No description available.

The thesis focuses on the reflection of the discovery of America by the Norsemen, and does so in three steps. Firstly, the approach to and the significance of the Norse voyages to America in the medieval materials, and especially in the Vinland sagas, are presented. This part is accompanied by a general introduction into the sagas. Secondly, the situation in the 19th century is introduced. In this period a lot of scientific works as well as works of art aiming at the Norse voyages to the New continent arose. The factors that led to this increased interest are explored, e.g. national movement in Scandinavia. Thirdly, the contemporary reflexion of the Norse discovery of America is analyzed (particularly its influence on works of art, society, politics and scientific research). The methodology used in this thesis is discourse analysis, which points out to the changing reflexion of the given topic.

<p>Bakgrund: Idag kräver så gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiären är ett etablerat företag eller en enskild person är orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning på investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gäller det dels att generera tillräckligt med idéer att välja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket få idéer är tillräckligt bra för att passera det nålsöga som finansiärernas urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. </p><p>Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, från idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig från riskkapitalbolagens agerande. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast utveckling av teknik, eftersom det finns gott om både svenska riskkapitalbolag och svenska etablerade företag som sysslar med utveckling och finansiering inom området. </p><p>Genomförande: Information om den praktiska genererings- och urvalsprocessen har in-hämtats genom djupintervjuer med fyra utredare på riskkapitalbolag samt tre utveck- lingsansvariga på väletablerade företag. </p><p>Slutsatser: Riskkapitalbolagens arbete för att skapa och finna idéer begränsar sig till att delta i en mängd olika nätverk. De kan dock, till skillnad från de etablerade företagen, erbjuda god ekonomisk motivation åt sina entreprenörer. De etablerade företagen tycks vid val av idéer fokusera mycket hårt på att de ska passa kärnverksamheten, men lägger liten eller ingen vikt vid idégenererarens personliga egenskaper, vilka kanske är det mest centrala för riskkapitalbolagen. Företagen har slutligen högre tolerans för misslyckan- den, vilket speglas av bristen på tidigt såddkapital i dagens svenska riskkapitalbransch.</p>

Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.

Bakgrund: Idag kräver så gott som alla nya idéer riskvilligt kapital för att kunna ta sig till marknaden. Oavsett om finansiären är ett etablerat företag eller en enskild person är orsaken till risktagandet en förhoppning om god avkastning på investeringen. För att minimera risken och maximera avkastningen gäller det dels att generera tillräckligt med idéer att välja bland, dels att investera i livskraftiga idéer. Mycket få idéer är tillräckligt bra för att passera det nålsöga som finansiärernas urvalsprocess utgör och ta sig till marknaden. Syfte: Att bidra med kunskap om tre fenomen; riskkapitalbolags agerande för att skapa och finna idéer, etablerade företags agerande vid val av idéer att utveckla samt hur etablerade företags agerande i de tidiga delarna av innovationsprocessen, från idé-skapande till investeringsbeslut, kan skilja sig från riskkapitalbolagens agerande. Avgränsningar: Uppsatsen omfattar endast utveckling av teknik, eftersom det finns gott om både svenska riskkapitalbolag och svenska etablerade företag som sysslar med utveckling och finansiering inom området. Genomförande: Information om den praktiska genererings- och urvalsprocessen har in-hämtats genom djupintervjuer med fyra utredare på riskkapitalbolag samt tre utveck- lingsansvariga på väletablerade företag. Slutsatser: Riskkapitalbolagens arbete för att skapa och finna idéer begränsar sig till att delta i en mängd olika nätverk. De kan dock, till skillnad från de etablerade företagen, erbjuda god ekonomisk motivation åt sina entreprenörer. De etablerade företagen tycks vid val av idéer fokusera mycket hårt på att de ska passa kärnverksamheten, men lägger liten eller ingen vikt vid idégenererarens personliga egenskaper, vilka kanske är det mest centrala för riskkapitalbolagen. Företagen har slutligen högre tolerans för misslyckan- den, vilket speglas av bristen på tidigt såddkapital i dagens svenska riskkapitalbransch.

