Vid användning av nätverks-RTK behöver driftcentralen kommunicera med användarens GNSS-mottagare på ett effektivt sätt oberoende av fabrikat. Av den anledningen finns ett standardiserat format för överföring av data som är utvecklat av RTCM (The Radio Technical Commission for Maritime Services). 2006 publicerades version 3.1 som stödjer utsändning av s.k. nätverksmeddelande som innebär att komprimerade observationsdata skickas till mottagaren för beräkning av korrektioner. För att bestämma GNSS-mottagarens position används i dagsläget till största delen VRS-tekniken (Virtual Reference Station). Denna teknik används bland annat av SWEPOS som driver en nätverks-RTK-tjänst i Sverige. VRS-tekniken kräver att mottagarens position ska skickas till driftcentralen, där huvuddelen av beräkningarna sker. Nätverksmeddelande har inte funnits i tidigare versioner av RTCM-standarden, men införandet av dem innebär bland annat att korrektioner kan skickas med envägskommunikation och att större delen av beräkningarna kan göras i mottagaren. Syftet med studien är att göra jämförelser mellan VRS och RTCM 3.1 nätverksmeddelande, med avseende på bland annat mätkvalitet och initialiseringstider. I studien ingick även att undersöka behovet av nätverksmeddelande och hur tekniken fungerar under förflyttning. I studien användes GNSS-mottagare från Leica och Trimble för att göra upprepade mätningar med dels VRS och dels RTCM 3.1 nätverksmeddelande med s.k. automatisk respektive statisk konfiguration. Statisk konfiguration användes i två olika nät, ett där SWEPOS-stationen Gävle och ett där SWEPOS-stationen Leksand användes som s.k. masterstation. Totalt 1200 mätningar utfördes på tre väl inmätta punkter under 12 dagar. Vid varje mätning registrerades tiden till fixlösning och mätt position. Resultaten bearbetades därefter och analyserades med statistiska metoder. Resultaten visade bland annat att initialiseringstiden för nätverksmeddelande är något längre än för VRS och att det inte finns någon större skillnad i kvalitetstalen mellan VRS och nätverksmeddelande. Inte heller mellan det automatiska nätet och de statiska näten finns någon större skillnad. 95:e percentilens avvikelser var i plan 25 mm och i höjd 45 mm. De enda resultaten som skiljde sig nämnvärt från övriga var mätningarna med Leica i det statiska nätet med Leksand som masterstation, där Leica hade problem med att få fixlösning. / When using network RTK the control centre needs to communicate with the user's GNSS receivers in an efficient manner regardless of the brand of equipment. For this reason, a standardized format for transmission of data has been developed by RTCM (the Radio Technical Commission for Maritime Services). In 2006 the version 3.1 was released which supports broadcasting of network RTK messages which means that the compressed observation data are sent to the rover for calculation of corrections. Today the most used concept to determine the position of the rover is VRS (Virtual Reference Station). SWEPOS, which provides a network RTK service in Sweden, is based on the VRS concept. The concept requires that the position of the rover should be sent to the control centre, where most of the calculations are made. Network RTK messages have not been found in earlier versions of the RTCM standard, but their introduction means that corrections can be sent with one-way communication and that most of the calculations can be made in the rover. The purpose of the study is to make comparisons between the VRS and RTCM 3.1 network RTK messages regarding the measurement quality and the time for initialization. The study also included to examine the need for network RTK messages and how the technology works while continuously moving the rover. The study used GNSS receivers from Leica and Trimble to make repeated measurements with VRS and with RTCM 3.1 with automatic and static configurations. Static configuration was used in two different networks, one in which the SWEPOS station Gävle and one in which the SWEPOS station Leksand was used as master station. Totally 1200 measurements were carried out on three known points in 12 days. At each measurement the time for initialization and the measured position was registered. The results were then processed and analysed using statistical methods. The results showed that the times for initialization regarding network RTK messages are slightly longer than for VRS and that there is no obvious difference in quality between the VRS and network RTK messages. The difference between the automatic network and the static network is not noticeable either. 95th percentile discrepancies were 25 mm horizontally and 45 mm vertically. The only results that clearly differed from the rest of the measurements were those with Leica in the static network with Leksand as master station, where Leica had problems to resolve the ambiguities.

