Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv. Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antimobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas. Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen. Analysen som utgått från denna teori, intervjuerna samt tidigare forskning visar att de båda skolorna har viljan och förståelsen som krävs för att arbeta med problematiken. En av skolorna har även förmågan att arbeta effektivt med likabehandlingsplanen, medan den andra skolan inte nått ända fram, vilket kan bero på att skolan inte har tillräckligt med resurser i form av ekonomi, tid och kunskap för att förverkliga arbetet.

Länsstyrelsen i Skåne ville ha bättre översikt och skapa sig en bättre uppfattning om hur många hundpensionat och hunddagis som finns i länet idag. För att uppnå detta ville man genomföra en undersökning av hur det ser ut i dagsläget. Därför valde vi att göra en inventering av samtliga verksamheter inom området.   För att djurskyddet ska hålla samma kvalitet över hela landet och för att inspektionen ska hålla en jämnare standard gick ansvaret för djurskydd över från att vara kommunernas ansvar till att bli länsstyrelsens den 1 januari 2009. Länsstyrelsen är idag den enhet som ansvarar för att tilldela tillstånd att bedriva verksamheter som till exempel hunddagis och hundpensionat och även se till att dessa verksamheter uppfyller kraven som ställs i Djurskyddslagen (1988:534) samt föreskriften Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5). Om länsstyrelsen ska klara detta behövs en god kännedom om de verksamheter som finns och hur det bedriver sin verksamhet.   För att inventera hunddagis och hundpensionat började vi med att ringa till Skånes 33 kommuner för att begära ut de tillstånd de hade utfärdat och godkänt innan ansvaret gick över till länsstyrelsen. Vi jämförde länsstyrelsens register med kommunernas och sorterade ut de verksamheter som inte länsstyrelsen fått in i sina diariesystem från kommunerna. Slutligen gjorde vi en genomsökning på sociala medier för att få fram de verksamhetsutövare som annonserade om sina tjänster på internet.       De hunddagis och hundpensionat som vi befarade bedrev sin verksamhet olagligt åkte vi, tillsammans med länsstyrelsen, ut och gjorde en inspektion på. I resultatet kan vi visa att det finns verksamheter som inte har tillstånd idag av olika anledningar och vi kan presentera alla verksamheter som bedrivs i Skåne idag samt kortfattat beskriva de verksamheter vi gjort en kontroll på. Utförliga beskrivningar av verksamheterna bifogas som kontrollrapporter. För att belysa varför det är viktigt med en god tillsyn av dessa verksamheter har vi också genomfört en litteraturstudie av hur hundar påverkas av att vistas på hundpensionat eller hunddagis. Litteraturgenomgången visar att hundar kan bli stressade i hundpensionatmiljö och hur man med enkla medel kan förhindra att stressnivån blir så pass hög att den påverkar hundens välmående.

MRSA is a bacteria that is known to cause a wide range of different infections in humans, some more severe than others. In recent years different strains of the bacteria, mainly the MRSA CC398, has been found in many pig farming operations across Europe. Most of Sweden’s pork imports come from Denmark and Germany and the estimation of the prevalence of MRSA in pig farms throughout both countries are more than 50 percent. For this study Sweden were chosen due to the fact that no pigs have been found to carry the infection in this country. The purpose of this study was to find out if legislation and use of antibiotics in each of the countries somehow influence the spreading of the infection, but also to investigate how MRSA transmits between different individuals. The study is split in two parts, namely a literature review and a small survey that were sent to Swedish pig producers. The survey showed that disease protection is important and that 67 percent of the pig producers that answered are worried that MRSA might come to Sweden. From the comparison of the legislation no real conclusion could be made, but antibiotic group treatments of pigs can be linked to an increased incidence of MRSA in pig farms.

