No description available.

The purpose of this qualitative study is to gain knowledge about the attitude of preschool teachers and to understand its role in linguistic development of multilingual children.  In this study, we interview eight teachers who work in multicultural preschools. Qualitative assessment of the interviews demonstrates the use of multiple knowledge sources and working methods, which help in developing the linguistic capabilities of a multilingual child. The results also make it clear that one knowledge source is similar among all preschools teachers. Most preschool teachers bear a positive attitude towards collegiate learning as the concept of knowledge source. Experience and knowledge of colleagues have the best available and essential skills in this context. Their working methods vary due to the nature and backgrounds of children. In addition, the results highlight the need for further education of preschool teachers and support on issues related to children's language and culture.

As the Latino portion of the United States population continues to grow each year, more and more children in the United States leave their Spanish-speaking homes and enter English immersion schools. Throughout their lives, these children are likely to shift language preferences from their home language, to the language of the community. However, maintaining development in their first language would be a benefit to them in multiple ways. Identifying factors within bilingual homes that influence English and Spanish language development in preschool-aged children will help researchers and practitioners encourage families to cultivate the optimal learning environment. This study endeavored to identify some specific social, linguistic, and literacy-related factors within the home that predict Spanish and English language development in 4-year-old children from low-income, predominantly Spanish-speaking families. Extant data from the Bilingual Early Language and Literacy Support Project (BELLS) were analyzed. Data were collected in participants' homes using various measures of the home and family environment. Results indicated children may begin to repress their first language in order to focus on learning a second language as early as 48 months. Maternal use of unique words, in Spanish, was a strong predictor of children's English expressive vocabulary, indicating that continuing to provide a rich language environment in the home language facilitates English language development. Furthermore, current measures of literacy and learning environments may be missing important behaviors present in Latino families that are distinctly different from behaviors in Caucasian families, thus making such measures inapt to predict language-related outcomes in Latino homes.

The purpose of this study was to compare PPVT-R age equivalents with language ages from the Test of Early Language Development - TELD 2 (Hresko, Reid, and Hammill, 1981) for a preschool population. This study sought to find the strength of association between the PPVT-R age equivalents and the TELD language ages. The subjects used in the study were 54 preschool children ranging in age from 3-6 through 4-7 years. Normal children were selected for the study based on their chronological age, sex, and socioeconomic status - SES.

En utmaning som förskolorna runt om i Sverige möter idag är en ökad andel flerspråkiga barn i barngrupperna. Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) framgår det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål. Med detta som utgångspunkt har vi därför valt att göra en kvalitativ studie om hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. För att få in underlag till studien har vi använt oss av semistruktuerade intervjuer där fem förskollärare med erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling har ingått. I studien har vi använt oss av utvecklingspedagogik som ansats och begreppet lärandets objekt, som är central inom utveckligspedagogiken. Utvecklingspedagogik berör på vilket sätt barn ges möjlighet att vara delaktiga i sitt lärande och lärandets objekt används för att bättre förstå på vilket sätt flerspråkiga barns språkutveckling utmanas. Följande frågor har väglett arbetet: (a) På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan? Med vilka metoder? (b) Vilka typer av svårigheter uppmärksammar förskollärare i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? (c) Vilka förutsättningar anser sig förskollärarna behöva för att hantera dessa svårigheter? Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om flerspråkighetens betydelse för barns språkutveckling men att förskollärarna saknar verktyg som kan stödja dem i det flerspråkiga arbetet. Studien kan vara till nytta för alla som söker insyn i de utmaningar som förskollärare möter i det flerspråkiga arbetet. Studien har dessutom belyst vikten av att synliggöra på vilket sätt förskollärarna väljer att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling, då det flerspråkiga arbetet är en kontinuerlig dynamisk process som styrs utifrån de läroplansmål som berör barns flerspråkighet. / A challenge that preschools around Sweden face today is an increased proportion of multilingual children in the children's groups. The multilingual group of children places demands on both the organization and the daily activities. The curriculum for preschool (Skolverket, 2018) states that the preschool must work to challenge and stimulate children's language development both in the Swedish language and in the child's mother tongue. With this as a starting point, we have therefore chosen to make a qualitative study of how preschool teachers work with language development of multilingual children in preschool. To obtain data for the study, we have used semi-structured interviews in which five preschool teachers with experience of working with multilingual children's language development have been included. In the study, we have used development pedagogy as an approach and the concept of learning objects that are central to development pedagogy. Developmental pedagogy concerns the way in which children are given the opportunity to participate in their learning and the objects of learning are used to better understand the way in which the multilingual children's language development is challenged. The following questions have guided the work: (a) In what way do preschool teachers work with multilingual children's language development in preschool? By what methods? (b) What types of difficulties do preschool teachers pay attention to in the work with multilingual children's language development? (c) What conditions do preschool teachers consider necessary to deal with these difficulties? The results of the study show that preschool teachers are aware of the importance of multilingualism for children's language development, but that preschool teachers lack tools that can support them in multilingual work. The study can be useful for anyone seeking insight into the challenges that preschool teachers face in multilingual work. The study has also highlighted the importance of making visible in what way preschool teachers choose to work with the multilingual children's language development, as the multilingual work is a continuous dynamic process that is governed by the curriculum goals that affect children's multilingualism.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding how teachers work in language development. Our goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve our purpose, the following questions were formulated: How are students affected by a teaching based on a language development approach? How do we get students to understand the goals in SO when the concepts are too difficult for their language development? Can you as a teacher raise the level of language development so that everyone has the same conditions? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits to a language development approach to promoting students' learning. It is clear that it is a relevant topic and important for our future profession.