Flera av Sveriges storstadskommuner har under det senaste årtiondet börjat ta fram virtuella stadsmodeller. Även Mät- och Kartavdelningen på Falu kommun är intresserade av att ta fram en stadsmodell, men ännu vet man inte hur det arbetet bör utföras. Därför har jag fått i uppdrag att utreda hur byggnaderna till en sådan modell kan tas fram, vilket också är syftet med den här studien. Anledningen till att Falu kommun vill ha en stadsmodell är främst att den skall vara ett stöd vid stadsplanering. Kommunen har bestämt att den norska SOSI-standardens (Systematic Organisation of Spatial Information) 3D-nivå 2 skall följas. Den detaljnivån redovisar byggnaderna med enkla takformer. Standarden anger bland annat vad som skall mätas in, hur stort punktmedelfelet får vara och hur modellen för datalagring skall se ut.   Ett noggrannhetstest för inmätning med datorprogrammet Pictometry utfördes. Testresultaten användes för att beräkna det totala medelfelet för inmätning med Pictometry. För övriga inmätningsmetoder beräknades de totala medelfelen från schablonvärden och uppskattade medelfel.   Det finns många tänkbara inmätningsmetoder och mätinstrument, till exempel fotogrammetri och totalstation. Som höjdreferens för några av metoderna kan Lantmäteriets nya nationella höjdmodell användas. De största städerna i Sverige har laserskannats från luften. Den valda inmätningsmetoden bestämmer hur den geometriska rekonstruktionen av byggnaderna skall göras. Om de föreslagna rekonstruktionsmetoderna följs kommer byggnadsmodellerna bara att bestå av plana ytor utan onödiga diagonala veck. Överbestämningar kan användas under rekonstruktionen både för kontroll av grova fel och för att förbättra noggrannheten. Det sätt på vilken textur på ytor bör göras beror mest på hur lång tid textureringen tillåts ta och om modellerna skall användas i programmet Google Earth. De färdiga modellerna skall lagras både som ytor och linjer. Linjerna skall delas upp i separata dataset enligt anvisningarna i SOSI-standarden. En stadsmodell med platta tak och betydligt lägre noggrannhetskrav verkar vara ett tänkbart alternativ tills laserskannade punkter eller flygbilder på nya byggnader finns tillgängliga.

Inom byggbranschen är det viktigt att noggrannheten uppfylls efter vissa krav. Dessa krav kallas toleranser och är en tillåten avvikelse från en given position. I Sverige delas byggplatstoleransen upp i tre delar: tillverknings-, monterings- och utsättningstolerans. Utsättningstoleransen kan generellt sägas uppfylla en tredjedel av byggplatstoleransen beroende på säkerhetsnivå. Ett av syftena med detta arbete var att undersöka vad som påverkar utsättningstoleransen och hur dessa fastställs. En generalisering för hur utsättningskraven kan hanteras och fastställas finns beskrivet utifrån de bedömningstabeller som finns HMK-BA4 som i sin tur är skapade utifrån erfarenheter och viss statistiskt beräknande. Ett annat syfte var att redovisa hur en kontroll av utsättningar kan gå till. Kontrollen av utsättningstoleransen är något många slarvar med och anledningen till detta kan vara att det råder tidsbrist för denna del av arbetet och att många använder sig av så kallad passiv kontroll. Passiv kontroll innebär att utsättaren visuellt granskar utsättningspunkterna alternativt genomför en enkel måttagning och kontrollerar avståndet mellan punkterna. Aktiv kontroll är en mer noggrann metod som innebär kontrollmätning av punkterna, som helst ska utföras av annan person och utrustning än för utsättningspunkterna. Toleranskraven och tillvägagångssättet för kontroll av primärpunkter, sekundärpunkter och detaljpunkter har beskrivits. Teoretiskt resonemang kring tolerans och kontroll testades genom ett praktiskt experiment. Experimentet gick dessutom ut på att jämföra två olika förekommande utsättningsmetoder vid en utsättning från en referenslinje. De två metoderna som användes var; utsättning med hjälp av endast mätband/tumstock samt utsättning med hjälp av egyptisk triangel (med hjälp av mätband/tumstock). Resultatet av det praktiska experimentet visade att storleken på tvärmåttet från referenslinjen är avgörande vid utsättning. Även vilken metod som används har betydelse. För att förenkla hanteringen av Högskolan i Gävles nyinköpta totalstationer Leica TPS1200 så har en grundläggande manual skapats. Tre utsättningsmetoder har beskrivits: utsättning från referenslinje, traditionell punktvis utsättning och vägutsättning. Även grundläggande konfigurationer och förberedelser inför utsättningen såsom stationsetablering för totalstationen har tagits upp.

