Studien handlar om toddlarnas lek och den undervisningsmiljö som skapas för att främja deras lek, lärande och språkutveckling. Målet med detta arbete är att sprida kunskap kring verksamma förskollärares tankar kring dessa olika aspekter. För att bidra med kunskap kring förskollärares tankar har empirin samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer att förskollärare uppger att toddlarna leker olika lekar utifrån ålder. Vidare så lyfter förskollärarna fram flertalet olika strategier kopplat till undervisning, språkstimulering och för att främja leken. Resultatet tyder på möjligheter och dilemman kopplat till organisatoriska faktorer samt att jobba i inomhusmiljön respektive utomhusmiljön. Studiens slutsatser är att det finns en stor vilja bland förskollärare att ge barnen förutsättningar till lek, lärande och språkutveckling. Detta trots att vissa känner sig begränsade av organisatoriska faktorer. Med tanke på att toddlarna beskrivs som en heterogen grupp så behöver förskollärarna använda varierade strategier för att främja lek, lärande och språkutveckling. Förskollärare ser det som fördelaktigt att kombinera undervisning och lek men att det då är av vikt att följa barnens intentioner med den. Ytterligare en slutsats är att undervisningsmiljön spelar en avgörande roll för vilka möjligheter till lek och lärande som skapas. Studien visar att det finns en medvetenhet bland verksamma förskollärare om att deras förhållningssätt och ordval påverkar toddlarna. Genom pedagogens ordval planteras idéer hos toddlarna och utifrån detta uppkom studiens namn ”Ååå tack, är det en sallad”. / The study is about the toddlers´ play and the teaching environment that is created to promote their play, learning and language development. The aim of this work is to spread knowledge about active preschool teachers´ thoughts on these various aspects. To contribute knowledge about preschool teachers´ thoughts, the empirical data has been collected with the help of semi-structured interviews. The results show that preschool teachers state that the toddlers play different games based on age. Furthermore, preschool teachers highlight several different strategies linked to teaching, language stimulation and to promote play. The results indicate opportunities and dilemmas linked to organizational factors as well as working indoors and outdoors. The study´s conclusions are that there is a great desire among preschool teachers to give the children the conditions for play, learning and language development. This is despite the fact that some feel limited by organizational factors. Given that toddlers are described as a heterogeneous group, preschool teachers need to use varied strategies to promote play, learning and language development. Preschool teachers see it as advantageous to combine teaching and play, but that it is then important to follow the children´s intentions with it. Another conclusion is that the teaching environment plays a decisive role in which opportunities for play and learning are created. The study shows that there is an awareness among active preschool teachers that their attitude and choice of words affect the toddlers. Through the educator´s choice of words, ideas are planted in the toddlers and based on this, the study´s name came up “Ooo thank you, is it a salad”.

This empirical degree project explores the use of Swedish in foreign language learning such as English and the subsequent consequences. For this study, we explored the positions of researchers regarding the topic and investigated how, when and why three teachers in Sweden used the Swedish language during English teaching. The study provides an overview of theories and literature regarding the use of first language during foreign language teaching. Some findings suggest that the first language should not be excluded in second language acquisition but incorporated with limited use. However, it could be problematic to incorporate the Swedish language for the students with different origins. In that scenario, the students would be forced to acquire a foreign language through their second or third language. The study also connects these findings and research to the theoretical background of the socio-cultural views in the classrooms and the zone of proximal development. The method used for this study was a qualitative data collection in the form of semi-structured interviews with three primary teachers. The results show that these teachers reported using the Swedish language with variations thus the common reason for usage of Swedish during English learning would be for instructing purposes. Moreover, research suggests that maximising the target language during foreign language learning would expose the students to utilize the target language and that if the teacher would overuse Swedish during foreign language teaching the students would not sense the need to practise the language. The study also investigates when and how the teachers believe their students are exposed to the English language. The participants agreed upon that the exposure of the English language occurs on daily basis for the students moreover, participants would also agree that most of the exposure would be extramural. Our major conclusion is that incorporating the Swedish language in English learning should be considered with care. Some research suggests that the first language may provide enough scaffolding for the students however, the teachers may find several variations of providing the scaffolding for the students without the incorporation of the Swedish language.

Since storytelling is a growing form of teaching we wanted to interview teachers to see what their experiences and opinions were on the subject. Therefore the purpose of this study is to use interviews to examine teacher perceptions and experiences about storytelling and its effect on language development. I will investigate both the use when the teacher is telling a story but also when students are telling stories. With help from my supervisor I was able to come up with interview questions that would help me answer my research question. After the interviews I reviewed the answers and analyzed them. I chose to have thematic rubrics in our results section. This enabled me to compare the different answers and analyze them. When I compiled the interviews I noticed that many of the teachers had the same opinion when it came to storytelling and how it can be used in school. In this degree project I found it relevant to analyze one part before going on to the next, therefore my analysis is integrated in my results section.I have done four qualitative interviews with four different teachers in four different K-3 schools in two different municipalities on the subject of storytelling. The interviews concern their experiences with the subject and how they use it in their classrooms.I have found that teachers have a positive attitude towards storytelling since they experience that their students benefit from this in their language development and overall motivation in school.

