The diploma thesis „Reporting of Selected Groups of Assets according to IFRS and Czech Accounting Legislation“ focuses on comparation of reporting of tangible fixed assets in various accounting systems. Thesis examines valuation, amortization and financial leasing. Also, thesis focuses on assessing the impact on financial statements and the impact on economic result.

This master`s thesis is focused on the evaluation of the efficiency in the firm of Josef Filák in the years 2006-2008 by using selected methods of financial analysis and Economic Value Added. Based on results from analysis are created suggestions for an improvement present situation in the firm for several following years.

The Diploma Thesis deals with the problem what resources are the most optimal to be used for financing if a company wants to renovate its real estate property. The core of the work is the comparative analysis of bank loans, a real estate leasing, subsidy programmes and reserves for fixed assets renovating. The thesis focuses on finding certain outputs which represent always the best option from several possibilities of financing, either from external or internal resources.

Diploma thesis deals with the issue of choosing the right form of financing in the risk and uncertainty conditions - by bank loan or finance leasing. The leasing principle, contemporary condition of the Czech leasing market and the factors influencing the price of the financial leasing are reviewed at first. Then the attention is transfered to bank loans and their diversification. To finish the theorical data I´m featuring the methods of comparing both forms of financing and defining the risks. The aim of diploma thesis is choosing which of two forms of financing is preferable for the enterprise who wants to buy new goods vehicle for its business.

Trots redovisningens huvudsakliga syfte att bistå som informationskälla och beslutsunderlag varierar kvaliteten för upplysningar mellan olika företag. IASB:s regelverk lämnar ett stort utrymme för tolkning, vilket leder till att upplysningar till viss grad genomsyras av de problem relationen mellan en principal och en agent kan ge upphov till. Det kan resultera i en redovisning som inte längre återger en ekonomiskt rättvisande bild av verksamheten, vilket bidrar till ett informationsgap mellan företag och dess intressenter. Denna studie bidrar till att reducera negativa marknadseffekter till följd av gapet, genom en granskning av ett slumpmässigt urval om 249 svenska börsnoterade företag och dess upplysningar vid byte av redovisningsprincip för operationella leasingavtal. IFRS 16- Leasingavtal kräver att merparten av alla leasingavtal tas upp i företagets balansräkning som en nyttjanderättstillgång, respektive leasingskuld. Det empiriska material som studien baseras på lyckas förklara en del av variationen i upplysningskvalitet mellan företag, genom den effekt kapitaliseringen av avtalen bidrar till vid förändringen av redovisningsprincip. / Despite the main purpose of accounting as source for information and support in investment decisions, the quality of disclosure differs between companies. The accounting standards developed by IASB leaves room for interpretation, which may lead to disclosures permeated by the relationship between principals and agents, resulting in an information gap between the company and its stakeholders. This study contributes to a reduced market influence caused by this gap, by reviewing the disclosures of 249 Swedish listed companies when changing principles of accounting for operating leases. IFRS 16- Leases requires a capitalization of the lease contract as an asset and debt respectively in the balance sheet. The empirical data of the study succeeds to explain some of the variance in disclosure quality between companies, during a transitional period, by the effect of capitalizing when changing principle.

In this study, we investigate how the implementation of IFRS 16 is affecting the financial statements of Swedish publicly listed firms, and what implications there are for financial statement users. These effects are analyzed by looking at transitional effects on total assets, total liabilities and EBITDA and by comparing different sectors, following estimations of sectoral differences in prior studies (e.g. Fülbier et al., 2008; Morales-Díaz & Zamora-Ramírez, 2018a). As a way of approximating the practical implications of IFRS 16, this study is analyzing changes in the key financial ratios: D/E and EV/EBITDA. We find significant median increases in total assets, total liabilities and EBITDA in the full sample, as well as within each sector group. Further, we confirm the existence of sectoral differences, finding the largest median increases in the Consumer Services sector and the smallest in the Financials sector. We also confirm that IFRS 16 bring new implications for financial statement users, since important and commonly used financial ratios are significantly changed: we observe a significant median increase in the D/E ratio and a significant median decrease in the EV/EBITDA multiple.