När ett bygglov beviljas, d v s när en byggnad förändras, rivs alternativt nybyggs, kan det i sin tur innebära att kommunens kartmaterial inte längre stämmer överens med verkligheten. Syftet med detta examensarbete är därför att framställa en beskrivning för hur Gävle kommun arbetar med uppdateringen av sin kartdatabas. Det är när ett bygglov beviljas som Gävle kommun får vetskap om att en byggnad eventuellt kommer att förändras och därför kontrolleras de beviljade byggloven ute i fält en gång per år. Då kontrolleras om byggarbetet är påbörjat, klart eller inte alls påbörjat. Då en förändring av en byggnad har skett och beroende på vad det är för någonting som skall mätas in sker mätningsarbetet normalt på tre olika sätt, alternativt någon kombination av dessa. Då det endast är enklare tillbyggnationer på redan befintliga byggnader utförs mätningen med hjälp av ett digitalt längdmätningsinstrument. Vid nybyggnationer används ibland metoden inbindning vilket innebär att positionen för t ex ett byggnadshörn bestäms med hjälp av endast längder från två punkter med känd position. För att direkt bestämma positionen för en punkt används GNSS. Dessa punkter används sedan för att rita in byggnaden i ArcMap. För att mäta in en enklare byggnad med hjälp av GNSS räcker det i regel att mäta in ett hörn och en riktning på en vägg, övriga mått kan då mätas med längdmätningsinstrumentet för att sedan ritas in med det GNSS-inmätta hörnet som utgångspunkt. Jag har under mitt examensarbete märkt att den kunskap jag har med mig från skolan ger en riktigt bra grund att stå på och sedan bygga vidare på ute i arbetslivet. Vidare kan jag konstatera att jag under detta examensarbete har lärt mig enormt mycket. Jag har fått erfarenheter och kunskap om vad som krävs för att en kommun skall kunna tillhandahålla aktuell och pålitlig kartinformation.

