No description available.

The purpose of this study is to contribute with new experiences on how friendship and the social interaction for integrated students with intellectual disability looks like. There is research showing both positive and negative effects of inclusion and the integration of students with disabilities. With this study we want to fill the gap in the research field that we consider to be about the companionship and social interaction of integrated special school pupils. To investigate the situation at the schools, we have used two different methods, sociograms and observations. The result showed that the pupils with intellectual disabilities had few mutual relationships in the classroom and the social interaction with other students was very limited. Friendship and social interaction with other classmates seemed to diminish with age. Some difference was also discernible between the sexes, where the boys had more social interaction than the girls. Although the purpose of the study was not to explain why it looks like it did, we could see that the adults who are supporting the students have a major role to play in successful integration and inclusion of students with intellectual disability.

Utvecklingsarbetet har i syfte att eleverna ska träna på att samarbeta för att stärka kamratskap på fritidshemmet. På det fritidshemmet där utvecklingsarbetet genomfördes på vänder sig till årskurs 2. Utgångspunkten för arbetet var att eleverna skulle träna på att samarbeta med varandra och genom detta få bättre kamratskap. Utvecklingsarbetet ska vara en pilot för ett arbete som kan bli ett kvalitetsarbete som kan fortgå på ett fritidshem. Under sex veckor genomfördes övningar som var planerade och under övningarna dokumenterades det genom observation och processdagbok. I arbetet ingick även barnsamtal i efterarbetet. Övningarna som genomfördes planerades av mig med samråd av lärarna på fritidshemmet. I nulägesanalysen framgick det att det hade varit mycket missförstånd mellan eleverna på fritidshemmet och därför skulle det behövas vara ett arbete kring eleverna om samarbete och kamratskap. I reflektionen visar hur utvecklingsarbetet föll ut.

Barns sociala tillvaro i skolan och fritidshemmet omfattar många olika delar såsom skapande, upprätthållande och brytande av relationer med individer i sin närhet. Interaktion med andra barn blir synliga i barnens ständiga relationsarbete där barn får trygghet av en tillhörighet och samhörighet i relationer med andra barn. Studiens syfte är att beskriva hur barn upplever sociala relationer och kamratskap under sin dag i skolan och fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med barn i årkurs två vid två olika fritidshem ville vi ta reda på hur de upplever sin sociala tillvaro. Genom att vi studerat tidigare forskning har vi fått stöd att konstruera frågor och ämnen som är intressanta att undersöka. Vår studie visar att interaktion med barn i andra klasser är ganska sällsynt, barnen drar sig oftast till sina egna klasskamrater på raster och fritidstid eftersom det känns tryggast. Barnen i intervjuerna har olika syn på kamratskap och dess innebörd, det framgår att vänskap för ett barn är mer djupgående än en kompisrelation medan ett annat barn har andra upplevelser. Det framgår också att barn blir uteslutna och utesluter andra när de inte “passar in”. Olika normer och värderingar som barnen uppfattat kan ligga till grund för denna process. Resultatet visar att vuxnas närvaro och deltagande är betydande för barnens relationsarbete och bidrar till en trygghet i barnens vardag. Tidigare forskning diskuteras sedan tillsammans med vår studies resultat utifrån symboliskt interaktionistiskt perspektiv. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

