No description available.

Bakgrund: Att möta patienter med diagnosen diabetes mellitus typ-2, blir allt vanligare och förkommer inom de flesta instanser i sjukvården. Detta relaterat till den kraftiga ökningen inte bara i Sverige utan i hela välden. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara extremt påfrestande för patienten där det förutsätter att dem får rätt kunskap för att kunna hantera känslor och förändringar i det dagliga livet så som kost, aktivitet och medicinering. I sjukvården ansvarar sjuksköterskor för patientens omvårdnad, därav är hens roll viktig för patientens delaktighet samt hur vården planeras och genomförs. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ-2. Metod: En kvalitativ allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har granskats med hjälp av HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, samt analyserats och sammanställts med Friberg's analysmodell som är i fem steg. Resultat: Patienters upplevelser delades in tre huvudkategorier: Hinder för att kunna hantera sjukdomen som följs av tre underkategorier.  Stödet från omgivningen som följs av tre underkategorier och slutligen Svårigheter att genomgå livsstilsförändringar som följs av tre underkategorier.  Diskussion: Under metoddiskussionen benämns fyra trovärdighetsbegrepp: Tillförlitlighet, Verifierbarhet, Pålitlighet och Överförbarhet för att lyfta studiens kvalitet. Under resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som identifierats i litteraturstudiens resultat: Egenvården är en kamp, svårigheter i kommunikation och grupputbildningens betydelse.

Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som förekommer över hela världen. Epilepsi yttrar sig genom olika former av anfall som kan innebära kramper, medvetslöshet, muskelryckningar, utöver det är sjukdomen många gånger helt osynlig. Epilepsi påverkar det dagliga livet för den drabbade, närstående blir också påverkade av denna sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med epilepsi. I litteraturstudien analyserades fjorton vetenskapliga studier med en kvalitativ innehållsanalys. Beskrivningen av upplevelserna av att leva med epilepsi formulerades i sex kategorier. I litteraturstudien framkom det att personer kände sig rädda och oroliga för att få ett anfall eller diagnosen, de upplevde även begränsningar och restriktioner, de kände sig märkta och behandlade annorlunda. Personerna upplevde sig även som en börda då dem hade ett behov av stöd från sin omgivning, och upplevde en förändrad vardag på grund av sjukdomen. Till slut lärde sig personerna att acceptera sin sjukdom. Genom en ökad kunskap och djupare förståelse för upplevelser av sjukdomen kan sjuksköterskan bättre anpassa omvårdnadsåtgärder och på så vis ge en patientcentrerad omvårdnad för att främja både livskvalitet och hälsa hos denna patientgrupp.

Sverige drabbas ca 220 personer årligen av sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros, ALS.ALS är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Att drabbas av en obotlig sjukdom kanpåverka hela ens livssituation. Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av att leva med sjukdomenAmyotrofisk lateralskleros. Metod: Litteraturstudie baserad på vetenskapliga originalartiklar (n=10) medett systematiskt tillvägagångssätt. Inklusionskriterier: engelskspråkiga artiklar som beskriver patienterserfarenheter av att leva med ALS, publicerade år 2012-2020, peer-reviewed, godkända enligt etiskkommitté alternativt noggranna etiska överväganden. Exklusionskriterier: artiklar där deltagarna har enkognitiv svikt av annan orsak än ALS. Resultat: Huvudfynd var att känna sig som en börda, att fåbestämma över sin vård och behandling, närståendes betydelse och att inte kunna vara delaktig isociala sammanhang. Diskussion: Uppleva sig som en börda för närstående ger en inre oro.Närstående och sociala aktiviteter ses som en resurs för att få kontroll över livet trots obotlig sjukdom.Ökad delaktighet och inflytande i vården är av stor betydelse. Det är viktigt för professionen att se tillhela patientens livssituation, vilket kan leda till en ökad personcentrerad vård.