<p>The 3-d visualisation of a section of the Tunberget tunnel and important fracture zones was accomplished by combination of the topographic surface, measurements at the surface of fracture planes together with surfaces of dolerite dykes, results from magnetic modeling of dolerite dykes and tunnel mapping data.</p><p>The topographic surface was represented as elevation contours with 1 m equidistance. The fracture and dolerite surfaces were measured geodetically in the field from a net of 20 total station locations. Each surface was measured at 3 points to determine its strike and dip. Totally 44 strike and dip estimates were obtained. The extent at depth of the dolerite dykes was also estimated based on magnetic measurements along 3 profiles. The location of the dykes was also known from geological tunnel mapping.</p><p>ArcGIS and RockWorks have been used to process the data and to generate a 3-d visualization of the geometrical relation between targeted geological structures, the dolerite dykes and the tunnel. The area is of interest to be studied in more detail as the fracture zones and the parallel dolerite dykes connect the tunnel with a large wetland complex.</p> / QC 20100707

<p>Den 1 februari 2007 bytte Lantmäteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra användare också bör byta till SWEREF 99 är att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlättas inom Sverige och användare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.</p><p>Syftet med denna C-uppsats på 10 poäng är att underlätta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.</p><p>En handledning för hur kommuner skall lägga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hänsyn till under inmätningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns på ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa någon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av två transformationsfunktioner som finns i ArcMap jämförs med en transformation i programmet GTRANS och inmätta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.</p><p>För att räta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmätningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fås i såväl SWEREF 99 som frånsystemet. Dessa punkter skall hålla en hög noggrannhet i det kommunala nätet. Resultatet från transformationerna i ArcMap och i GTRANS minimerar de spänningar och deformationer som kan finnas i det kommunala stomnätet. Antalet kända punkter i transformationssambandet är fler i ArcMap än i GTRANS och vid en jämförelse inom ett mindre område visar ArcMaps två metoder det bästa resultatet.</p> / <p>On February 1st 2007 the National land survey of Sweden changed reference system to the Swedish realisation of European Terrestrial Reference System 1989 (ETRS 89), SWEREF 99. The reason why municipalities, authorities and other users should use SWEREF 99 instead of other reference systems is because the advantages outweigh the disadvantages. The change of reference system should be implemented in order to facilitate the exchange of information inside Sweden and so that the users of GNSS receivers (Global Navigation Satellite System) can refer to the municipality coordinate system easier.</p><p>The aim with this 10 point thesis, on C-level, is to suggest solutions for municipalities and organizations that are changing reference system.</p><p>The study results in a supervision for municipalities’ work procedures at a change of reference system, and show what they should consider during measuring of complement points to underlie their transformation. Geographic information is accessible in a large number of administrations and companies in the municipality. To avoid missing any organization at a change of reference system, an investigation of which data should be transformed has been made. A surveillance of two transformation functions in ArcMap and one in GTRANS are compared with GNSS technique measured coordinates for comparison divergence between the transformations in a future change of reference system.</p><p>Measurements with GNSS technique are made to improve the present reference system in the municipality. The measurements are made because coordinates shall be present in SWEREF 99 as well as the from-system. These points shall keep a high accuracy with respect to equipment, method of measuring etc. The result from the transformations in ArcMap and GTRANS minimize the tensions and deformations in the municipal horizontal geodetic control network in different ways in relation to the coordinates. The numbers of known points in relationship for transformations are larger in ArcMap than GTRANS, a comparison in a small area in central Gävle shows that ArcMaps results are better than GTRANS.</p>

