No description available.

Sammanfattning/Abstract Persson, Ingela (2021). Lekens betydelse för barn med autism, en studie om lek som arbetssätt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Med utgångspunkt från utmaningarna och möjligheterna i leken och samspelet i lekgrupper, syftar denna studie till att öka pedagogernas medvetenhet och uppfattning om detta arbetssätt samt kunskap om barn med autism. Vidare är ambitionen att synliggöra hur specialpedagogen används i denna process för att utveckla yrkesrollen exempelvis genom handledning.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers erfarenheter att använda leken som ett arbetssätt för barn med autism. Särskilt fokus läggs vid lekgruppers funktion och effekt.   För att konkretisera syftet används följande tre frågeställningar:    -        Hur uppfattar pedagogerna i denna studie behovet av speciella lekgrupper för att stödja barn med autism i deras sociala samspel i förskolan?  -        Hur påverkas barn med autism av de fyra pedagogernas arbetssätt i lekgrupperna?  -        Hur kan specialpedagog ge stöd till pedagogerna i denna studie i deras arbete med att få barn med autism att bli delaktiga i lek?   Teori Denna studie har teoretisk utgångspunkt i  tre perspektiv;  sociokulturell, systemteoretisk och utvecklingspedagogisk. Enligt Jensen (2013) finns det olika sätt att se på lek och med det i åtanke innefattar perspektiven i denna studie av relationers betydelse, där pedagogers arbetssätt bör vara av vikt samt att förutsättningar för lek skapas.   Metod Studien bygger på strukturerade observationer av två lekgrupper på samma förskola och semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer. Informanterna är tre specialpedagoger och fyra pedagoger som arbetar på förskolor i olika kommuner runt om i Sverige.   Resultat Studien visar på vikten av att prata kring styrkor och utmaningar för att generera ett stöttande klimat i arbetslagen. Det kan därigenom förbättra arbetet kring barn med autism samt generellt för alla barn. Resultatet visar att pedagogerna planerar och strukturerar lekgrupper som innefattar tid, gruppsammansättning, lekmiljö och material. Vidare framhålls pedagogernas aktiva deltagande i lekgrupperna, pedagogerna (leklotsarna) deltar alltid i det sociala samspelet genom att inta mer eller mindre framträdande roller beroende på barns sociala förmågor och vilken vägledning de är i behov av. Resultatet tyder också på att pedagogernas reflektion och diskussion med kollegor medför ett kollegialt lärande där de kan dela sina kunskaper och kompetenser för att utveckla arbetssättet i lekgrupper samt generellt i hela barngruppen. Att det är organisationsmässigt tungrott att ha lekgrupper påpekas av informanter i studien.   Specialpedagogiska implikationer Regelbunden handledning både enskilt och tillsammans med arbetslaget kan ses som ett kollegialt lärande. Resultatet i studien kan fungera som underlag för reflektion kring lek som innefattar det specialpedagogiska uppdraget. Dessutom kan det bidra till att synliggöra för pedagoger vikten av att med ett helikopterperspektiv se olika delar i sin barngrupp samt hur deras egna agerande påverkar. När hela arbetslaget reflekterar över sitt arbetssätt i handledning med specialpedagog möjliggörs samsyn samt helhetsperspektiv.

No description available.

I förskolan finns det barn som av olika anledningar har svårt i leken. Denna studie har i syfte att belysa hur ett organiserat arbetssätt kan främja och stötta de barn som har svårigheter i lek. Det arbetssättet är speciella lekgrupper. För att synliggöra hur arbetet med speciella lekgrupper kan organiseras har en kvalitativ studie genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex pedagoger i två olika kommuner för att få pedagogernas uppfattningar om arbetet, samt urskilja eventuella möjligheter och utmaningar. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen; proximal utvecklingszon, medierande redskap och scaffolding, analyserades resultaten. I resultatet framkommer att leken har en väsentlig roll för barns utveckling samt att redskap och lekmaterial bidrar till samspel och en inkluderande lek. Pedagogerna har en närvarande roll som stöttar och stärker barnen i det sociala samspelet. Resultatet synliggör att arbetet med lekgrupper har sina utmaningar, såsom tid- och personalbrist. Pedagogerna lyfter flera fördelar och möjligheter med sitt arbete kring speciella lekgrupper. En slutsats är att det är av stor vikt att barn med svårigheter i lek får tillgång till en miljö där de med hjälp av omgivningen kan få stöttning i sin lekutveckling. / In Early Childhood Education and care (ECEC), there are children who, for various reasons, find it difficult to play. The purpose of this study is to highlight how an organized way of working can promote and support children who have difficulties in play. That way of working is special play groups. In order to make it visible how the work with special playgroups can be organized, a qualitative study has been carried out. Semi-structured interviews were conducted with six pedagogues in two different municipalities to get the pedagogues' perception of the work and to see any opportunities and challenges. Using the socio-cultural perspective and the central concepts; proximal development zone, mediating tools and scaffolding, the results were analyzed. The results show that play has an essential role in children's development and that tools and play materials contribute to interaction and inclusive play. The educators have a present role that supports and strengthens the children in the social interaction. The result makes visible that work with playgroups has its challenges, such as a lack of time and staff. The educators highlight several advantages and opportunities with their work around special playgroups. One conclusion is that it is of great importance that children with play difficulties have access to an environment where they can receive support in their play development with the help of the environment.