstationer har genomsnittliga transportsträckor som överstiger 90 km per uppdrag. De avstånd som förekommer i glesbygd och tätortsnära landsbygd innebär långa framkörningstider till patienten och längre tid innan ankomst till närmsta vårdenhet eller sjukhus, än i tätort eller storstäder. Tidigare studier har visat att det var bättre med “ scoop and run” än “stay and play” om transporttiderna till närmsta akutsjukhus var korta. När det däremot var långa transporttider eller om det prehospitala arbetet utspelade sig i glesbygd och i tätortsnära landsbygd, fanns det behov av mer avancerad teknik i ambulansen och att de medicinska behandlingarna påbörjades. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenhet av att arbeta inom ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd. Metod: Studien bygger på semistrukturerade intervjuer, med 7 ambulanssjuksköterskor som hade erfarenhet av ambulanssjukvård i minst 2 år i Västerbotten, södra Lappland, som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 2 huvudkategorier; Ett stort ansvar och Resurser –en tillgång. Att arbeta i glesbygd och tätortsnära landsbygd var ett utmanande och kravfyllt arbete. Hjälp från övriga resurser som andra ambulanser och ambulanshelikopter fanns att tillgå, men många gånger var dessa resurser bristfälliga på grund av de långa avstånden och väderförhållanden. Slutsats: Sammanfattningsvis förefaller ambulanssjukvården i glesbygd och tätortsnära landsbygd som ett kravfyllt jobb med ett utökat ansvar. Emellanåt krävdes mycket planering kring patienten vad gällde logistik och samordning. Trots detta upplevdes arbetssituationen som tillfredställande och utvecklande. Med denna studie ses dock att det kan finnas anledning att forska vidare för att belysa eventuella skillnader att arbeta i storstad och glesbygd. En utveckling av den tekniska utrustningen vad gäller visuell teknik inom ambulanssjukvården kan också ses som behövligt. Ett förbättrat samarbete och fördjupning i ambulanssjukvård i glesbygd och tätortsnära landsbygd, tillsammans med glesbygdsmedicinskt centrum som finns i primärvården i Västerbotten och mellan jourläkare och läkare med högre medicinsk kompetens, skulle kunna leda till ytterligare kvalificerade bedömningar och adekvata åtgärder på ett ännu tidigare stadium. / Background: Västerbottens interior and 11 of the 14 ambulance stations have average distances exceeding 90 km per mission. The distance that exists in rural areas and in near-urban rural areas means long run-up times for the patients and even longer time before arrival to the nearest health care unit or hospital. There are long distances, especially in the Earlier studies has shown that it`s better with the "scoop and run" than "stay and play" when the journey time to the nearest emergency hospital was short. However, when it was long transport times or if the prehospital work took place in rural areas and in near-urban rural areas, there was a need for more advanced technology in the ambulance and that the medical treatment will be started. Purpose: The aim of this study was to describe ambulance nurses experiences of working in the ambulance service in rural and near-urban rural areas. Method: Seven registered nurses with experience of having worked in the ambulance for at least 2 years in Västerbotten in south Lapland were interviewed by qualitative research. The transcript was analyzed by using qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories; A great responsibility and Resources- an asset. Working in rural and near-urban rural areas was a challenging job with a lot of solitary work. Help from other resources as other ambulances and ambulance helicopters were available, but many times were these resources inadequate because of the long distances and weather conditions. Conclusion: In conclusion, it seems that the ambulance service in rural and near-urban rural areas was a requirement filled job with great responsibility and occasionally a lot of planning around patient, concerning the logistics and coordination. Despite this perceived was working at a satisfactory level and fulfilling. However, the result of this study shows that there might be reason to dig deeper to develop investigate further in order to highlight any differences to work in big cities and rural areas. A development of the technical equipment in terms of visual technology for the ambulance service can also may need to be procured. Improved cooperation and specialization in emergency medical services in rural and near-urban rural areas, together with the rural medical center, in the primary care, Västerbotten, and between emergency physicians and physicians with higher medical expertise, could lead to more qualified assessments and appropriate action at an even earlier stage

I denna uppsats undersöks om akutmottagningarnas långa väntetider kan bero på att olämpliga teorier appliceras på vårdmarknaden. Det undersöks med en fallstudie av hälso- och sjukvården i Västra Götaland där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fem anställda i kanslierna som ansvarar för att ge politikerna information till sjukvårdsbeslut och för att stödja politikerna i styrandet av hälso- och sjukvården. Det är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats.Vår empiri indikerar att en stor orsak till akutmottagningarnas långa väntetider är att de har ett inflöde av patienter med relativt milda symptom som kunde ha omhändertagits inom primärvården. Förklaringar till det är att klienterna ofta har bristfällig kunskap om lämpliga vårdenheter och ofta antar att de får bättre vård på akutmottagningar än inom primärvården. Många av de patienter på akutmottagningarna som kommit till olämplig vårdenhet är äldre och kroniskt sjuka.Den här studien indikerar att olämpliga teorier har applicerats på Västra Götalands vårdmarknad. Inspirationen till vårdmarknaden tycks till stor del härstamma från traditionella nationalekonomiska teorier. Vi anser dock att de är olämpliga på Västra Götalands vårdmarknad på grund av bristande