The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how preschool teachers work with reading aloud in preschool and what they think about reading aloud as a way of working for children's language development. To investigate this and to gather empirical evidence, we have used qualitative interviews where we interviewed ten working preschool teachers. The collected empirical evidence is processed through a thematic analysis. The investigation takes the socio-cultural theory as a point of departure, where we analyze the results based on theoretical concepts. The theoretical concepts have given us an increased understanding of the results that we have obtained. The results of this study show that reading aloud is used frequently, both spontaneously and planned in the preschool’s activities. The preschool teachers repeatedly mention in our interviews that reading aloud is a central part of the activities. The reading aloud is further described as something that can be used as a starting point for several different follow-up works. Furthermore, reading aloud is described as developing on several levels, not at least as language development. The conclusion made in this study is that reading aloud is a central part of the preschool’s activities. The reading aloud takes place both spontaneously and planned, and in this study we have been able to see how the preschool teachers continue to work with the reading aloud. / Syftet med undersökningen är att den ska bidra till en ökad förståelse för hurförskollärare arbetar med högläsning i förskolan och vad de anser omhögläsningen som ett arbetssätt för barns språkutveckling. För att undersökadetta och samla in empiri har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där viintervjuade tio verksamma förskollärare. Den insamlade empirin bearbetasgenom en tematisk analys. Undersökningen tar utgångspunkt i densociokulturella teorin där vi utifrån teoretiska begrepp analyserar resultaten.De teoretiska begreppen har gett oss en ökad förståelse för de resultat som vifått. Resultatet av undersökningen visar att högläsning används frekvent, bådespontant och planerat i förskolans verksamhet. Förskollärarna nämneråterkommande i våra intervjuer att högläsningen är en central del iverksamheten. Högläsningen beskrivs vidare som något som kan användassom en utgångspunkt till flera olika uppföljningsarbeten. Högläsningenbeskrivs ytterligare som utvecklande på flera plan, inte minst somspråkutvecklande.Slutsatsen som görs i denna undersökning är att högläsning är en central del iförskolans verksamhet. Högläsningen sker både spontant och planerat och vihar i denna undersökning fått ta del av hur förskollärarna arbetar vidare medhögläsningen.

I den här studien har jag undersökt hur tre dramapedagoger arbetar med AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) inom dramapedagogisk verksamhet. Frågeställningarna som studien utgår från är: på vilket sätt och i vilket syfte tillämpar dramapedagogerna alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten? samt hur kan dramapedagogernas syfte och tillvägagångssätt med alternativ och kompletterande kommunikation i dramaverksamheten tolkas utifrån ett designteoretiskt perspektiv? Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som använts för att analysera resultatet utgörs av ett avgränsat designteoretiskt perspektiv där de huvudsakliga begreppen för analys har varit den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, multimodala resurser samt transformation.  Informanternas utsagor kan delas in i kategorierna Inkluderande fokus, Visuellt fokus och Språkutvecklande fokus. Resultatet visar att samtliga dramapedagoger är positiva till metodernas samverkan. Dramapedagogerna tillämpar tecken- och bildstöd som alternativa multimodala resurser i syfte att arbeta förstärkande, förtydligande och förhöjande. Informanterna i denna studie upplever det som tacksamt att implementera AKK i dramapedagogisk verksamhet då metoderna delar syftet att tydliggöra visuellt och förstå genom att visa. Det förberedande arbetet och utövandet i sig kan vara krävande och det praktiska förhållningssättet som AKK kräver kan påverka eller distrahera upplevelsen av flow. Den generella uppfattningen hos dramapedagogerna i denna studie är dock att verktyget uppmuntrar till olika uttryckssätt, stärker språkutvecklingen och främjar delaktighet i dramaverksamheten och i dramapedagogiken som metod.

