The study of medicinal plants is a popular subject that, at least in the archaeological sciences, has met a lot of criticism due to the lack of physical data. It is problematic to distinguish the medicinal plants from local flora since many herbs that were used often could be found in the nearby vegetation.  The purpose of this essay is to archaebotanically analyze samples from the medieval town Nya Lödöse and compare the data with a previous analysis from the site and a literature study. The herbs meadowsweet (Filipendula ulmaria), lady’s mantle (Alchemilla sp.), sweet gale (Myrica gale), hop (Humulus lupulus), common tormentil (Potentilla erecta), St. John’s wort (Hypericum perforatum), henbane (Hyoscyamus niger), catnip (Nepeta cataria) and motherwort (Leonurus cardiaca) have been selected for closer analysis since they occur with frequency in the historical medicinal texts and in previous analysis made on the site. The aim is to investigate the similarity between the samples and what is written about the plants in the different medieval medicinal documentations. The paper will also discuss the different contemporary views on medicine and the people who practiced it, and thus extend the subject for future studies. The Nya Lödöse locale is interesting since it was active in a period of increased trade, turbulent times of political power games, witch trials and ecclesiastical power. The harbor town of Nya Lödöse has had an intense history with numerous fires and invasions. In a time of reformation, when the plague had hit Gothenburg, the witch pyres were burning and the Dane was at hand, the need for medicine must have been great. Keywords: Archeobotany, middle ages, medicinal plants, Nya Lödöse, monastery medicine, indigenous medicine and witch craft.

Medieval glasses have for long been a neglected object group in archeological research in Sweden. With that in mind I choose to write about those in my essay. The aim of this paper is to bring the medieval glasses into the archaeological research. I intend to show where you can find medieval glass in Sweden and what kind of glasses have been made. I will also discuss why the archeological research is so limited when it comes to the medieval drinking glasses. The archeological sites for my analysis are Sigtuna, Stockholm, Lödöse and Skanör. My theoretical approach is Material agency and I have looked at what role the drinking glasses could have had during the medieval period. I think my essay will show that you can find medieval glasses in trade or exchange contexts and that the medieval glasses absence in the archeological research has more to do with that previous research is poor rather than that glasses do not exist in the medieval period. / Gamla Uppsala - framväxten av ett mytiskt centrum

This Master ́s thesis focused on the oral health of people who lived in Old Lödöse, Sweden during the Middle Ages. Old Lödöse is approximately 4 miles northeast of Gothenburg. The town existed between 1100 and 1646, and within it you can find St. Peder ́s church, St. Olov ́s church and a monastery. The analyzed material was from these three places and consisted of 58 individuals affected by various oral pathology. From St. Peder ́s church there were 33 individuals, from St. Olov ́s there were 4 individuals and from the monastery there were 19 individuals. They were mostly young adults (20 – 35 year) and middle age adults (35 – 50 year), and there were more men (22) than women (14) in the material. Even though there were more individuals at St. Peder ́s church, the monastery’s individuals were more severely affected by various oral pathologies, furthermore the men were more severely affected with oral pathology than the women. In addition, there were two interesting discoveries. Seven individuals, three of them women, had black discoloring on their teeth, and there were six individuals, four of them men, that had special dental wear that may reflect “teeth as tools”, some in the form of grooves. Summarized, the oral health at Old Lödöse was poor.