Title: Notification of animal welfare Author: Helen Öhlund The purpose of this study was to examine the routines of the county administrations in Sweden when it comes to receiving notification from the public about the welfare of animals. According to Jordbruksverket at least 50 % of the screening of animal welfare should be based on routine controls on existing farmers. Today the routine controls only reach a 43 % average for the whole country. A big part of today’s result depends on the amount of time it takes the administrators of animal welfare to process the notifications from the public. To examine why the notifications from the public take too long time, the county administrations were interviewed through phone and e-mail. The interviews were made to see what routines the county administrations had and if the routines could be made more efficient. Jordbruksverket have developed aid to the county administrations in form of simpler checklists for pets and control cards to ease the burden in notification controls. This study shows that a lot of work can be done when it comes to receiving the notification. When receiving notification the administrators can decide if the notification is severe or not. Too little information makes it difficult to determine the gravity of the notification.   Key words: animal welfare, legislation, county administration, notification, Jordbruksverket.

Människor hamnar ibland i en situation som innebär att de behöver stöd och hjälp för att klara sin vardag. Kommunen har enligt Förvaltningslagen (1986:223) en serviceskyldighet att informera den enskilde om vilka former av insatser med hjälp, stöd och service den enskilde har möjlighet att få. De centrala lagstiftningarna i detta fall är Socialtjänstlagen (2001:453), SoL och Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Denna studie grundar sig på frågeställningen om den information som tillhandahålls från den undersökta kommunen kommer medborgarna till gagn. Informationen gäller i detta fall LSS (1993:387) därför att denna lagstiftning riktar sig till individer med specifika funktionshinder. Spörsmålet handlar även om i vilken form medborgarna önskar information. Är det via media, broschyrer eller av biståndshandläggarna i kommunen och vad vill medborgarna då vet om LSS (1993:387)? Studien har genomförts med postenkäter till personer med insatser enligt Socialtjänstlagen (2001:453) och är mellan 18-65 år. Resultatet av studien har sedan diskuteras utifrån Giddens syn på tillit till institutioner, till exempel Socialförvaltningen. Det diskuteras även utifrån Foucaults perspektiv om makt som bland annat institutioner har, genom att de tillhandahåller resurser som påverkar den enskildes livssituation. Individen måste i ansökan om hjälp stöd och service blotta sina egna tillkortakommanden och kan därför uppleva skam inför det faktum att behöva det/(denna insats), en aspekt som är central för socialt arbete. Resultatet av studien visar att den främsta informationskällan som önskas är den mellanmänskliga kontakten med biståndshandläggaren i kommunen. / Sometimes people find themselvs in a situation where they need support and help to cope with their everyday lives. The municipality has, under Administrative Procedure Act (1986:223), a service obligation to inform the individual about what kinds of actions with help, support and service the individual is entitled to. More specific the legal basis this municipal obligation are the Social Services Act (2001:453), called SoL and the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (1993:387) called LSS. This study is based on concerns regarding if the information provided by the surveyed municipality is received by the citizens. The information in question concerns the LSS (1993:387), since this legislation is addressed to individuals with specific disabilities. The study also reflects on which form the citizen wishes to receive this information,if it is through for instance,the media, brochures, or Assistance Administrators in the municipality and, futhermore, what type of information citizens requesting concerning LSS(1993:387).The study was conducted by means of mail questionnaires aimed at persons between 18-65 years with action under the Social Services Act (2001:453). The results of this study are discussed on the basis of Giddens's theories concerning trust whitin institutions, such as the Social Administration. The study does also inlude a discussion relating to Foucault's perspective on the power of the institutions, as the institution are providing resources that affect the individual's life situation. Individuals must themselves request the help, support and service they need. This may reveal their own shortcomings and can result in the experience of shame about the fact that they need this support, an aspect that is central to social work. In sum, the study showed that the primary source of information is the interpersonal information, normally provided by municipal Administrator of Social Administration.