Redovisningsmässigt klassificeras leasingavtal som operationella eller finansiella. Som ett alternativ till finansiering har operationella leasingavtal tillämpats frekvent av företag. Med anledning av att ett operationellt leasingavtal inte behöver redovisas i rapporten över finansiell ställning för leasetagare. Detta har resulterat i att diskussioner om operationella leasingavtal uppstått. SEC har uppmärksammat problem beträffande operationella leasingavtal vilket har resulterat i att IASB utfärdat en ny redovisningsstandard, IFRS 16. Den nya redovisningsstandarden ersätter IAS 17 och IFRS 16 möjliggör för enbart en klassificering av leasingavtal i redovisningen, vilket är finansiella leasingavtal. Företag som tillämpar IFRS var vid ikraftträdandet 1 januari 2019, tvingade att klassificera om sina leasingavtal till finansiella. Svenska företag som tillämpar K3-regelverket har möjlighet att redovisa leasingavtal enligt båda klassificeringarna, operationellt eller finansiellt leasingavtal. I svensk skattelagstiftning framgår att ett finansiellt leasingavtal från leasetagares perspektiv ska hanteras som operationellt leasingavtal. Till följd av det uppstår ett gap mellan redovisning och beskattning när IFRS 16 appliceras. Nyttjanderätten i ett finansiellt leasingavtal samt leasingskulden ska redovisas i rapporten över finansiell ställning. Avskrivning, amortering och räntekostnader som uppkommer får redovisas utifrån både K3 och IFRS. Ur ett skatteperspektiv å andra sidan finns ingen avdragsrätt för leasetagare vilket kräver justeringar i inkomstdeklarationen för avskrivningar och räntekostnader. Skattemässigt tillfaller inte äganderätten av leasingavtalet leasetagaren. Temporära skillnader uppstår mellan nyttjanderättstillgången och leasingskulden som medför att uppskjuten skatt behöver tas hänsyn till. Syftet med studien är att undersöka hur klassificeringen av leasingavtal påverkar ett företags finansiella rapporter, både utifrån K3 och IFRS. Dessutom ämnar vi undersöka den problematik som uppstår i samband med de olika värderingsreglerna för de finansiella leasingavtalen. Vidare är syftet med studien att undersöka vilka effekter gällande redovisningsval vid uppskjuten skatt enligt K3 och IFRS som kan uppstå, samt dess påverkan på ett företags noter i finansiella rapporter. För att uppnå syftet har vi genom konstruerade typfall, tillämpat de olika regelverken. Empirin som presenterats till följd av typfallen har tolkats och analyserats utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper samt intressentteorin. Studiens resultat indikerar att finansiella rapporter påverkas av tillämpade klassificeringsregler enligt K3 och IFRS 16. Utfallet antyder även på problematik beträffande värderingsreglerna mellan inkomstskattelagen och IFRS 16. Beroende på om K3 eller IFRS appliceras beträffande leasingavtal förekommer olika tillvägagångssätt att hantera uppskjuten skatt. Följaktligen påverkas delvis redovisningen och delvis tilläggsupplysningarna för företaget. Vår slutsats är att redovisning av ett finansiellt leasingavtal utifrån både K3 och