Detta examensarbete är en beskrivning av hur Lödöse museum arbetar för att nå ut till skolor. Syftet är att beskriva och analysera museipedagogers arbete för att nå ut till skolor med fokus på hur Lödöse museum skapar en relevant verksamhet för skolor och historieundervisningen. För att finna svar på hur Lödöse museum arbetar har jag använt mig utav en fallstudie. En fallstudie handlar om att studera ett enskilt fall. Syftet är att jag som undersökare kan upptäcka nya kunskaper och insikter som inte hade uppenbarats genom en masstudie. För att få svar på syftet har jag använt mig utav metodvalen: Dokument Kulturstrategi Västra Götaland och regional kulturplan 2020-2023, rapporten Jämlik Kultur 2016-2017, intervju av museipedagog och observation. Resultatet av metoderna resulterade i en samstämmighet kring visionen om att nå ut till alla skolor i 49 kommuner, samt att Lödöse museum har ett rikt utbud för att kunna levandegöra skolans historieundervisning. / This thesis is a description of how the Lödöse Museum works to reach out to schools. The aim is to describe and analyze the work of museum educators to reach out to schools, with a focus on how the Lödöse Museum works, I have used a case study. A case study is about studying an individual case. The purpose is that I, as a researcher, can discover new knowledge and insights that had not been revealed through a mass study. In order to get answers to the purpose, I have used the method choices: The document Cultural Strategy Västra Götaland and Regional Cultural Plan 2020-2023, the report Equal Culture 2016-2017, interview by museum educator and observation. The results of the methods resulted in a consensus on the vision of reaching out to all schools in forty-nine municipalities. Where Lödöse Museum has a rich selection to be able to bring the school´s history to life.

Decades of archaeological projects at Gamla Lödöse have generated a wealth of finds which includes a large collection of textiles and artifacts related to textile crafts. This thesis illustrates how textile related finds have been presented in previous research, and suggests new approaches by which the artifacts can be further explored. Archaeological practices through archival records and published works are discussed, as these practices in themselves create and maintain the artifacts. Finally, this thesis discusses how the concepts of materiality and chaîne opératoire can be applied to gain a deeper understanding of the social aspects of textile related finds and medieval life in Gamla Lödöse.

Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige. Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping. Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen. Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats. Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens. Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt. / This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay. The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University. Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station. I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research. The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.

<p>Rapporten är en sammanställning av de vanligaste grundläggningsmetoderna samt pålning och hur de kan användas vid grundläggning på lera i Sverige.</p><p>Examensarbetet är utfört som en del i ett forskningsprojekt . Handledare har varit Yvonne Andersson Sköld på SGI samt Kaj Granath på Tekniska Högskolan i Jönköping.</p><p>Fallstudieområdet är i Lödöse som ligger i Lilla Edets kommun. Samhället har idag 1 300 invånare och är beläget 10 km söder om Lilla Edet samt 30 km norr om Göteborg, längs med Göta Älv. Vid den nya sträckningen av Norge- Vänerbanan samt utbyggnaden av E45 kommer det att bli en knutpunkt ca 1 km söder om Lödöse samhälle. Kommunen planerar att placera ca 500 nya bostäder mellan samhället och den nya pendeltågsstationen.</p><p>Intervjuer har gjorts av tre tjänstemän på Lilla Edets kommuns avdelningar Samhällsplanering, Plan- och Bygg samt Miljö. En litteraturstudie är genomförd där tillgänglig forskning har studerats.</p><p>Området ligger på lera och Banverket har i sina utredningar konstaterat att det även finns kvicklera på området. Kvicklera har konstaterats vid medparten av de undersökta skreden i Göta Älvdalen. Vid byggnation på lera krävs omfattande geotekniska undersökningar för att fastställa markens sammansättning. Framtidens klimatförändringar ställer ökade krav på nya byggnader. De byggs i dagens klimat men ska klara av morgondagens.</p><p>Den forskning och de rapporter inom området, grundläggning på lera, som jag har tagit del av förordar platta på mark. De förordar även pålning vid högre och tyngre byggnader än ett enfamiljshus. Dock så krävs det mer forskning inom området då kopplingen mellan grundläggning och markförhållandena är otillräckligt undersökt.</p> / <p>This thesis is a summary of the most common footings and pole-work found in Sweden and how they apply in buildings on clay.</p><p>The thesis is a part of a research project. Supervisors have been Yvonne Andersson Sköld at SGI and Kaj Granath at the School of Engineering, Jönköping University.</p><p>Place of study is located at Lödöse in the municipality of Lilla Edet. Lödöse has 1 300 citizens and is placed 10 km south of Lilla Edet and 30 km north of Göteborg, along Göta Älv. The intersection of the new two-track railway from Göteborg to Trollhättan and the enhanced highway E 45 is 1 km south of Lödöse. The municipality is planning to build approximately 500 new buildings in the area next to the new station.</p><p>I have interviewed three civil servants at the municipality of Lilla Edet for the Department of Urban Planning, Civil Planning and Building and the Department of Environment. I have also made a study of literature where I have read relevant research.</p><p>The site of study has a ground consisting of clay. The National Rail Administration has through research at the area found that the ground also contains quick clay. The threat of landslides due to the quick clay is considerable. Quick clay has been found in the ground after examined landslides in the region of Göta Älv. In the process of building new houses an extended research of the ground is necessary to establish the components and the composition of the ground. Due to the climate changes of the future we need to change the way we build our houses so they manage to stay intact for more extreme weather.</p>

