<p>Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.</p>

<p>Digitala terrängmodeller (DTM) är mycket användbara geografiska produkter som behövs av många organisationer och företag. Som exempel kan nämnas telekommunikationsföretag som behöver terrängmodeller för analys vid planering av områden för nya master, och försäkringsbolag som använder DTM för att identifiera områden med hög eller låg risk för översvämningar när de fastställer premier. Markbaserad (terrester) mätning är en metod för framställning av DTM där man genom fältmätning insamlar data för objekt vars positioner bestäms med plan- och höjdkoordinater. Dessa objekt används sedan för att beskriva terrängen digitalt. Eftersom terrängmodellerna är generaliseringar av markytan, ställs olika krav på deras kvalitet, beroende på användningsområden.</p><p> </p><p>Målet med detta examensarbete var att skapa två digitala terrängmodeller i enlighet med tekniska specifikationen SIS/TS 21144:2004 (specifikation vid framställning av digitala terrängmodeller). Modellerna representerar samma område men inmätningarna genomfördes med två olika mätinstrument, en totalstation och en terrester laserskanner. En bedömning av kvaliteten hos dessa terrängmodeller gjordes, i förhållande till varandra och det uppmätta området.</p><p> </p><p>Det undersökta området är beläget i närheten av Teknikparken i Gävle och består av park-, vatten- och skogsområden med en areal på ca 3500 m². Mätningarna utfördes med totalstation av märket Leica TPS 1203 och terrester laserskanner av märket Leica ScanStation 2 som finns tillgängliga på Högskolan i Gävle och överfördes sedan till dator för bearbetning i lämplig programvara.</p><p> </p><p>En volymberäkning av terrängmodellerna gjordes och skillnaderna mellan dem lagrades i en differensmodell. Denna jämförelsemodell har använts till redovisning av avvikelser mellan DTM.</p><p> </p><p>Enligt min uppfattning representeras markytan bättre i terrängmodellen framställd med hjälp av totalstation. Fördelen med totalstation är i detta fall att koordinaterna i plan och höjd bättre representerar den faktiska markytan, till skillnad från laserskannern, som skannar grästopparna, vilka registreras som markyta. Som framgår av volymberäkningarnas resultat blir skillnaden i volym betydande, eftersom laserskannerns terrängmodell ligger på en högre nivå på platser där vegetationen är tät.</p>

<p>Inom byggbranschen är det viktigt att noggrannheten uppfylls efter vissa krav. Dessa krav kallas toleranser och är en tillåten avvikelse från en given position. I Sverige delas byggplatstoleransen upp i tre delar: tillverknings-, monterings- och utsättningstolerans.</p><p>Utsättningstoleransen kan generellt sägas uppfylla en tredjedel av byggplatstoleransen beroende på säkerhetsnivå. Ett av syftena med detta arbete var att undersöka vad som påverkar utsättningstoleransen och hur dessa fastställs. En generalisering för hur utsättningskraven kan hanteras och fastställas finns beskrivet utifrån de bedömningstabeller som finns HMK-BA4 som i sin tur är skapade utifrån erfarenheter och viss statistiskt beräknande. Ett annat syfte var att redovisa hur en kontroll av utsättningar kan gå till. Kontrollen av utsättningstoleransen är något många slarvar med och anledningen till detta kan vara att det råder tidsbrist för denna del av arbetet och att många använder sig av så kallad passiv kontroll. Passiv kontroll innebär att utsättaren visuellt granskar utsättningspunkterna alternativt genomför en enkel måttagning och kontrollerar avståndet mellan punkterna. Aktiv kontroll är en mer noggrann metod som innebär kontrollmätning av punkterna, som helst ska utföras av annan person och utrustning än för utsättningspunkterna. Toleranskraven och tillvägagångssättet för kontroll av primärpunkter, sekundärpunkter och detaljpunkter har beskrivits. Teoretiskt resonemang kring tolerans och kontroll testades genom ett praktiskt experiment. Experimentet gick dessutom ut på att jämföra två olika förekommande utsättningsmetoder vid en utsättning från en referenslinje. De två metoderna som användes var; utsättning med hjälp av endast mätband/tumstock samt utsättning med hjälp av egyptisk triangel (med hjälp av mätband/tumstock). Resultatet av det praktiska experimentet visade att storleken på tvärmåttet från referenslinjen är avgörande vid utsättning. Även vilken metod som används har betydelse.</p><p>För att förenkla hanteringen av Högskolan i Gävles nyinköpta totalstationer Leica TPS1200 så har en grundläggande manual skapats. Tre utsättningsmetoder har beskrivits: utsättning från referenslinje, traditionell punktvis utsättning och vägutsättning. Även grundläggande konfigurationer och förberedelser inför utsättningen såsom stationsetablering för totalstationen har tagits upp.</p>

<p>En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.</p>

<p>Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.</p>

<p>Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan. Det finns också en bilaga med flygbild över Tobyn som visar något av hur mätförhållandena är. Vår slutsats är att det gick väldigt smidigt att mäta och transformera och tidsåtgången var inte så stor. Det skilde upp till 75 centimeter mellan transformerad och inmätt punkt på vissa ställen. De största avvikelserna fanns i utkanterna av området Tobyn.</p>

Ett referenssystemsbyte i en kommun är ett omfattande projekt som kräver både tid och pengar. Denna rapport kan förhoppningsvis vara en hjälp för kommuner som står inför denna uppgift. Rapporten visar på problem som kan uppstå och vad som är bra att tänka på innan inmätningar påbörjas. Valet av passpunkter är den mest centrala uppgiften i samband med ett referenssystemsbyte. Att välja punkter kräver bra kännedom om kommunens punktnät och en strategi om utformningen av restfelsmodellen. En restfelsmodell är en modell över ett områdes deformationer i till exempel x- och y-led för skillnaden mellan till- och frånsystemet. En bra restfelsmodell kräver en jämn fördelning av passpunkter över det område som skall studeras. Punkterna bör vara stadigt förankrade, i till exempel berg eller sten, för att ge en hög tillförlitlighet. Passpunkterna mäts in med Global Navigation Satellite System (GNSS). Rekommendationerna är att varje punkt mäts vid två olika tillfällen och att 10 observationer med initialisering mellan varje observation lagras vid varje mätning. GNSS-antennen ska vara stabil och centrerad över punkten. Denna rapport är en fallstudie och beskriver inmätningen av passpunkter för en del av Sala kommun och beräkningen av dess restfelsmodell. Restfelsmodellen visar på de karakteristiska skillnaderna i restfel som skapas mellan de olika samhällena när polygontåg är den enda länken mellan dem. Den visar också några andra typiska problem såsom närliggande passpunkter med restfel i motsatta riktningar och passpunkter i samma polygontåg med förhållandevis stora restfel. För att få en så bra transformation som möjligt krävs fler och tätare mätningar i de områden som uppvisar dessa problem.

En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.

Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan. Det finns också en bilaga med flygbild över Tobyn som visar något av hur mätförhållandena är. Vår slutsats är att det gick väldigt smidigt att mäta och transformera och tidsåtgången var inte så stor. Det skilde upp till 75 centimeter mellan transformerad och inmätt punkt på vissa ställen. De största avvikelserna fanns i utkanterna av området Tobyn.