Denna kunskapsöversikt undersöker möjligheter och utmaningar med ett kooperativt lärande och hur det påverkar elevers matematiska språkutveckling. Översikten inriktar sig på elever i grundskolan och elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Frågeställningarna är följaktligen ”Om och hur kan det kooperativa lärandet bidra till elevers matematiska språkutveckling?”, ”Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling?” samt ” Vilka utmaningar finns det med att arbeta kooperativt kopplat till matematisk språkutveckling hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer?”. För att kunna besvara frågeställningarna har följande sökord använts ”cooperative learning, Lev Vygotsky, mathematical language, mathematics, language development, autism och ADHD”. Sökorden har använts i forskningsdatabaserna ERIC via EBSCO och Education Research Complete (ERC) för att hitta relevant forskning. Kunskapsöversikten grundas på forskningsartiklar samt böcker som undersöker kooperativt lärande utifrån aspekter som neuropsykiatriska funktionsvariationer och gruppdynamik. Resultatet från undersökningen tyder på att kooperativt lärande kan bidra till en matematisk språkutveckling. I resultatet framgick det även att det kooperativa lärandets utmaningar främst ligger hos elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eftersom de kan bli mer utsatta i ett kooperativt arbete.

Research shows that the inclusion of youth literature in lower secondary schools has several advantages, including improvement of language proficiency development. For this reason the Swedish lower secondary school curriculum endorses the use of literature in language classes. There is, however, a great deal of freedom with regard to how teachers may implement literature for language learning purposes. Hence, this study aims to examine how some teachers use literature in their teaching to develop student’s language development and how the teachers perceive the benefits and challenges that come from using literature. The results show that incorporating literature in the classroom is regarded as important and that teachers  can see numerous benefits for the students. The results also indicate that there are various approaches available for teachers to integrate literature into their teaching.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till att ge en fördjupad förståelse av och en systematisk översikt över högläsningens olika kvaliteter som ett pedagogiskt språkutvecklingsverktyg för yngre elever. Mer specifikt ämnar jag att besvara följande frågeställningar utifrån aktuell forskning: 1) Vilka möjligheter kan högläsning som pedagogiskt språkutvecklingsverktyg innebära för elever i de tidiga skolåren? och 2) Vilka didaktiska utmaningar kan uppstå i samband med högläsning för dessa elever? Arbetet bestod av systematiska sökningar i totalt fyra internationella och svenska databaser. Denna kunskapsöversikt redovisar på ett transparent sätt de strukturerade metoder och tillvägagångsätt som användes för att identifiera, välja ut, sammanställa och analysera de tio valda vetenskapliga artiklar som ligger till grund för detta arbete.  En tematisk analys av de valda artiklarna ledde till att följande teman lyste igenom: lärare och barns uppfattningar om högläsning; effekter på ordförråd, hörförståelse och språkkunskaper; läsinlärning som en utsträckt process; lärarens kunskap om och användning av olika genrer; och den digitala högläsningens framfart.  Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att aktuell forskning pekar på att högläsning erbjuder ett stort antal möjligheter för både yngre och äldre barn, såsom en rad kognitiva och affektiva fördelar; främjandet av social interaktion och gemensamma läspraktiker; möjliggörandet av en bredare repertoar av svårare litteratur; m.m. Från resultatet kan även utläsas ett antal didaktiska utmaningar, t.ex. kanske barn inte tycker om högläsning; högläsningsfrekvensen är otillräcklig eller att den upphör helt; högläsningen är av dålig kvalitet; läraren väljer svåra/tråkiga böcker; skönlitteratur är överrepresenterad till facklitteraturens nackdel; digital högläsning ställer nya krav på lärare; m.m.

Previous research shows that exposure to the target language affect students' performance. Learning English as a second language can be promoted by using different methods and exposing students to English in the early years of education. The aim of this study is to investigate what methods primary teachers use to promote students' English developement and, what amount of time primary teachers expose students to the English language during a school day. The first research question in this study is what methods do primary teachers in the study use to promote students' English in primary school? The second research question is what is the amount of English that primary school pupils are exposed to in a school day? The method that was used in this study was triangulation, which involves an online survey, interviews and classroom observations. The study was conducted among primary school teachers in Sweden. A total of 31 teachers responded to the survey, three of them participated in interviews. After the interviews, two of them also took part in classroom observations. The results from this study show that most teachers use English during English lessons, but speak Swedish when needed. Most teachers use English in addition to English lessons, mostly in morning gatherings. When promoting methods were investigated, results show that body language and gestures are used with a high frequency during exposure in English. The results in this study also indicate that the most common teaching materials in English lessons are film, working sheets and song.