Sweden is experiencing major problems with the management of waste from nearly every industry within the country. There is I big waste of waste materials which are placed in landfill when they have potential of being reused. Landfills usually leach contaminated water leading to the contamination of soils and watercourses. Lime mud from the paper industry is currently at 133 000 tones. The purpose of this paper is to study the Sweden’s environmental legislation to see if it has flaws that may explain why the lime mud is not re-used even though it may have potentially useful properties. The result is based on an analysis of documents of legal provisions and completed schemes interpreted against the mesa content. The answer is that the law is neither an obstacle and opportunities and it is not possible to provide for law neither promotes nor prevents lime reuse. It is also clear that there is little research on the environmental gains and losses that would arise if the mesa came in contact with nature. What is clear is that there is an unclear division of responsibilities between authorities regarding Environmental Protection Agency and the County administrative boards of Sweden that might complicate the reuse of lime mud.

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

Syftet med denna rapport har varit att beskriva och undersöka GMO-lagstiftningen i EU och Sverige och hur denna påverkas av gällande frihandelsavtal samt kan komma att påverkas av frihandelsavtalet TTIP, mellan EU och USA. Frågan är huruvida det föreligger en risk att TTIP-avtalet, om det träder i kraft, kan leda till att mer GMO-produkter hamnar på EU:s marknad samt att den strikta lagstiftning som råder påverkas. Den rättsdogmatiska metoden har använts och material har därmed införskaffats från källor såsom doktrin, förarbeten och lagtexter. I de fall där dessa källor inte räckt till, har information hämtats från relevanta myndigheters hemsidor och nyhetsuppdateringar. Trots att EU framhållit att avtalet inte kommer att påverka EU:s syn på hälso- och miljöskyddsfrågor så råder ännu en skepticism bland konsumenter, jordbrukare och miljöorganisationer. Dessa pekar på att det ännu råder stora oklarheter kring avtalets utformning och att det kan finnas en dold agenda. Den nya politiska uppkomna situationen, med Donald Trump som USA:s nye president kan även komma att påverka utgången av TTIP. Kanske blir det inte något avtal alls alternativt att avtalet kommer modifieras om ordentligt.

<p>Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.</p><p>Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel. Det sistnämnda syftet är tänkt att ta CFC - lagstift¬ningen i beaktande genom att studera vilken funktion denna har som förebyggande åtgärd mot skatteparadisen.</p><p>För att komma åt problemet med skatteparadis pågår det, hos många organisationer, ett effektivt förebyggande arbete mot dess framväxt. Likaså är det tänkt att CFC - lagstiftningen ska hjälpa till att motverka skatteparadisen på den grunden att lagstiftningen är tänkt att inhemska delägare ska löpande beskattas för lågbeskattade inkomster i utländska juridiska personer. Genom detta ska den skattskyldiga inte kunna undgå beskattning även om de placerar sin förmögenhet i stater med låg beskattning eller till och med ingen beskattning alls.</p><p>Ett bland flera skäl, vilken påverkar att skatteparadis inte kan utplånas helt och hållet, som jag har kommit fram till i uppsatsen är den starka sekretess som råder i skatteparadisstaterna. Genom den starka sekretessen sker det inget effektivt informationsutbyte med länder i andra delar av världen. Detta gör att det bland annat blir svårare att spåra människors samt bolags konton till stater vilka kännetecknas som skatteparadis.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda om, och under vilka omständigheter, lagstiftning är en effektiv metod för att motverka barnarbete. Vi baserar undersökningen på en teoretisk modell där inkomstnivå och inkomstfördelning är faktorer som påverkar effekten av en lagstiftning. I den empiriska delen utför vi regressionsanalyser med andelen barnarbete som beroende variabel. Våra resultat tyder inte på att låg inkomstnivå är ett hinder för att lagstiftning mot barnarbete ska vara verkningsfullt. Däremot visar vår undersökning att ekonomisk jämlikhet är en förutsättning för att lagstiftning ska ge effekt.</p>