No description available.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra några verksamma pedagogers syn på barns utanförskap i förskolan samt deras förebyggande arbete för att förhindra utanförskap i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning, där totalt 13 förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger medverkade. Resultat visar en samstämmighet bland pedagoger i synen på utanförskap samt flerdimensionell syn på förebyggande arbete. Svaren i undersökningen korrelerar med forskning inom barns utanförskap. Vi utgår från Vygotskijs teorier som kan visa på relationer mellan människor och hur relationer kan forma en individ genom sociala samspel. Juul och Jensen har också en teori om huruvida pedagogers relationskompetens kan ha betydelse i arbetet med barn. Meads teori kan visa på hur ett barn kan hamna i utanförskap och genom Bowlbys anknytningsteori försöker vi visa på hur barns tidiga relationer med vuxna kan påverka barnets framtida sociala samspel med andra barn. I vår studie kom vi fram till att pedagoger uppfattar ett barns utanförskap när ett barn står utanför gemenskapen och inte får vara med i leken. Pedagogernas svar på våra frågor i studien om vad som kan orsaka barns utanförskap inriktade sig särskilt på barns bristande sociala kompetens, problem med kommunikationen eller blyghet. / The survey´s aim is to identify the view on alienation in preschool and to identify methods to prevent alienation. The questionnaire survey is qualitative and answered of totally 13 preschool educators. The result in the survey shows that there is harmony in the view of alienation and multidimensional view on avoidance efforts. These views agree well with scientific research of children alienation. Keywords: alienation, preschool, companionship, fellowship.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur förskollärare uppfattar barns exkludering av andra barn i leken och hur förskollärare förhåller sig till det. Metoden består av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärare upplever sig ha ”bra koll” på hur exkludering i barns lek går till och att förskollärarna också upplever sig ha strategier för hur de går tillväga när ett barn blir exkluderat i leken. Slutsatsen är hur viktigt det är att pedagoger är närvarande i leken och att se till att alla barn känner en tillhörighet och utvecklar sin sociala kompetens om än det är en svår uppgift att avgöra när exkludering i lek är acceptabelt eller inte.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för hur begreppet “kompis” kan användas i en förskolemiljö. Vi vill även öppna dörren för fler diskussioner kring begreppets betydelse.I arbetet lyfts vilken tidigare forskning det finns om vänskap i förskolan, dock inget direkt om begreppet “kompis”. Teoretiska aspekter som används är diskursanalys, begreppsanalys och en diskussion kring grupper. Utifrån dessa aspekter har empiri analyserats kring pedagogernas användande av begreppet “kompis” i förskolan och vad det kan ha för konsekvenser. Resultatet visar hur begreppet kan betyda olika för olika individer och i vilka situationer pedagogerna använder ordet strategiskt, främst för problemlösning samt när normer och värden förmedlas. Det synliggörs även hur begreppet kan betyda olika sett utifrån vilken kontext det används i. En konsekvens som pedagogerna nämner är när barnen använder ordet för att exkludera sina “kompisar”, en annan är att ordet kan överanvändas och därför förlora sin betydelse. I diskussionen reflekterar vi över begreppets betydelse sett utifrån resultaten.

The study aims to shed light on the phenomenon of employeeship at a SwedishStaffing Agencise . This has been done on the basis of two questions. How canemployeeship look like in a service? What is the role given employeeship indeveloping contexts? In order to answer the purpose and issues have a quantitativeapproach been used. Based on the theoretical frame of reference has the form ofsurveys created. These questionnaires distributed to 125 consultants at a SwedishStaffing Agencise, including 71 of them responded. The material has beenanalyzed and compared with the theoretical frames of reference. The results showthat there is a high sense of trust and responsibility to the organization Bolaget.Employees believe that the ability to influence their work is not the same as takingthe decisions which the job requires. The employees believes the manager stillmust have a central role. Friendship is an important part of both positive andnegative criticism. There is a constant worry for the future. The conclusions Idraw from my material is that there is a mutual respect, where trust is a powerfulmotivator. There are large areas to develop their teamwork at the company, wheremanagers relinquishes responsibility.

Många problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lärare ställs man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet väldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men måste trots allt i rollen som lärare handskas med ovanstående problem. Därför vill vi genom att ställa frågan ”Vad gör en kompis till en kompis?” synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis. Att få reda på barnens tankar vid kamratval gör en själv bättre rustad för att kunna hjälpa elever att lyfta fram sådana egenskaper som främjar goda kamratrelationer. Goda kamratrelationer motverkar ett tufft klimat i skolan. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.Roger Nieminen har senare bytt efternamn till Norman.