Research into bilingual language development in autistic children is a new field and the number of studies published to date are very scarce. Around the world exceptional cases are being reported to support the theory that bilingual language development in autistic children is different to that of typically developing children leaving an obvious gap in knowledge. In this essay, a case study is presented of an 11-year-old autistic native Swedish boy with an impaired speech disorder who has developed a bilingual proficiency in English with YouTube as his only source of exposure. The study showed mixed results as when the tasks were performed Swedish was the reciprocating language. However, in the interview all replies were in English, even though spoken to in Swedish, suggesting a preference for speaking English when allowed to speak freely. Furthermore, this study challenges the notion that children with impaired speech disorders would experience even slower language emergence if simultaneously exposed to an L2. These findings call for further research at a higher level than a Bachelor’s thesis.

This study aimed to analyze scientific articles on reading aloud to see what the research says about the success factors in the classroom that affect ages six to ten years. To investigate the articles for the area of investigation, Eriksson-Barajas et al. (2013) were used as the starting point for the method. This method consisted of six steps: identifying the area of interest and defining keywords, deciding which criteria to use for this study, conducting searches in appropriate databases such as Primo and ERIC ProQuest, searching on your own, selecting relevant titles, and the final step is reading the entire articles and making a quality evaluation. As for the selection criteria, it contained articles that had relevant purposes and articles that are peer-reviewed. At the same time, annual spans were set to limit the search and language choices to facilitate reading. The results showed that reading-aloud is important for students language development and language learning, through it for the pupils greater vocabulary and better reading comprehension. One of the difficulties reading-aloud in the classroom turned out to be the lack of time. The results also showed that teachers used the reading aloud as a time-out instead of as part of the planning.

The purpose of the study is to contribute with preschool teachers' perceptions of the work with in-depth conversations in preschool, by in-depth conversation, we mean a conversation that deepens and challenges children to reason, reflect and analyze. The study's questions are about how preschool teachers considers that they have knowledge about in-depth conversations, how they work to promote children's language development through in-depth conversations, and what challenges they face in working with this. The study is based on a qualitative method, where semi-structured interviews were used to collect data. Eight preschool teachers from two different municipalities have participated in the study. The collected empirical evidence has been analyzed based on a content analysis. The theory used to analyze the results is the socio-cultural theory with the concepts of scaffolding, the proximal development zone, mediating tools and appropriation. Finally, the results have been put in relation to theory and previous research. The results show that time and the right conditions, as well as being responsive and present to the children's interests as an educator, create the conditions that makes the teachers able to develop in-depth conversations together with the children. The results also show that all preschool teachers in the study experience some type of challenge in the work with in-depth conversations. Due to limited conditions with large groups of children, this results in a lack of time and an experience of being too few educators. The conclusion is that preschool teachers need support, skill development and the right conditions to be able to conduct in-depth conversations in preschool, which thus benefits the children's language development. / Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar om arbetet medfördjupande samtal i förskolan. Med fördjupande samtal menar vi ett samtalsom fördjupar och utmanar barn att resonera, reflektera och analysera. Studiensfrågeställningar är hur förskollärare upplever att de har kunskap omfördjupande samtal, hur de arbetar för att främja barns språkutveckling genomfördjupande samtal, samt vilka utmaningar de möter i arbetet med detta.Studien utgår från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjueranvänts för att samla in data. Åtta förskollärare från två olika kommuner hardeltagit i studien. Den insamlade empirin har analyserats utifrån eninnehållsanalys. Den teori som använts för att analysera resultatet är densociokulturella teorin med begreppen stöttning, proximal utvecklingszon,medierande redskap samt appropriering. Slutligen har resultatet satts i relationtill teori samt tidigare forskning.Resultatet visar att tid och rätt förutsättningar samt att pedagogen är lyhörd ochnärvarande för barnens intressen skapar förutsättningar för att kunna utvecklafördjupande samtal tillsammans med barn. Resultatet visar också att allaförskollärare i studien upplever någon typ av utmaning i arbetet medfördjupande samtal. På grund av begränsade förutsättningar med storabarngrupper resulterar detta i tidsbrist och en upplevelse av att vara för fåpedagoger.Slutsatsen är att förskollärarna behöver stöttning, kompetensutveckling ochrätt förutsättningar för att kunna bedriva fördjupande samtal i förskolan, somsåledes gynnar barnens språkutveckling.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.