Grön rehabilitering innebär att naturen används som ett läkande element tillsammans med den traditionella vita vården. Studien är baserad på intervjuer med både personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter där grön rehabilitering bedrivs. Målgruppen är långtidssjukskrivna och fokus ligger på deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder på att naturen har en positiv inverkan på deltagarnas psykiska och fysiska läkeprocess; de får möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrån teorierna empowerment och känsla av sammanhang - KASAM. I rehabiliteringen finner deltagarna verktyg till att ta kontroll över sina liv samt att göra sina liv begripliga, hanterbara och meningsfulla.

Syftet med studien är att undersöka hur Arbetsförmedlingen har utformat sitt arbete med långtidssjukskrivna individer i samband med återgång i arbete. Undersökningen är utformad enligt en kvalitativ forskningsmetodologi i form av intervjuer med 10 arbetsförmedlare och en arbetspsykolog. Det teoretiska perspektivet består av Askheim och Starrins metod Empowerment, Ryan och Decis Self-determination theory, samt Barth och Näsholms motiverande samtalsmetodik, MI. Resultatet visar på att Arbetsförmedlingens arbete med långtidssjukskrivna individer skiljer sig beroende på Försäkringskassans beslut angående individens arbetsförmåga. Långtidssjukskrivna individer kan bedömas av Försäkringskassan ha rätt till att delta i det förstärkta samarbetet, där aktiviteter utformas efter deras arbetsförmåga i syfte att förstärka deras uppfattning av anställningsbarhet. Alternativt få avslag på sin ansökning om fortsatt sjukpenning och därefter bli hänvisade till Arbetsförmedlingens ordinarie inskrivningsprocess. Av detta har slutsatsen dragits att samtliga arbetsförmedlare visar på svårigheterna de upplever i sitt arbete då deras handlingsutrymme påverkas av Försäkringskassans beslut. Ytterligare en slutsats visar på att samtliga arbetsförmedlare medvetet arbetar med stärkande metoder för att motivera individen de möter.

Sick leave due to mental illness has increased dramatically in recent decades and is today one of the main reasons why individuals become long-term sick. Social workers job situation within social service has in recent years attracted an increasing attention and the debate has largely been about the high workload in the profession. Mental illness for social workers is a growing problem and there are no signs of a positive trend shift. The purpose of this study was to create a wider understanding of why social workers are prevented to work due to mental illness, goes on medical leave, and find out if it is possible to identify which common factors in these social workers stories. To answer the study's purpose, two issues have been considered. Partly which factors long-term sick social workers identified as the reason for their mental illness that led to long-term illness, and how the long-term sick social workers describe their individual experiences before, during and after their sick leave. The methodology has been a qualitative design where eight long-term sick social workers scattered around the country conducted interviews via e-mail through a semi-structured interview guide. The result will be divided and presented in three themes; Social workers practical work which concerns the social workers descriptions of their work place in the social services and the factors of the organization that has affected their work situation. It also presents the social workers perception of the impact of political decisions concerning the field of social work. The theme of social workers profession presents the results that have emerged and concerns how social workers perceive and identify their professional role. The third theme of individual experiences by social workers presents the results concerning the personal reflections that social workers have about themselves and their future role as a professional social worker. The study results show that job related factors largely affected the individual's mental health. It is clear that the structures upon an organisational level, the complexity of the professional role contra individual ideals have affected and led to the social workers present situation of long-term sick due to mental illness. The concluding section of this paper discusses several components with potential for development as possible contributing solutions to the problematic situation that made these social workers sick. Social work education, leadership and skills development are areas that are challenged in our discussion. / Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

<p>Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.</p>

Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.

Syftet med detta arbete är att belysa situationen för sju långtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhället och människor i sin omgivning. Utifrån detta syfta lyfter vi fram två frågeställningar, dessa är:1. Hur upplever den långtidssjukskrivne mötet med samhällets institutioner? 2. Hur påverkas individens identitetsskapande av att stå utanför arbetsmarknaden? Vår förhoppning är att vi genom vår frågeställning ska kunna bli mer lämpade i vårt bemötande av långtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriärvägledare i avseendet att kunna stärka, entusiasmera och motivera. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi utför djupintervjuer med sju stycken långtidssjukskrivna kvinnor, och som teoretiska utgångspunkter har vi dels valt, sociologiska teorier om identitetsskapande, och dels några karriärteorier för att kunna se om dessa i kombination med vårt resultat kan hjälpa oss i vår förhoppning att bli bättre rustade för att möta långtidssjukrivna.I undersökningen kommer vi fram till att de långtidssjukskrivna kvinnorna ofta blir dåligt bemötta av samhällets institutioner, och att detta tillsammans med att de känner sig utanför samhället, då deras personliga utvecklingsmöjligheter inskränks på grund av detta. Vi kan också se att vi som studie- och karriärvägledare kan ta lärdom av detta, för att bättre kunna bemöta den här gruppen av människor.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.

Bilagorna finns endast i det tryckta arbetet.