I dagens samhälle råder hög konkurrens både mellan företag för att knyta till sig de bäst presterande arbetarna och mellan arbetstagare på en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sätta en nivå på den rörliga lönen som är fördelaktig för både anställda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetära incitament och den påverkan de har på de anställda. Det finns även en mängd forskning som inriktar sig på optimala ersättningsnivåer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begränsat applicerbara i praktiken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivå på rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras. Vi valde att undersöka chefer inom företag som bedriver uppsökande försäljning för att det är en arbetsform där nivån på den rörliga lönen har stor påverkan på företagets resultat och säljarnas motivation. Därför har beslut rörande nivå på rörlig lön stor betydelse. I teoridelen tar vi upp flera olika teorier som vi anser innehålla problem och problemlösningar som kan relateras till syftet för undersökningen och som därför borde tas i beaktande för beslutsfattande chefer. Som metod använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt för att vi på förhand inte visste exakt hur cheferna tänkte när de valde nivå på rörlig lön och undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer. Resultatet av intervjuerna strukturerades och kategoriserades in i rubriker som vi sedan kopplade till de olika teorierna. Detta resulterade slutligen i att vi gjorde en översiktlig modell med de tre faktorer som vi tolkade att cheferna tyckte var högst prioriterade vid beslut gällande nivå på rörlig lön. De faktorerna var: behålla och attrahera personal, motivera hög prestation och erbjuda trygghet till anställda. I resultatdiskussionen tar vi upp hur väl chefernas agerande stämmer överens med de teorier vi använt oss av, med slutsatsen att de utifrån dessa teorier agerar som de förväntas.

ABSTRACT Title: Salesmen & Compensations - A qualitative study regarding salespeoples experiences with different compensation plans. Authors: Milenko Bijelic & Robin Heimberger Supervisor: Lars-Johan Åge, Jonas Molin & Jens Eklinder Frick Date: 2014 - June Aim: The aim of this study is to examine how salespeople respond to a fixed compensation plan versus a compensation plan based on a variable pay and how the implementation of these compensation plans can affect sales peoples’ emotions and motivation. Method: For this study, a qualitative method has been used. Data for the study has been collected through semi-structured interviews and the empirical data has been presented and analyzed using the well-grounded theory. Result & the contribution of the thesis: The result of this study shows that there are differences in how the compensation plans tend to affect salespeople regarding an number of different factors. The study contributes with a greater understanding about how compensation plans affect salespeople. Suggestions for future research: For future research we suggest a quantitative study with the same aim as we have used for this study so that a generalizable understanding about sales peoples’ experiences with different compensation plans can be conducted. Key words: Compensation plans, motivation, stress, variable pay, fixed pay

<p>Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.</p>

Arbetstillfredsställelse är ett ofta undersökt ämne inom samhällsvetenskapen och är av intresse för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Denna uppsats fokuserar dels på huruvida lön, både i dess absoluta och relativa form, har någon inverkan på arbetstillfredsställelsen. Den undersöker även huruvida personer som arbetar inom interna arbetsmarknader har en högre grad av arbetstillfredsställelse än personer som inte gör det. Det finns ett flertal indikatorer som kännetecknar interna arbetsmarknader och i denna uppsats undersöks tre av dessa. Uppsatsens syfte är således att studera arbetstillfredsställelse och vilka effekter lön samt ett eventuellt deltagande i interna arbetsmarknader får för arbetstillfredsställelsen. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvantitativ ansats. Datamaterialet som legat till grund för analysen är den svenska Levnadsnivåundersökningen från år 2000. Resultaten indikerar att absolut lön har en positiv effekt på svenska arbetstagares arbetstillfredsställelse. Det relativa löneläget, det vill säga individens lön i förhållande till andras, uppvisar dock ingen effekt på arbetstillfredsställelsen. Gällande interna arbetsmarknader så visar karriärmöjligheter på arbetet samt innehav av företagsspecifik kunskap en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen medan mängden internutbildning en individ erhållit inte visar någon signifikant effekt. Arbetstillfredsställelse är ett stort och komplext begrepp. För att få en djupare förståelse för begreppet föreslår vi bland annat att vidare studier skulle kunna komplettera de kvantitativa studier som gjorts genom en kvalitativ ansats.