This thesis focuses on health among children in the medieval town Old Lödöse (1100-1500 AD) in western Sweden. Through the study of health indicators (enamel hypoplasia, growth retardation and porotic hyperostosis) on adults (45 crania), children (31 complete individuals) and the commingled remains of children from severeal contexts. The results showed 66,7% (N= 30 of 45) of the adults and 67,7% (N= 21 of 31) of the children had presence of stress indicators. Although 61,5% (N=8 of 13) of the children and 37,5% (N=15 of 40) of the adults had presence of cribra orbitalia it manifested mildly on several of the individuals. Enamel hypoplasia was present on 53,8% (N= 7 of 13) of the children and 36,8% (N= 15 av 38) of the adults. The enamel disturbances occurred by the ages of two to five. Growth retardation was minimal and was within the standard deviation for each method. The population suffered from ill health due to varying degrees as a result of the urban environment, parasites and infections. Several of the individuals have experienced periods of stress during childhood. The population sample was compared to material from Skara (1100-1500 AD) and New Lödöse (1473-1624 AD). The comparison showed that there was similar health parameters in all three cities during the Middle Ages. / Syftet med denna studie var att undersöka hälsa respektive ohälsa hos barn i medeltida Gamla Lödöse (1100-1500 e.Kr.) genom att studera frekvensen av stressmarkörer. Materialet bestod av 45 kranier från vuxna individer (både män och kvinnor), 31 individer under 20 år samt  209 enskilda element från omrörda kontexter (barn). MNI för barnen i studien blev totalt 56. De stressmarkörer som studerades var emaljhypoplasier, porotic hyperostosis (cribra orbitalia, cribra cranii, cribra humeralis och cribra femoralis) och tillväxtstörningar. Hos vuxna individer studerades endast cribra orbitalia, cribra cranii och emaljhypoplaiser. Resultatet visade att 66,7% (N= 30 av 45) av de vuxna individerna uppvisade spår av stressmarkörer medan 67,7% (N=21 av 31) av barnen (endast de kompletta individerna) uppvisade spår av stressmarkörer. Cribra orbitalia uppvisades hos 61,5% (N= 8 av 13) av barnen medan hos de vuxna individerna var frekvensen endast 37,5% (N= 15 av 40). Nästintill alla individer hade mild grad av cribra orbitalia, likaså för cribra cranii. Emaljhypoplasier fanns hos 53,8% (N= 7 av 13) av barnen medan hos de vuxna var frekvensen 36,8% (N= 14 av 38). Emaljhypoplasierna uppstod i åldern två till tre hos barnen och åldern tre till fem år för de vuxna individerna. Tillväxtstörningarna hos barnen var minimala och inom standardavvikelserna för respektive metod. Slutsatsen var att den undersökta population led av ohälsa i varierande grad från ung ålder och att flera har upplevt episoder av stress orsakade av bland annat miljömässiga faktorer som ökade risken för infektionssjukdomar och parasiter. I jämförelser med material från Skara (1100-1500 e.Kr.) och Nya Lödöse (1473-1624 e.Kr.) framkom det att frekvensen av stressmarkörer är högre, men att antalet undersökta individer är mindre i Gamla Lödöse. Förutom det tros städerna ha varit lika gällande hälsoparametrar hos barn.