本研究目的主要先探討職業婦女日常創意生活經驗現況；然後研究職業婦女的背景變項(婚姻狀況、年齡、子女數、最小子女年齡、職業別)與日常創意生活經驗的關係；最後再深入探討職業婦女之日常創意生活經驗與幸福感間關係。 本研究採取問卷調查法，以研究者自編的「職業婦女之日常創意生活經驗量表」，及「中國人幸福感量表」為調查研究工具。研究過程可分為三階段，第一階段先以開放式問卷訪談幾位有豐富創意生活經驗的職業婦女，編製「職業婦女之日常創意生活經驗量表」。第二階段，以方便取樣的方式，抽取一百名職業婦女進行預試。第三階段正式施測，以方便取樣的方式，抽取以新竹以北之縣市為主的職業婦女，共得370份有效問卷。並將收集資料以描述性統計、t檢定、單因子變異數分析、迴歸分析、集群分析進行分析。 本研究主要發現如下： 一、職業婦女的日常創意生活經驗的內涵可分為六個向度，分數由高至低分別為：「運用資源處理生活事務性創意」、「空間或概念重組性創意」、「運用專業知識或技術性創意」、「人際互動性創意」、「即興的表達與因應性創意」、「家務性創意」。 二、不同婚姻狀況、不同子女數的職業婦女在日常創意生活經驗上無顯著差異。 三、不同最小子女年齡、不同職業別、不同年齡的職業婦女在日常創意生活經驗上有顯著差異。 四、不同背景變項的職業婦女在幸福感上無顯著差異。 五、職業婦女的日常創意生活經驗對幸福感有顯著的預測力。 六、職業婦女的創意類型可分為四種：「全面創意型」，「懶人創意型」，「平凡無奇型」，「一成不變型」，且四類型的幸福感有差異。 綜合上述結果，本研究發現越會使用日常創意生活經驗的職業婦女，其幸福感越高。特別是越會使用「人際互動性創意」「即興的表達與因應性創意」、「運用資源處理生活事務性創意」創意生活經驗的職業婦女，幸福感越高。 最後，根據本研究的結果與討論為職業婦女、其他相關人員、諮商實務工作及未來研究提出建議。 / The relationship between creative life experiences and happiness of working women. The main purpose of this study was to explore the relationship between creative life experiences and happiness of working women. The participants included 370 working women in the north of Taiwan. The employed instruments were Working women’ creative life experiences scale and Chinese happiness inventory-5item version. The applied analysis methods are Descriptive, Independent Sample T Test, One-Way Analysis of Variance, Pearson Product-Moment Correlation, Linear Regression ,and Cluster analysis. The main findings of this study were as follows: 1. Working women’s creative life experiences were as follows in sequence: “Manage resource to handle life problem creatively”, “Reconstruct space and concept creatively”, “Apply the professional knowledge and skill creatively”, “Interpersonal creativity”, “Extemporaneous communication and coping creatively”, “Housekeeping creativity”. 2. There are no differences between married and single working women in creative life experiences, and also among having different children of working women. 3. Both the age of working women and children, as well as working type had influences on creative life experiences of working women. 4. Creative life experiences had positive influences on the happiness of working women. 5. The creativity of working women can be divided into four types：fully-creative, lazybones creative, ordinary creative, fixed creative.

Submitted by Renata Lopes (renatasil82@gmail.com) on 2016-07-21T18:06:14Z No. of bitstreams: 1 jorgececiliodaherjunior.pdf: 3997005 bytes, checksum: 5cd16f8d9e7c45ac7f4ee338f307c068 (MD5) / Approved for entry into archive by Adriana Oliveira (adriana.oliveira@ufjf.edu.br) on 2016-07-22T15:35:32Z (GMT) No. of bitstreams: 1 jorgececiliodaherjunior.pdf: 3997005 bytes, checksum: 5cd16f8d9e7c45ac7f4ee338f307c068 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-07-22T15:35:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 jorgececiliodaherjunior.pdf: 3997005 bytes, checksum: 5cd16f8d9e7c45ac7f4ee338f307c068 (MD5) Previous issue date: 2016-05-20 / Introdução: A hipótese da autonomia da consciência em relação ao cérebro é um tema controverso sobre o qual há uma longa história de investigações científicas. Entretanto, ainda não se realizou uma análise sistematizada das publicações sobre esse tema, que possibilite conhecer o estado da arte nesse campo e determinar lacunas e limitações metodológicas. Objetivos: Fazer um levantamento bibliométrico das publicações que investigaram experiências habitualmente associadas à possibilidade da existência da consciência independente do cérebro nas principais bases de dados científicos. Métodos: Avaliaram-se todos os artigos contidos no Pubmed, Web of Knowledge, PsycINFO, Science Direct e Scopus até 31/12/2015, através de operadores booleanos, envolvendo os seguintes campos: Experiências de quase morte(NDE), Experiências fora do corpo(OBE), Experiências de final de vida(ELE), Possessão(POS), Memórias sugestivas de vidas passadas(PLM), Mediunidade(MED), transcomunicação, detecção de “espíritos” e relação mente-cérebro. Foram excluídos artigos científicos fora do tema ou de outras áreas, publicações não científicas, referências de livros e capítulos de livros. Resultados: Dos 9065 artigos encontrados, 1954 artigos foram incluídos (598 NDE, 223 OBE, 56 ELE, 224 POS, 244 PLM, 565 MED, 44 outros). Ao longo das décadas, notou-se um aumento na quantidade de artigos em todos os campos avaliados, com exceção dos estudos em Mediunidade, no qual houve um declínio no final do sec XX e uma retomada no sec XXI. Em relação aos tipos de artigos, com exceção de Past-life memories e End-of-life experiences (predominando estudos originais), os demais campos possuíram predomínio