utbud, bristande konkurrens, irrationella klienter och risker för missgynnanden. Vi föreslår istället ett större fokus på sociologiska marknadsteorier.Den här studien begränsas av det relativt låga antalet intervjusubjekt. Vi har dock hittat tecken i vår empiri på ett samband mellan missgynnade klienter inom primärvården och det ökade inflödet till akutmottagningarna. Vår förhoppning är att detta kan bidra med uppslag till framtida, mer omfattande undersökningar. / This paper addresses long waiting times in Swedish emergency units by examining if appropriate theories are applied to the healthcare sector. This is examined with a case study of the healthcare sector in Västra Götaland County where we have conducted semi-structured interviews with five members of the staff responsible for providing the county’s politicians with information for healthcare decisions as well as supporting the politicians in managing the healthcare sector. It is a qualitative study with an abductive approach.The findings from our empirical research indicate that one major reason for the emergency units’ long waiting times is that they have an influx of patients with relatively mild illnesses that could have been handled in the primary care. Explanations for that are that clients often are ill-informed and often expect to get better care at emergency units than in the primary care. Many of the emergency units’ misplaced patients are elderly and chronically ill.This study indicates that inappropriate theories have been applied to the healthcare sector in Västra Götaland County. The inspiration for the healthcare sector seems to be from traditional economics to a large extent. We conclude, however, that traditional economics is inappropriate on the healthcare sector in Västra Götaland County because of the lacking supply, lacking competition, irrational clients and risk for disadvantages. Instead, we suggest a higher focus on sociological market theories.This study is limited by the relatively low amount of interview subjects. We have, however, found indications in our empirical material for a connection between disadvantaged clients in the primary care and the increased influx to the emergency units. We hope that this could provide ideas for future and more elaborate studies.This paper is written in Swedish.

Trots att flera åtgärder genom jämställdhetsplaner på global nivå och lagstiftning harupprättats, samt regler och föreskrifter för organisationer att förhålla sig till finns, kvarstårdet faktum att det är ojämnt fördelat bland män och kvinnor på chefspositioner i dagensorganisationer. Samtidigt visar forskning och statistik, en ojämn fördelning vad gäller ansvaret för hem och barn, där det kan ses att kvinnan tar det största ansvaret. Eftersom det på senare tid redovisats om en övertidsnorm på dagens chefspositioner valdes syftet att belysa och skapa förståelse för problematiken kring den rådande övertidsnormen utifrån ett kvinnligt perspektiv, samt övertidsnormens inverkan på organisationers jämställdhetsarbete inom den privata sektorn i Sverige. För att uppfylla studiens syfte valdes kvalitativa djupintervjuer där respondenternas egna erfarenheter och syn på ämnet efterfrågades. Åtta respondenter deltog i studien och tolkning av empiri i förhållande till vetenskapliga studier visade att övertidsnormen är försvårande för kvinnor som vill inneha chefspositioner. Resultatet visar att respondenterna inte hade haft någon möjlighet att besitta en chefsposition om de inte hade haft en partner som kunde ta ett större ansvar för barnen och hemmet. Resultatet är dock inte generaliserbart eftersom endast åtta respondenter deltagit. Däremot finns en indikation på att övertidsnormen är ett problem som många kvinnor får tampas med. Det fanns även indikationer på att kvinnor drar sig från att söka chefspositioner på grund av oförenligheten med barn som övertidsnormen skapat. Baserat på resultatet drogs slutsatsen att dagens organisationer måste tänka om vad gäller kraven och förväntningarna kring övertid, samt se över arbetsbelastningen på chefspositionerna för att kunna genomföra ett mer hållbart jämställdhetsarbete i framtiden. / Despite that several measures like global gender equal plans and leglisation have been established, and the organizations have rules and regulations to follow, the fact that the managerial positions in organizations is unevenly distributed by men and women remains. At the same time, research and statistics show an uneven distrubution of responsibility for home and children, where women take more responsibility. Lately a norm of overtime has been reported at the managerial positions. Due to that the purpose was chosen to illuminate and create understanding for the problem of the norm of overtime from a womens perspective, and how the norm of overtime effect organizations gender equality work within the private sector in Sweden. Qualitative in-depth interviews with the intention to get the respondents to share their own experiences and thoughts about the subject was chosen to fulfill the purpose of this study. Eight respondents participated in this study and the results showed that women with children have difficulties to have a managerial position because of the norm of overtime. The results also show that women with children need to have a partner that take a greater responsibility for home and children if they should be able to have a managerial position. As this study only contained eight participans the result may not be generalized. Even so the results indicate that the norm om overtime is a problem for many women. The results also indicate that women may avoid a managerial position because of the difficulties to combine the job with children that the norm of overtime has created. Based on the results the conclusion became that if organizations want to have a sustainable gender equality work, they have to rethink. They must change the demands and expectations about overtime and create a reasonable workload for the managers within the organization.