<p>The threats imposed by the ongoing climate change become successively more clear. In the municipality of Sandviken the possible rise in water level in the lake Storsjön might cause major problems. This study aims to produce an elevation model over one of the threatened areas so that the effect of different water levels in the lake can be studied in the future.</p><p>The area of study consists of an esker cutting straight through the lake Storsjön. The area is densely populated and the size is about 13 hectares.</p><p>Measurements were performed, both with GPS, utilizing Network-RTK, and with total station. The formations of the ridge were captured by following the breaklines with a point density of 225 points/ha as an intended goal.</p><p>The GPS measurements were transformed into the local coordinate system of Sandviken municipality. The measured coordinates for six control points were compared to the true coordinates. The fit was not perfect, so a Helmert transformation was performed on the plane coordinates. The accuracy of the measurements was below 50 mm after the transformation. Net adjustments in plane and height were performed on the total station measurements. The error ellipses for the station points varied from 2 to 44 mm. The over all point density achieved was 274 points/ha.</p><p>Two elevation models were created, one Triangular Irregular Network (TIN) and one interpolated model using a kriging interpolation. Contour lines from both models were produced and compared with each other. The TIN creates a more angular surface and therefore the contour lines are not as smooth as in the interpolated model. Both models showed good resemblance compared with the original data.</p> / <p>Problem relaterade till klimatförändringar blir alltmer uttalade. I Sandvikens kommun kan problem uppstå om vattennivåerna i Storsjön stiger. Syftet med det här examensarbetet var att skapa en höjdmodell över ett av de utsatta områdena för att effekter av en eventuell vattennivåhöjning skall kunna studeras i framtiden.</p><p>Området består av en rullstensås som sträcker sig rakt igenom Storsjön. Området är tättbefolkat och ca 13 hektar stort.</p><p>Mätningarna utfördes med både GPS och totalstation. Vid GPS-mätningarna utnyttjades Nätverks-RTK. Åsens formationer fångades genom att följa brytlinjer med en estimerad punkttäthet på 225 punkter/ha.</p><p>GPS-mätningarna transformerades till Sandvikens lokala koordinatsystem. De mätta koordinaterna för sex kontrollpunkter jämfördes med de sanna koordinaterna. Eftersom de mätta värdena inte passade in perfekt så utfördes en Helmerttransformation av plankoordinaterna. Noggrannheten på mätta värden var inom 50 mm efter transformationen. Nätutjämningar i plan och höjd gjordes på totalstationsmätningarna. Felellipserna för stationspunkterna varierade mellan 2 och 44 mm. Den sammanlagda punkttätheten uppgick till 274 punkter/ha.</p><p>Två höjdmodeller framställdes, en TIN-model (Triangular Irregular Network) och en interpolerad model där interpolationsmetoden kriging användes. Höjdkurvor framställda från respektive modell skapades och jämfördes med varandra. Ett TIN ger en mer kantig yta vilket återspeglas i höjdkurvorna som inte är lika jämna som de från den interpolerade modellen. Båda modellerna visade god överensstämmelse med originaldata.</p>

<p>This project is focused on the presentation of the Namibia Zero Order Stations, including the descriptions of the 21 stations across the country and to create information site for Directorate of Survey and Mapping in Namibia. The main reason for the implementation of web site is for the distribution of information and data to domestic and international clients. Most of the materials and information used in this project were available in digital format. Some information was collected from Directorate of Survey and Mapping of Namibia, Swedesurvey of Sweden, and Asci of Sweden as well as from the internet and library facilities. As such it was very important to analyse and display geo-spatial data before creating web site. The computer makes it possible to create a link between filed documents, maps, graphic documents and other related information using hyperlinking. Therefore the computer made the world easier to communicate and mapping via internet.</p>

<p>På Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har Västeuropas största provområde över land, med en area på över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror används för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata är en väsentlig del av provningsverksamheten.</p><p>All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och används för att i realtid presentera positionsdata på en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.</p><p>2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99. Till skillnad från det föregående systemet, RT90, är det nya ett verkligt tredimensionellt globalt system. Eftersom all positionering görs i relation till ett referenssystem, och positioner utgör kärnan i RFN:s aktiviteter, är det av stor vikt att undersöka hur RFN skulle påverkas av att införa det nya referenssystemet. Det är syftet med denna rapport att undersöka detta.</p><p>Att RFN skall införa SWEREF99 är klart. Det finns många skäl för detta. Sedan några år tillbaka införs detta system över hela landet, hos kommuner, myndigheter och företag. Samverkan med dessa underlättas om RFN har samma referenssystem som de har. Än viktigare är att RFN har många utländska kunder, vilka oftast använder det till SWEREF99 närbesläktade WGS84. Vidare underlättas användningen av GNSS-teknologi av att SWEREF99 och WGS84 ligger så nära varandra.</p><p>Idag använder RFN en kombination av de gamla nationella systmen, RT90 och RH70, och en föregångare till SWEREF99, det preliminära systemet SWEREF93, som skiljer sig från SWEREF99 med mindre än en decimeter. SWEREF93 används i tredimensionell kartesisk form i BAPS, vars algoritmer transformerar data till och från provsystemens format.