<p>Bakgrund: Allt fler medborgare väljer att engagera sig i partipolitiskt obundna sammanslutningar istället för i partier. Motala kommun införde 1999 fem beredningar bestående av folkvalda politiker som bland annat ska arbeta för ökade och förnyade medborgarkontakter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsteoretiskt perspektiv beskriva och analysera Motala kommuns arbete med att förändra den politiska organisationen, med fokus på arbetet att förbättra medborgarinflytandet. Vidare vill vi presentera idéer kring hur arbetet skulle kunna vidareutvecklas. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer inte att i någon större utsträckning ta med tjänstemannaperspektivet i diskussionerna eftersom vi enbart intervjuat politiker. </p><p>Genomförande: Fokusgruppsintervjuer har genomförts med de fem beredningarna. Vid varje tillfälle medverkade 5-11 personer. </p><p>Resultat: Beredningarna har utmanat de institutionaliserade antaganden som tidigare styrt det kommunalpolitiska arbetet. Omorganiseringen har även fyllt en funktion för lärandet hos de inblandade, men fler aktörer bör vara inblandade för att kommunen ska bli en lärande organisation. En organiserad nätverksstruktur kan skapa förutsättningar för kunskapsutväxling.</p>

Denna studie har undersökt hur män som kommer från, och lever i, Norrbotten tycker att tv-serien Leif och Billy, som verkar under Sveriges Television, representerar maskulinitet och Norrbotten. För att ta reda på det har sju kvalitativa forskningsintervjuer gjorts, där intervjupersonerna är män i 20 till 50 årsåldern. Intervjupersonerna har tagit del av klipp och avsnitt från serien innan intervjutillfällena. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur männen ser på maskuliniteten som serien representerar, om det förekommer stereotyper i representationen av Norrbotten samt om männen kan relatera serien till sina egna verklighet. Det med tv-serien som grund och utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning som från teori om representation, intern orientalism samt maskulinitet analyseras. Analysen av respondenternas utsagor har resulterat i fyra stycken övergripande teman; norrbottniska stereotyper, landsbygden kontra det urbana, alfahannens känslor och verklighetsförankringen. Centralt i undersökningen är respondenternas upplevelse av att Leif och Billy porträtterar stereotyper i Norrbotten i form av bland annat deras intressen och ekonomiska situation. Studien visar även att respondenterna upplever att det finns en maskulinitet präglad av aggression och en strävan efter en roll som alfahanne hos karaktärerna.

Experterna i media har till uppgift att kommentera och analysera nyhetshändelser. Genom rollen att göra skeenden begripliga för en större publik besitter de makten att påverka samhällsopinionen. Med utgångspunkt i mediernas fascination för att rapportera om brott och straff undersöktes i den här studien svensk press användning av kriminologer som experter. Studiens empiriska material bestod av 710 artiklar publicerade i elva storstadstidningar mellan den 1 april 2012 och den 31 mars 2017. Uppsatsens teoretiska ramverk byggde på medielogik som förklarar den process i vilken medierna presenterar och distribuerar information. I den här studien bidrog den med förståelse till svensk press val av kriminologer och hur dessa kan kopplas till mediernas behov. Dessutom användes representationsteori i syfte att analysera kriminologernas citat. För att studera detta tillämpades en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema konstruerades och variabler utformades för att besvara studiens frågeställningar. Senare användes en kvalitativ innehållsanalys för att analysera tematik i kriminologernas citat.    Resultatet visade att fördelningen av kriminologer är obalanserad. Framför allt framträdde Jerzy Sarnecki i en dominerande del av artiklarna, men också Leif GW Persson och Mikael Rying förekom i en förhållandevis stor utsträckning. I resultatet konstaterades dock att Leif GW Perssons namn och ansikte oftast användes för att locka till läsning, något som nyanserar bilden av Jerzy Sarnecki som mediernas favoritkriminolog. Vidare påvisades det att studiens topp tre kriminologer sällan tilldelas en närmare presentation än att de är just kriminologer, detta jämfört med övriga kriminologer som ofta legitimeras med forskningsunderlag och ytterligare yrkesroll. Dessutom uppmärksammades att kriminologerna, beroende på hur de uttalade sig, gavs varierat utrymme i olika frågor. / Recent years the criminologists has possessed a larger quantity of space in the Swedish media; many times to contribute with knowledge and theories for the public regarding crime events. At the same time news desks experience a greater task with an increasing pressure to be first with publishing different stories, which could lead to a comfortable approach to new expert sources. The main purpose of the thesis was therefore to examine how criminologists are represented and presented in some of the major Swedish newspapers from a perspective of Stuart Hall’s ideas of representation. With a quantitative and qualitative content analysis a total of 710 news articles in eleven different papers were examined, from the beginning of April 2012 until the end of March 2017. In an early stage it was clear that just three criminologists occurred in over 70 percent of the articles. Later different themes between them could be identified which displayed how their attributes were used in different ways, giving them access to express themselves in varied topics. Furthermore the analysis showed that the experts were represented in a rather hard boiled manner. For example topics as fatal violence and criticism of the police were two categories in which they often appeared.