Bakgrund: Antalet hjärttransplantationer som genomfördes i Europa och Nordamerika under år 2015 var 4500 och under de senaste tre åren har det skett en ökning av antalet hjärttransplantationer i hela världen samt att ökningen fortsätter. År 2019 gjordes 60 hjärttransplantationer i Sverige och den vanligaste orsaken till hjärttransplantation var hjärtsvikt. En hjärttransplantation är ett stort ingrepp som kräver lång återhämtningsprocess samt daglig läkemedelsbehandling. Efter operationen ställs personen inför fler risker och komplikationer samt att personen behöver göra flera livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta.  Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som är baserade på kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har sökts fram systematiskt i databaserna Cinahl Complete, PubMed och PsychInfo. Nio kvalitativa vetenskapliga artiklar återfanns och har granskats, analyserats och sedan sammanställt till ett resultat.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier: att känna tacksamhet, att lära sig att leva med ett transplanterat hjärta och att mötas av svårigheter med tillhörande underkategorier. Diskussion: Litteraturöversiktens metod diskuteras utifrån kvalitetsbegreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras tre centrala fynd som var följande; att personer som genomgått en hjärttransplantation känner tacksamhet men också skuld och skam, att de efterföljande livsstilsförändringarna inte levde upp till personernas förväntningar samt att personerna upplevde en saknad av stöd. Fynden diskuteras utifrån McCormack och McCance teori om personcentrerad vård samt utifrån begreppet livskvalitet.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett omfattande problem över hela världen och bara i Sverige lever 400 000 till 700 000 patienter med KOL, men många går odiagnostiserade. Sjukdomen innebär både fysiska och psykiska besvär för patienten och kräver omfattande behandling. Sjuksköteskor har till uppgift att försöka lindra det lidande som uppstår för patienten. Lidandet utgör arbetets teoretiska referensram. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelse ac att leva med KOL:  Metod: Studiens metod är en litteraturstudie. Analysen av data sker utefter integrerad analys. Datasökningen utfördes i databasen CINAHL och PsycINFO och resulterade i 11 artiklar. Resultat: Resultatet för litteraturstudien visar att patienten upplevde att sjukdomen påverkade deras liv inom fler områden. resultatet presenteras i kategorierna Patienters upplevelse av Förluster; patienters upplevelse av sädslor, Patienters upplevelse av beroende och Patienters upplevelse av skam och självförebråelse. Slutsats: Sjukdomen KOL påverkar livet för patienterna på flera vis. Sjukdomen har negativa effekter som resulterar i ett lidande för patienten som helt förlorar sitt tidigare liv och måste anpassa sig till ett nytt.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

Bakgrund: Reumatoid artirt (RA) är den vanligaste typen av ledinflammationer. Ungefär 100 000 personer i Sverige lever idag med RA. Sjukdomen börjar oftast med en symmetrisk inflammation i de mindre lederna och personer som drabbas av sjukdomen upplever ofta smärta, trötthet, svullna och stela leder. Syfte: Beskriva personers upplevelser av att leva med reumatoid artrit. Metod: Litteratursökning genomfördes systematiskt i databaserna PubMed och Cinahl. Detta resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att leva med symtom som trötthet, smärta, stela och svullna leder, Att känna en begränsning i det sociala livet, Att känna oro, ilska och frustration över sin situation, Att lära sig leva med sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade att symtomen som personer upplevde påverkade livskvaliteten. Symtomen kunde visa sig olika, allt från symtom vissa dagar, till att symtomen var ständigt närvarande, eller komma i skov. Många upplevde sig oroliga, ilskna och frustrerade eftersom det är en kronisk sjukdom de har drabbats av. Vardagen förändrades för personer vilket påverkade det sociala livet, de undvek sociala relationer, sysselsättningar och arbete. I och med att RA är en kronisk sjukdom så förstod personer att de måste lära sig att leva med sjukdomen, även om det kunde upplevas som svårt. Slutsatsen av litteraturstudien blev att förståelsen ökade kring hur det är att leva med RA för drabbade personer, sjukvårdspersonal och även samhället i stort.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>