I vårt arbete har vi studerat hur pedagoger på förskolan arbetar med sagor för att främja barnens språkutveckling. I den första delen har vi beskrivit forskningsbakgrund. Där tar vi olika forskares synpunkter och åsikter om hur sagan användas för att utveckla barnens språk. Vi beskrev syftet med vårt arbete och bestämde problematiken som vi skulle arbeta med. I den andra delen redovisade vi vårt resultat utifrån våra genomförda intervjuer. Vi har använt oss av intervjuer för att få svar på de frågorna som vi var intresserade av. Vi besökte tre förskolor i två olika kommunen och intervjuade fyra förskollärare där. Vi ville få svar på frågorna i vilket syfte används sagan i förskolan, hur pedagoger arbetar med sagan och om sagan anses som ett viktigt hjälpmedel för att främja barnens språkutveckling. Vi samlade allt informationer från intervjuer, diskuterade och analyserade den. Informationen använde vi i vårt arbete.Sammanställningen av intervjuer visar att pedagogerna arbetar med sagan på olika sätt och använder sagan med olika syften, men alla är medvetna om att detta arbete främjar barnens språkutveckling. Förskollärarna påstår att samtal, diskussion efter läsning har en stor vikt. Stor roll spelar också bokval, bokutställning på avdelning och läsmiljön i allmänhet. Pedagogerna poängterar att en bra läsare spelar en stor roll och är som en förbild för barnen. Förskollärare tycker att använda kroppsspråk, varierar tonläget, visa bilder är ett betydelsefullt moment för barnens språkutveckling. Pedagogerna arbetar med sagan ett tema eller med enskilda sagor. Förskollärarna visade vad de är bra på och vad de ville förbättra i sitt arbete.Två av pedagogerna som hade intervjuer upptäckte att det var nyttigt att svara på våra frågor för att de fick tänka mer om hur man arbetar med sagor, fick analysera sitt arbete och hittade området som de skulle ändra eller förbättra.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön.Studiens frågeställningar:Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö?När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön?Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn. Resultatet visade att barnen var medvetna om sin språkliga utveckling i skolmiljön. De hade även en klar bild av hur de själv kände att de utvecklade sitt språk i skolmiljön. Barnen som deltog i undersökningen beskrev att de fick hjälp av sina syskon vid läxläsningen, något jag inte upplevt på de skolor jag har praktiserat. Vidare tyckte de att deras lärare var tydlig i sina instruktioner och kunde förklara ord på ett bra sätt, vilket de ansåg var en bidragande faktor till sin egen språkutveckling.

For students of English as a foreign language (EFL), a certain level of knowledge of vocabulary is required for successful communication to occur. Based on personal experiences in the classroom which have shown that students often lack language variation, accuracy, coherence and descriptiveness, this paper deals with the issue of teaching vocabulary in a more conscientious and focused way to help ensure that students will become more competent in using the language effectively. The Swedish curriculum for English, LGR11, is built up around the ideology known as communicative language teaching (CLT). This entails that as long as a learner is exposed to a foreign language, and has sufficient opportunities to use that language, the learning of the language will occur. The results of this paper suggest that we cannot only rely on a pure form of CLT for students to reach higher ability levels, but that a certain amount of focused vocabulary teaching, in context with classroom activities, is also necessary.

The question whether peer feedback can contribute to language development in an English second language (L2) classroom in a Swedish context is investigated through the use of a research synthesis. The syllabus for English 5-7, the document detailing the skills that should be developed and the content of English L2 upper secondary education in Sweden, suggests that peer feedback is an important feature in English L2 learning. Results of the current study indicated that peer feedback could have beneficial effects for pupils’ writing and language development. These results were supported by sociocultural theory. Furthermore, some of the issues regarding peer feedback, for instance that pupils mistrust their peers’ ability to give comments, could be circumvented through training pupils to give and incorporate peer feedback. Despite the fact that results indicated that peer feedback could be a valuable learning tool, results cannot with any certainty be generalized to a Swedish upper secondary context due to the fact that the primary research was conducted mostly at a small scale of approximately twenty to forty pupils, that all research was at university level, and that most of the research pertained to Asian pupils.

AbstractProblem The recent large influx of refugees to Sweden has contributed to major societal challenges. One of these challenges is a refugee child's multicultural background and lack of Swedish language skills. Preschools in Sweden have during a short period of time received a large number of children coming to take part in the activities with an absence of the Swedish language. Whether there are preparations for this and if adequate methods are implemented will be the central focus of this study, based on nine preschool teacher’s perceptions of their knowledge of handling the challenges faced, when dealing with the language development of refugee children. TheoryMy hypothesis is that the preschool teacher’s perceives it difficult to create sufficient conditions for refugee children to acquire the Swedish language. These difficulties may involve lack of both teacher’s experience and knowledge of difficulties and obstacles during the refugee child’s initial period in a new country, as well as resources. In order to examine the relevance of this hypothesis, theories of language development and learning are used, along with previous research studies related to the area. As a theoretical base, Vygotskij’s theory of language, culture and learning is chosen.Method To acquire answers to my questions, I chose to distribute a questionnaire with eleven questions to ten preschool teachers in four kindergartens in southern Sweden, which was combined with a brief dialogue with each respondent answering the questionnaire.

The aim of this project have been to investigate the different views on using music in the English lessons. For this study three different teachers from three different cities have been interviewed. We chose to interview two 4-6 teachers who both teach English. And one full time music teacher. The purpose of the interviews was to get a perspective on how English teachers work with music. In order to get a broader perspective on the teachers’ views regarding integration between English and music; a music teachers’ perspective was included. The interview questions can be found in the appendices. The results from the interviews show that all three teachers are positive to the thought of integrating music into the English lessons. They were also positive to integrating different subjects in general. They had different approaches and ways of using music, one of the teacher did not use music in her English lessons at all. But all in all they thought that through music the learners could develop their knowledge. Research studies and literature that promote the use of music in the English lessons has also been included. It is shown in the discussion section that the research found and the results collected from the interviews mostly agree with each other. A lot that was mentioned in the interviews was relatable to the literature we collected. As a conclusion for this study it is found to be no harm in using music in the English lessons and we agree on the fact that it should be practiced.

SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter. / AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.