Bakgrund: Skiftarbete är en vanlig arbetsmodell för sjuksköterskor runt om i världen. Skiftarbete är dock förknippat med negativa konsekvenser så som dygnsrytmsstörning och ohälsa. Det är därför viktigt att tydligare belysa hur skiftarbete påverkar sjuksköterskor och den vård som ges. Syfte: Att beskriva skiftarbetes konsekvenser på sjuksköterskor och deras arbete. Metod: En litteraturöversikt baserad på 14 kvantitativa studier hämtade från PubMed. Använda sökord var: shift work, nurse, patient safety och fatigue. Översikten har gjorts enligt Friberg (2012a), där likheter och teman skapats utifrån studiernas resultat. Resultat: Långa och snabbroterande skift kan bidra till utbrändhet, sömnsvårigheter, fatigue och ökad misstagsfrekvens. Långa skift är trots detta uppskattat av många sjuksköterskor då det innebär kortare arbetsvecka. Det är dock av stor vikt att man får möjlighet att återhämta sig ordentligt. Diskussion: Resultatet knyts an till Kims (1987) teori om omvårdnadens domäner och skiftarbetets konsekvenser på sjuksköterskan, interaktionen och miljön diskuteras. Utformandet av hälsosamma arbetsmiljöer där sjuksköterskans och patientens säkerhet prioriteras är av stor vikt för att förebygga skiftarbetets konsekvenser. / Background: Shift work is common among nurses all over the world. It has been related to negative consequences like circadian rhythm disorders and health issues. Hence it is important to illustrate how shift work is affecting nurses and the care they are giving. Aim: To describe the consequences shift work has on nurses and their work. Method: A literature review based on 14 quantitative studies, collected from PubMed. The search terms were: shift work, nurse, patient safety and fatigue. The studies have been investigated and analyzed with influence by Friberg (2012a), where similarities and themes were identified. Results: Extended and quickly rotating shifts contributes to burnout, sleep disturbances, fatigue and elevated frequency of errors. Despite this, many nurses are satisfied with working extended shifts since it shortens their workweek. A central aspect is the opportunity to recover between shifts. Discussions: The authors discuss the results based on Kim’s (1987) theory on nursing domains, and the consequences of shift work on nurses, client-nurse interaction and environmental factors. Forming healthful work environments where the safety of both nurses and patients are prioritized are crucial to prevent negative consequences of shift work.