IFRS 16 bör prefereras av intressenter. Av den anledning att företag i högre utsträckning uppnår transparens och visar en mer korrekt bild i de finansiella rapporterna. / Lease agreements are classified as operational or financial. As an alternative to company funding, operational leasing has been applied frequently by companies since it is not required to be included in the balance sheet. Discussions regarding operational leasing agreements have occurred as a result. Due to the debates IASB issued a new accounting standard, IFRS 16, for leasing agreements in order to replace IAS 17. Companies that implement the new accounting standard were required by law to reclassify their existing operational agreements to financial agreements. Swedish companies that apply the K3 regulation have the opportunity to post leasing agreements according to both classifications. Tax legislation in Sweden states financial leasing agreements should be handled as operational leasing from a lessee’s perspective. When the accounting standard IFRS 16 is utilized, a gap in accounting and taxation appears. The leasing asset and leasing liability in a financial agreement are to be reported in the balance sheet. Depreciation, amortization, and interest expenses that arise may be reported as stated in both K3 and IFRS. From a tax aspect, adjustments are enforced in income tax return for depreciation and interest expenses. Ownership of the leasing agreement are not accrued to the lessee. Temporary discrepancies originating from leasing asset and leasing liability, leads to consideration of deferred tax in accounting. Intent of this study is to investigate how classification of leasing agreements affects financial reports for companies, according to K3 and IFRS. This study also focus on the dilemma issued from various valuation instructions for financial leasing regarding regulations (K3, IFRS) and income tax legislation. Our examination reviews the influence of chosen accounting standard for deferred tax, according to K3 and IFRS, and the impact it presents in financial notes. Aim of this study has been tested by implementing both regulations to typical scenarios prevalent within the industry. The empirical evidence emerged from our cases are clarified and analyzed on the basis of characteristics in quality and theory of stakeholders. Results coming from this study indicates financial reports affected by practiced rules of classification in accordance with K3 and IFRS. The outcome implies complications as to valuation instructions for income tax legislation and IFRS. Depending on whether the K3 regulation or IFRS are applied concerning leasing agreements, different approaches to managing deferred tax are appropriate. Consequently, both accounting and additional information in financial reports are influenced in partial. Our conclusion is that financial leasing accounting wise would be preferred by stakeholders when utilizing K3 and IFRS. That is due to a higher extent of transparency in financial reports as well as a faithful representation. This study is written in Swedish.