</p><p>Sammantaget har SWEREF99 i och med denna rapports fastställande införts på RFN. Ett transformationssamband har etablerats mellan det gamla referenssystemet, en dialekt av RT90, och SWEREF99. Med hjälp av detta har befintliga stom- och brukspunkter transformerats till det nya systemet och en uppdaterad koordinatförteckning upprättats.</p><p>Prov- och ledningssystem har analyserats med avseende på användning av positionsdata och ett antal förändringar i den kod som utgör dessa systems programvara har utförts. En algoritm för transformation mellan å ena sidan SWEREF99 och å andra sidan SWEREF93 och RR92, har tagits fram och ett antal funktionsanrop i olika subrutiner har pekats om till att använda dessa nya algoritmer. Två nya koordinatlistor för sensorer har ersatts äldre i ledningssystemet, dels för BUS, dels för realtidskommunikationen med ett antal provsystem, såsom TM, KTS och RIR. Därmed är prov- och ledningssystem i allt väsentligt redo att börja använda det nya systemet.</p> / <p>Robotförsöksplats Norrland (RFN = Vidsel Test Range), has been the main site for missile testing in Sweden since 1958. It has Europe’s largest test range over land, with an area of more than 1600 square kilometres. Radars, kinotheodolites, telemetry and cameras are used to monitor the test object during flight. Following the missile trajectory and registering position data is central to the testing.</p><p>All position data is collected by the command and control software, BAPS, and used to present real time position information on a map to support the personnel responsible for the test. The data can also be processed after the test to generate more exact evaluation of the flight.</p><p>In 2001 a new geodetic reference system, SWEREF99, was introduced in Sweden. Unlike the old system it replaced, RT90, this new system is a truly global three dimensional system. Since all positioning is done in relation to a geodetic reference system, and since positioning is at the core of the activities at RFN, it is of great importance to investigate how the introduction of this new reference system would affect RFN. That is the aim of this report.</p><p>There is really no question about if SWEREF99 should be introduced at RFN. For several reasons it should be. In the last five years most authorities, companies and municipalities in Sweden have adopted this new system, replacing RT90 or local systems, and others will follow. Coordination with these entities would be much simplified if RFN used the same reference system. Further, SWEREF99 is a global system, closely following the GPS-system, WGS84. Using this new system allows RFN to fully utilise GPS technology. Finally, since many test range customers come from other countries, a global system simplifies coordination with them as well.</p><p>Today RFN uses a combination of the old national system, RT90, and a precursor to SWEREF99, the preliminary reference system SWEREF93. This later system differs from SWEREF99 by less then a decimetre, and is used in three dimensional Cartesian form in BAPS, whose algorithms transforms data to and from the test systems to that system.</p><p>The first step of the project was to establish transformation parameters between the new system and the old ones. This was done using methods developed by the Swedish Land Survey Office to help municipalities introduce the new system in a project called RIX-95. Using these parameters it was possible to transform all coordinates for reference points, sensors, runways and other equipment stored in the RFN geo database.</p><p>Next step was an analysis of the command and control software, BAPS, in order to understand what changes would be necessary when introducing SWEREF99. In most cases it turned out that changing the software sensor position list was enough to ensure that the system would retain its functionality, but using the new reference system instead.</p><p>In some cases, though, it became necessary to alter the source code to the software, adding subroutines to transform coordinates between SWEREF99 and the old systems SWEREF93 and RT90. These changes have been made, and the resulting code added to this report as appendixes together with various documents related to the transformation of coordinates. Most of the calculations and resulting tables, formulas and parameters are presented in the main body of the report only.</p><p>Implementing the changes recommended in this report will introduce SWEREF99 at RFN, maintaining all present functions in the test and command and control systems. There are also some recommendations for changes that would be beneficial to carry out in a longer perspective. Apart from further changes in the software recommendations include reconnaissance of existing reference points around the Vidsel airport, and the introduction of a geodetic survey manual for personnel involved in surveying at the test range.</p>

<p>De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att andelstalen ändrades. Oftast var det pågrund av ändrad användning av fastigheter eller ändrad fastighetsindelning.Endast i ett fåtal fall hade föreningarna haft problem med utebliven betalning från medlemmarna.</p>