This thesis addresses the theatrical establishment in Kristinehamn during the long 19th century, with notable focus between the years 1835-1902. The thesis seeks to identify an overall picture of the theatrical influence in the city through an understanding of theatrical occurrences during the chosen timeline. Through Pierre Bourdieu’s cultural capital, the thesis aims to uncover to whom the theatrical establishment was targeted. Finally, a comparative aspect can present itself by comparing the results with previously established theater-historical research. Thus, the thesis can add to the already existing understanding of the theatrical historical research from a local perspective.     The approach is divided amongst three different research questions, all of which has one or more methods applied to them. The methods consist of both qualitative and quantitative aspects. When comparing the local perspective with the broader, national one, an abductive method has been used to identify the similarities or differences between results. The source material has been gathered from three main sources: the collections of Linus Brodin, Kristinehamns’ image archive and theatre advertisements or reviews from local daily newspapers. Brodins’ archive consists of an assortment of different types of documents, such as plays, Bills of Sales, stock letters or posters. The advertisements have been found through computer-assisted analysis via the National Library of Sweden’s database for digitalized newspapers.     The study gave extensive results that give satisfying answers to the formed research questions. Kristinehamn constructed theatres during two different occurrences, once in 1835, which then burned to the ground during the great fire in 1893, and then later in the year 1902. The city closely follows the results of previous theatre historical research, especially when comparing the results to the nearby city of Karlstad. There are just a few exceptions when it comes to a lack of visits from certain popular directors or in how some theatre administrative boards were built up. There were plenty of traveling theatre companies that visited the city, which performed a minimum of 268 different plays throughout the research period. The most popular genre was by far different variations of comedy. There is backing evidence for the theory that Kristinehamn consisted of two different culture practicing groups, the Cultural Elite, and the Cultural Novice: though the distinctions between them from decennium to decennium are vague. The results do show a clear indication that the theatre as a medium for both entertainment and practicing got more and more accessible throughout the 19th century. / Denna uppsats behandlar Kristinehamns teaterverksamhet under det långa 1800-talet, med särskilt fokus mellan åren 1835–1902. Studiens syfte är att analysera historiska skeenden för att skapa en helhetsbild utav teaterlivet i Kristinehamn samt genom Pierre Bourdieus kapitalbegrepp undersöka hur tillgänglig teatern var för den bredare massan. Utöver detta ämnar undersökningen även föra en komparativ aspekt, där resultaten ställs mot tidigare teaterhistorisk forskning. Studien bidrar således till den teaterhistoriska forskningen utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv.         Arbetssättet för genomförandet av undersökningen är uppdelad utefter tre forskningsfrågeställningar. Samtliga frågeställningar har applicerats en eller flera metoder. Dessa metoder består av både kvalitativ analys av källmaterialet samt kvantitativa framställningar. Ytterligare en metod som använts i undersökningen är den abduktiva forskningsmetoden som använts för att ställa undersökningsresultatet mot ett större sammanhang. Källmaterialet består av insamlat material från Linus Brodins samlingar i Föreningsarkivet i Värmland, från Kristinehamns bildarkiv samt från teaterannonser och recensioner i dagspress från Kristinehamn. Linus Brodins samlingar innehåller bland annat köpekontrakt, lottbrev, affischer och manus. Annonserna har framtagits genom att applicera ett kodschema för sökning i Kungliga bibliotekets databas för svenska dagstidningar.     Undersökningen gav ett mycket omfattande resultat som på gott vis besvarar samtliga tre forskningsfrågeställningar. Kristinehamn lät uppföra teaterhus vid två olika tillfällen, ett 1835 som brann ned i stadsbranden 1893, samt ett annat teaterhus år 1902. Staden följer tidigare teaterhistorisk forskning nära, särdeles med den närliggande staden Karlstad. Några få undantag gällande populära besökande direktörer eller sammansättning av teaterbolag existerar. De kringresande teatersällskapen var många och gav ett minimum på 268 olika pjäser genom undersökningsperioden. Den mest populära genren var komedin. Det finns underlag för att kategorisera Kristinehamnarnas kulturutövare i två fack, kultureliten respektive kulturnovisen; men kategoriseringen av dessa från decennium till decennium är diffus. Dock visar resultatet att teatern blev alltmer tillgänglig för fler och fler personer under 1800-talets gång.

Stora förändringar har skett på arbetsplatser under de senaste 40 åren.  Arbetsgivare ställer allt högre krav på sina arbetare att täcka upp längre och mer av arbetstiden det vill säga olika delar av dagen, veckan och året. Organisationers ständiga omstrukturering och nedskärning bidrar till underbemanning, vilket ökar arbetsbelastning samt stress på arbetarna som måste vara tillgängliga längre timmar för att klara av arbetskraven. Även att inte enbart arbetsplatsen ställer höga krav på individer, utan familjelivet och särskilt barnomsorg kräver mycket energi och tillgänglighet. Samt genom långa arbetspass så minskar automatiskt tiden och energin till att hinna spendera med familj och barn. Detta bidrar till konflikter mellan arbete-familjelivet. / Major changes have taken place in workplaces over the last 40 years.  Employers are increasingly demanding on their workers to cover up longer and more of working hours, i.e. different parts of the day, week and year. Organisations permanent restructuring and cutbacks contribute to understaffing, which increases workload and stress on the workers who must be available for longer hours to cope with the work requirements. Also that not only the workplace places high demands on individuals, but family life and especially child care requires a lot of energy and availability. As well as through long shifts, the time and energy are automatically reduced to spend with family and children. This contributes to conflict between work-family life.