Leasing has for many years been an attractive financing alternative, especially for companies with a high debt-to-equity ratio. It is estimated that every third purchase is financed through leasing. Leasing has despite its popularity been exposed to criticism. What lead to the discussions is that a large part of the leasing was handled outside of the balance sheet. The discussions have finally resulted in IASB issuing a new leasing standard, IFRS 16, which replaced the previous standard IAS 17. With IAS 17, the lessee could classify his leases as operational or financial, with IFRS 16 all leases should be considered financial. IFRS 16 came into force on January 1, 2019, which meant that all companies applying IFRS had to capitalize all major leases during the financial years that began in 2019. In Sweden, it is still possible for lessees to classify their leases as operational if the lessee applies the Swedish K3 Rules. The advantages of operating leasing have been considered to be that the lessee can take a greater financial risk without being noticed, by keeping debts outside the company's balance sheet. Companies that apply IFRS will have financial reports that differ from the financial reports presented by companies that apply the K3 regulations. IFRS 16 is in its application very dependent on the discount rate used to calculate the present value of the leasing agreements. The purpose of the study is to examine how the layout of the financial reports differs in its handling of leasing depending on whether a company chooses to apply IFRS or whether the company chooses to apply K3 in its accounting. The purpose is also to examine how different interest rates affect the management of leasing in accordance with IFRS and to investigate whether there are any advantages and disadvantages for stakeholders when comparing and analyzing different companies that can be derived depending on which of the regulations are applied. We have investigated this by constructing typical cases where we applied the various regulations. The empirical data that, which has been generated from our typical cases, has been analyzed and interpreted from a stakeholder perspective with the help of various selected financial key ratios and the qualitative characteristics of useful financial information. The results of the study show that the majority of the financial key ratios, due to changes in the financial reports, are affected when a company applies IFRS instead of K3. The financial key ratios in some respects represent a company that is less financially strong when IFRS is applied. On the other hand, a company that applies IFRS exhibits better and more efficient operational operations in the cash flow analysis. Our conclusion is, despite the fact that certain financial key ratios have been negatively affected, that IFRS should be the regulatory framework that is preferred by stakeholders with regard to the management of leasing agreements. The reason is the more faithful representation that the company shows by applying IFRS. This study is hereafter written in Swedish. / Leasing har under många år varit ett attraktivt finansieringsalternativ, framförallt hos företag med en hög skuldsättningsgrad. Uppskattningsvis görs vart tredje inköp med leasing som finansiering. Leasing har trots sin popularitet varit ett omdiskuterat ämne, det som föranlett diskussionerna är att en stor del av leasingen hanterats utanför rapporten över finansiell ställning. Diskussionerna har tillslut resulterat i att IASB utfärdat en ny leasingstandard, IFRS 16, som ersatt den tidigare standarden IAS 17. Med IAS 17 kunde leasetagaren klassificera sina leasingavtal som operationella eller finansiella, med IFRS 16 ska alla leasingavtal anses vara finansiella. IFRS 16 trädde i kraft 1 januari 2019 vilket innebar att alla företag som tillämpar IFRS var tvungna att kapitalisera alla större leasingavtal under de räkenskapsår som påbörjades 2019. I Sverige är det fortsatt möjligt för leasetagare att klassificera sina leasingavtal som operationella om leasetagaren tillämpar det svenska K3-regelverket. Fördelar med operationell leasing har ansetts vara att leasetagaren kan ta en större finansiell risk utan att det uppmärksammas genom att hålla skulder utanför företagets rapport över finansiell ställning. Företag som tillämpar IFRS kommer ha finansiella rapporter som skiljer sig åt från de finansiella rapporter som presenteras av företag som tillämpar K3-regelverket. Men även att IFRS 16 i sin tillämpning är väldigt beroende av den diskonteringsränta som används för att nuvärdesberäkna leasingavtalen. Syftet med studien är att undersöka hur utformningen av de finansiella rapporterna skiljer sig åt i sin hantering av leasing beroende på om ett företag väljer att tillämpa IFRS eller om företaget väljer att tillämpa K3 i sin redovisning. Syftet är också att undersöka hur olika räntelägen påverkar hanteringen av leasing enligt IFRS samt att undersöka om det finns några för- och nackdelar för intressenter vid jämförande och analysering av olika företag som går att härleda till vilket av regelverken som tillämpas. Detta har vi undersökt genom att konstruera typfall där vi tillämpat de olika regelverken. Den empiri som typfallen genererat har analyserats och tolkats utifrån ett intressentperspektiv med hjälp av diverse utvalda nyckeltal men också redovisningens kvalitativa egenskaper. Resultatet av studien visar att flertalet nyckeltal, till följd av förändringar i de finansiella rapporterna, påverkas när ett företag tillämpar IFRS istället för K3. Nyckeltalen framställer i vissa avseenden ett företag som mindre finansiellt starkt när IFRS tillämpas. Däremot uppvisar ett företag som tillämpar IFRS en bättre och mer effektiv operativ verksamhet i kassaflödesanalysen. Vår slutsats är trots att vissa nyckeltal påverkats negativt att IFRS är det regelverk som med avseende på hantering av leasingavtal bör föredras av intressenter. Anledningen är den mer korrekta bilden som företaget visar genom att tillämpa IFRS.