<p>Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare. Resultaten antyder att bakgrundsvariabler kan ha en viss betydelse för yttre motivationsfaktorer, medan de inte verkar ha något samband med lönetillfredsställelse. Något som också framkommer är att lönen rangordnas högt som motivationsfaktor i jämförelse med andra faktorer, om än inte högst. Sammantaget antyder resultatet i studien att lönen kan vara en viktig motivationsfaktor. Arbetsgivare bör därmed inte underskatta lönens betydelse för arbetsmotivationen.</p>

Vilken betydelse lönen har för arbetsmotivationen råder det delade meningar om. Nyare forskning tycks dock vara ense om att lön och motivation har ett starkt samband. Denna studie har som främsta syfte att studera vilken relativ betydelse bakgrundsfaktorer, som t ex ålder och kön har för yttre motivationsfaktorer och lönetillfredsställelse. Ett annat syfte är att undersöka lönens betydelse i jämförelse med andra motivationsfaktorer, som exempelvis arbetskamrater och karriärmöjligheter. Data består av enkätmaterial ifrån ett bekvämlighetsurval, som bestod av 75 deltagare. Resultaten antyder att bakgrundsvariabler kan ha en viss betydelse för yttre motivationsfaktorer, medan de inte verkar ha något samband med lönetillfredsställelse. Något som också framkommer är att lönen rangordnas högt som motivationsfaktor i jämförelse med andra faktorer, om än inte högst. Sammantaget antyder resultatet i studien att lönen kan vara en viktig motivationsfaktor. Arbetsgivare bör därmed inte underskatta lönens betydelse för arbetsmotivationen.

In Sweden has the temporary agency work industry settled in an explosive way since the deregulation of the unemployment agency monopole in 1993. The demand of civil right for the employer that is rented out confronts the entire labour law regulation with new challenges. The purpose with this paper is an investigation of the principle of equal treatment in The Swedish temporary agency work act and also to create a deeper understanding of the effects of labour and employment relationship. An investigation of relevant collective agreements will be done to highlight the difficulties the principal of equal treatment is exposed to. Further on is there a will to gain understanding for the wage concept and what possible can be included in the wage concept in relation to the principal of equal treatment in The temporary agency work directive. By using the dogmatic method, an approach to descriptive identifying relevant sources of law and clarify the legal situation in the area. In the conclusions it will be determined that the principle of equal treatment in The Swedish temporary agency work act have different effects depending on if the temporary agency or if the client corporation is tied to an collective agreement alternative if a collective agreement is completely missing. Since the temporary agency work industry do not have complete coverage ratio by collective agreements cannot the principal of equal treatment with respect to wages be guaranteed for all workers that are rented by the temporary agencies. Further on is noted that the temporary workers agreement that regulates working and conditions of employment for workers in temporary agency work industry, is present only available in the Swedish language. Mainly is it the measurement model of average earning positions that is the basis for wage setting for those workers that are rented out. The model is deemed to be somewhat complex and difficult to understand. Given the above, and as well that people with migrant backgrounds are well represented within the temporary agency industry, it is considered a reasonable action to provide collective agreement in various languages. To offer collective agreements on workers, respective language, would mean that any linguistic confusions is been taken care of and all workers, regardless of ethnicity, may take part in collective agreement on equal terms. / I Sverige har bemanningsbranschen etablerat sig explosionsartat efter avregleringen av arbetsförmedlingsmonopolet 1993. För att möta behovet av rättsligt skydd för arbetstagare som hyrs ut har den arbetsrättsliga regleringen ställts inför utmaningar. Syftet med uppsatsen är att utreda likabehandlingsprincipen i uthyrningslagen samt skapa en djupare förståelse för dess eventuella verkningar gällande arbets- och anställningsförhållande. För att tydliggöra den problematik likabehandlingsprincipen kan tänkas skapa kommer relevanta kollektivavtal att studeras på ett exemplifierande sätt. Vidare finns viljan att få förståelse för lönebegreppet och vad som möjligen kan inkluderas i lönebegreppet i relation till likabehandlingsprincipen i bemanningsdirektivet. Genom att använda den rättsdogmatiska metoden görs en ansats att deskriptivt kartlägga relevanta rättskällor och klargöra rättsläget på området. I slutsatserna konstateras att likabehandlingsprincipen i uthyrningslagen får olika effekt beroende på om antingen bemanningsföretaget eller kundföretaget är bunden av kollektivavtal alternativt om kollektivavtal helt saknas. Eftersom att bemanningsbranschen inte har fullständig täckningsgrad av kollektivavtal kan inte likabehandlingsprincipen beträffande lön garanteras för samtliga arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Vidare konstateras att Bemanningsavtalet, som reglerar arbets- och anställningsvillkor för arbetare inom bemanningsbranschen, i dagsläget endast finns på svenska. Huvudsakligen är det beräkningsmodellen om genomsnittligt förtjänstläge som utgör grunden för lönesättningen för de arbetstagare som hyrs ut. Modellen anses vara något komplex och svårförståelig. Mot ovanstående och att personer med invandrarbakgrund är välrepresenterade inom bemanningsbranschen anses en rimlig åtgärd vara att tillhandahålla gällande kollektivavtal på olika språk. Att erbjuda kollektivavtalen på arbetstagarnas respektive språk skulle medföra att eventuella språkförbistringar överbyggs och att samtliga arbetstagare, oavsett etnicitet, får ta del av gällande kollektivavtal på lika villkor.