<p>Den 1 januari 1996 infördes ett nytt regelverk på den svenska elmarknaden. En marknad som sedan 1902 varit kontrollerad av staten avreglerades, och fri konkurrens för handel med elektricitet. Regeringen skriver i ett direktiv 2003 att ”den ökade konkurrensen och den nya regleringen på elmarknaden har inneburit stora strukturförändringar”. Intresset växte för hur dessa strukturförändringar påverkade aktörernas strategiska agerande. Hur hanterar en monopolist en avreglering och hur skapas en position på ”en ny marknad”?</p><p>Syftet med vår uppsats är att beskriva de strukturförändringar som skett på den svenska elmarknaden i samband med avregleringen, samt att i denna kontext analysera elhandelsföretagens strategiska agerande. Vidare syftar uppsatsen till att identifiera strategiska aspekter viktiga i ett sådant förändringsarbete.Genomförande: Uppsatsen kan i viss mån liknas vid en fallstudie där vi genom sex olika elhandelsföretag tittar närmare på de effekter avregleringen av den svenska elmarknaden fått på marknadens aktörer och deras strategier. Empirin grundastill största delen på 14 personliga intervjuer, men utöver detta har även sekundärdata i form av statliga utredningar, övriga undersökningar samt tryckt företagsmaterial använts.</p><p>Resultat: Vad gäller marknaden är de tydligaste strukturförändringarna en ökad konkurrens, sjunkande marginaler och ett skifte i fokus från teknik- till marknadstänkande. Avseende de strategiska förändringarna hos de enskilda företagen är dessa markanta. Skillnader mellan aktörerna är små, främst på grund av homogeniteten i produkten, och de skillnader som kan ses finns mellan stora och små aktörer. Viktiga aspekter för att hantera en avreglering på ett bra sätt är bland annat att kunna hantera risker, påbörja omorganisationen i tid, ha koll på omvärlden, samt tänka på att storleken spelar roll och att samarbete lönar sig.</p>

<p>Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. </p><p>Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun. </p><p>Resultat: För att kunna bedriva strategiskt förändringsarbete i en politiskt styrd organisation måste man vara medveten om organisationens särart, nämligen att det är många intressenter inblandade och att organisationens existens bygger på legitimitet och demokrati. Dessa faktorer påverkar förändringsarbetet främst genom att processen kommer att ta tid. Problem som kan uppstå är att organisationen inte är förändringsbenägen p.g.a. traditionellt arbetssätt, bristande extern och intern förankring, bristande engagemang och helhetssyn. Vi ser att det främsta medlet för att överbrygga problemen är förbätrad kommunikation.</p>