There exist many ways how to finance fixed assets of a company. In my thesis, I deal with several types of funding fixed assets and compare them. In the introduction, I describe different types of funding, their advantages and disadvantages. One of the ways of funding is a lease, a loan or renting of fixed assets. The aim of my work was to select the best way of funding fixed assets for the selected company and study its tax consequences.

Jordens resurser konsumeras linjärt och ohållbart, trots att de är begränsade. Produkter produceras, används och kasseras i en hög takt. Det nuvarande förhållningssättet till jordens resurser är inte resurseffektivt och är följaktligen ett oroande problem för jordens framtid. När befolkningen växer och medelklassen på tillväxtmarknader blir större möts vi av en ökning av råvarornas pris och prisvariation. Detta innebär att vi borde överväga andra sätt att konsumera och tillverka för att bibehålla vår levnadsstandard. Om vi inte tillsätter några åtgärder skulle det år 2050 krävas en dubblering av jordens storlek och därmed resurser för att möjliggöra hantering av dagens konsumtionsnivåer. Detta är ett oroväckande faktum som kräver en förändring av vårt levnadssätt. EU satsar mycket forskning inom området för att skapa denna förändring. Vitvarubranschen är en del av problemet som beskrivs ovan. Priserna blir allt lägre och en konsekvens av detta blir ofta att kvaliteten på komponenterna blir bristande. Detta i kombination med höga priser för reparation och service, leder till kortare livslängd för vitvarorna. Resurseffektiviteten är därmed låg och en förändring krävs i hur vitvaror konsumeras. Cirkulär ekonomi är ett nytt sätt att tänka kring tillgängliga resurser. Nyckeln är att säkerställa att jordens tillgängliga resurser används på ett mer hållbart sätt i cykler. Genom att utforma och utveckla produkter för att hålla i flera cykler, modularisera och introducera nya affärsmodeller, kan produkterna hålla längre och vara mer resurseffektiva. Cirkulär ekonomi har studerats i olika fallstudier och samlats i en stor rapport av Ellen MacArthur Foundation. Rapporten visar lovande resultat för olika fall, inklusive leasing kombinerat med återtillverkning av tvättmaskiner. ResCoM är ett EU-projekt ämnat att skapa ett ramverk för implementation av cirkulär ekonomi som testas i fyra olika fallstudier, varav ett är med vitvarutillverkaren Gorenje. Genom cirkulär ekonomi kan ekonomisk lönsamhet uppnås, både för tillverkare och kunder, samtidigt som man får en lägre resursförbrukning. Denna rapport består av en litteraturstudie av cirkulär ekonomi och dess cykler applicerade på vitvarubranschen, en konsumentundersökning och intervjuer. Konsumentundersökningen visar på ett stort intresse för leasing av vitvaror. Intervjuerna gav en djupare insyn i varför förändring kan vara utmanande att genomföra för marknadsledande företag. Resultatet av vårt arbete visar, trots utmaningar, att vitvarubranschen har potential att gå över till ett cirkulärt system. Med denna studies framtagna affärsmodell i tre steg blir förändringen mindre radikal genom att utnyttja befintlig infrastruktur för logistik och försäljning. Ett framgångsrikt första steg visar branschen att det finns lönsamhet i affärsmodellen. Av detta skäl kommer andra tillverkare att intressera sig för att använda en liknande affärsmodell och tillsammans kan de staka ut vägen för en förändring mot en hållbar framtid. / The natural resources of our earth are consumed in a linear and unsustainable way, although they are limited. The current consumption model is not resource efficient and therefore a problem for the future of our earth. As the global population grows and the middle class of emerging markets gets bigger we are facing an increase in the price and volatility of raw materials. This means we should consider other ways of manufacturing and consuming in order to keep our living standard. If no actions are taken, we would need a planet twice as big in the year 2050 to cope with today’s way of consuming. This is an alarming fact that the European Union is putting a lot of effort into research on how to tackle. The home appliance industry is a part of this problem, the prices are getting lower and consequently, the quality of the components used in the appliances as well. This, combined with high prices for repair and service, leads to shorter life cycles for the appliances. Hence, the resource utilization is low and a change in the way we consume our appliances is needed. Circular economy is a new way of thinking considering the resources that are available. The key is to make sure that we are using the resources available in the most sustainable way in circular supply chains. By designing out waste, making modular products and introducing new business models, the products can have a longer and more resource efficient life cycle. The concept has been applied in different case studies and gathered in an extensive report by the Ellen MacArthur Foundation. The report shows promising results for various cases including leasing combined with remanufacturing or refurbishment of washing machines. ResCoM is a project co-sponsored by the European Union intended to create a framework for implementation of circular economy which is tested in four industrial cases, one of them being the home appliance manufacturer Gorenje. Economic profit for both the manufacturer and the customer is obtainable, as well as a higher level of resource efficiency. This report includes a study of the literature of circular economy and its different cycles applicable to the home appliance industry, as well as a market survey and interviews. The survey shows that many people are interested in leasing and the interviews provide more insight on why the change is challenging to make for the big companies that lead the industry. The results of our report show that the home appliance industry has potential to successfully implement a circular system. Using our business model to make the transition in three steps the current infrastructure of logistics and sales will make the change less radical. The first stage will be crucial for the success of the implementation. A successful first stage will show the industry that it is a profitable business model and other manufacturers will become interested in implementing a similar model, which enables the change for a more sustainable future.