Individuell, prestationsbaserad lönesättning syftar till att öka anställdas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorättvisa i relation till egen insats samt vid jämförelser med andra människor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsställelse, innehållande variablerna: faktisk lön, lönerättvisa och attityd till individuell lönesättning, med hänsyn till bakgrundsvariablerna kön och ålder. Författarna ville ta reda på modellens förklaringsvärde samt vilken av faktorerna som bäst kunde predicera lönetillfredsställelse bland sjuksköterskor. Studien baseras på data som insamlades 2004. Totalt 350 sjuksköterskor ligger till grund för resultatberäkningarna i denna studie, där en korrelationsanalys och en stegvis multipel regressionsanalys gjordes. Modellen kunde signifikant förklara ca 72,8 % av variansen i sjuksköterskornas lönetillfredsställelse. Upplevd lönerättvisa var den starkaste prediktorn för lönetillfredsställelse, vilket talar för vikten av social jämförelse. Den starka korrelationen som erhölls mellan lönerättvisa och lönetillfredsställelse gör det även skäligt att vidare undersöka begreppens distinktion.

Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pågår det en samhällsdebatt om huruvida ökad lönespridning ärnågot vi ska acceptera för eller försöka motverka. När lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sätts, för att säkerställaatt löneverktyget används på ett bra sätt. Dessa faktorer kan ligga på både på utbudssidan(arbetstagaren) men även på efterfrågesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vår uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestämmer lönen: beroendeförhållandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Syftet med denna uppsats är att utreda hur olika typer av beroendeförhållanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhållandet påverkarlön samt även hur olika typer av beroendeförhållanden påverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den använda metoden är kvantitativ regressionsanalys utförd på data från LNU2000. Med hjälp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhållandet uppstår samt vad sombestämmer i vilket man befinner sig. Vi utgår från att den ena partens makt i ett anställnings-förhållande leder till den andra partens beroende, vilket varierar i omfattning. Med hjälp avdatamaterialet lokaliserar vi fyra ungefär jämnstora beroendelägen och med denna bakgrundundersöker vi hur sambandet ser ut när det gäller beroendeförhållandens påverkan på lön ochrörlighet. Genom att pröva ett antal hypoteser finner vi stöd för att arbetstagare varsarbetsgivare är tydligt beroende av dem, tenderar att få högre lön än arbetstagare som saknar ensådan maktposition. Samtidigt finner vi bl.a. stöd för att det finns en ”inlåsningseffekt” ianställningsrelationer då arbetsgivare och arbetstagare är ömsesidigt beroende av varandra, dårörlighetsbenägenheten bland dessa anställda är entydigt lägst jämfört med andra grupper. Viser dessutom att arbetstagarens makt, som kan få uttryck i att fatta ett beslut om att säga uppsig, är relaterad till arbetstagarens grad av anställningsbarhet, vilket borde göra kontinuerliglivslång kompetensutveckling till varje anställds främsta intressefråga. Den oförklarade kvarstående skillnaden i lön och rörelsebenägenhet bland anställda i olikaberoendeförhållanden med sin arbetsgivare, inspirerar förhoppningsvis till vidare debatt kringberoendeförhållandenas påverkan på lön och rörlighet i en globaliserad värld där en merflexibel arbetsmarknad och ett kortare avstånd mellan insiders och outsiders är en utmaning.

Sverige är och har varit ett av världens mest jämställda länder. Trots detta råder det fortfarande en ojämlikhet mellan män och kvinnor både i arbetslivet och sjukvården. Kvinnor sjukskriver sig i högre grad och tjänar mindre än män. Vidare är sjukskrivning på grund av sjukdomar och besvär i könsorgan och urinvägar vanligare för kvinnor. Det har dessutom forskats mer på mäns kroppar. Att undersöka hur olika kroppar ger oss olika möjligheter i livet är av samhällsvetenskaplig relevans. Syftet med denna uppsats är att undersöka samband mellan menstruationsbesvär och underlivsbesvär och kvinnors sjukfrånvaro och lön och att jämföra dessa med liknande samband bland män. Detta genomförs genom att jämföra sambandet mellan olika besvär/sjukdomar i bäckenbotten och sjukfrånvaro och lön. Separata analyser görs för kvinnor och män. För att undersöka detta används teorier om stigmatisering, och även Joan Ackers teori om könade organisationer och den till synes könsneutrala arbetaren. Datamaterialet som används är från 2010 års Levnadsnivåundersökning med 2588 utvalda observationer. Datamaterialet analyseras i linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns ett starkare samband mellan besvär/sjukdomar i bäckenbotten och lön hos kvinnor än hos män. Denna könsskillnad ses dock inte för sjukfrånvaro. Skillnaden i lön är särskilt tydligt för just underlivsbesvär där det visar sig att kvinnor med svåra underlivsbesvär i genomsnitt tjänar 18,8 procent mindre i månaden än de utan besvär. För männen så verkar inte sjukdomar och besvär i bäckenbotten ha någon betydelse för lönen. Resultatet visar att det finns ett behov av mer forskning kring kvinnors hälsa, framförallt i bäckenbotten, kopplat till livschanser. Det behövs även forskning om den manliga normen på arbetsmarknaden.