de artigos de revisão. Os artigos foram publicados em periódicos com fator de impacto médio comparável com outras áreas da ciência, como por exemplo psicologia positiva e reabilitação cardiovascular. Conclusão: De forma geral as pesquisas sobre sobrevivência da consciência têm aumentado nas últimas décadas, em revistas com fator de impacto semelhante ao de outras áreas, porém com predomínio de revisões. A identificação dessas lacunas pode auxiliar na elaboração de novas pesquisas na área. / Introduction: The hypothesis of autonomy of the consciousness in relation to the brain is a controversial subject with a long history of scientific investigations. To date, however, no systematic analysis of the publications on this topic, establishing the state of art in this field and identifying methodological gaps and limitations, has been conducted. Objectives: To conduct a bibliometric search of publications investigating experiences commonly associated with the possibility of the existence of a consciousness independent of the brain held on the main scientific databases. Methods: A search of all articles held on the Pubmed, Web of Knowledge, PsycINFO, Science Direct and Scopus databases up to 31/12/2015 was performed with boolean operators involving the following fields: Near-death experiences (NDE), Out-of-body experiences (OBE), End-of-life experiences (ELE), Possession (POS), Memories suggestive of past lives (PLM), Mediumship (MED), transcommunication, detection of “spirits” and mind-brain relationship. Scientific articles unrelated to the topic or on other areas, unscientific publications, book references and book chapters were all excluded. Results: Of the 9065 articles retrieved, 1954 were included (598 NDE, 223 OBE, 56 ELE, 224 POS, 244 PLM, 565 MED, 44 others). Over the decades, there was an evident increase in the number of articles on all the fields, with the exception of studies on Mediumship which showed a decline during the late twentieth century and subsequent rise in the early twenty-first century. Regarding the types of articles found, with the exception of Past-life memories and End-of-life experiences (mostly original studies), publications were predominantly review articles. The articles were published in journals with an average impact factor similar to other areas of science, such as positive psychology and cardiovascular rehabilitation. Conclusion: Overall, publications of studies on survival of the consciousness have tended to increase over recent decades in journals with similar impact factors to other areas, although these studies were predominantly review articles. Identifying gaps can help guide future studies in the area.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är den mest förekommande beteendestörningen hos barn. Forskning visar att minst 5% av barn och ungdomar är drabbade världen över, men det finns troligtvis ett stort mörkertal hos såväl vuxna som barn. ADHD har blivit ifrågasatt för sin autenticitet och har varit föremål för diskussion de senaste årtiondena. De drabbade möts ofta av förutfattade meningar vilket skapar stigmatisering. Denna litteraturstudies syfte var att belysa individers egna upplevelser av att leva med ADHD. Resultatet visade att individer upplevde ett utanförskap i samhället oavsett ålder, genus och ursprung. Upplevelserna behandlade känslor av att vara i otakt med sin omgivning, att inte passa in i samhällets normer samt att bli stämplad som stökig och lat. Även upplevelser av att vara speciell med unika gåvor framkom i resultatet. Slutsatsen är att individer med ADHD lever i en verklighet med en alldeles särskild livsvärld. Att vilja förstå och kunna sätta sig in i denna livsvärld är av betydelse för alla i den drabbades närhet. Då vården i framtiden kommer att möta fler patienter med ADHD behövs mer kunskap inom området för att kunna främja hälsa hos dessa individer. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is the most common behavioral disorder among children. Research has proved that at least 5% of children and adolescents are affected in a worldwide perspective. A large number of people are probably unrecorded with the diagnosis. The authenticity of ADHD as a real diagnosis has been questioned during the last decades, and ADHD and its symptoms is still a matter for discussions. People living with ADHD are facing preconceptions which can cause stigmatization. The purpose of this literature study was to illustrate lived experiences of ADHD. The result of the study showed feelings of alienation in the community regardless of age, gender and origin. Their experiences were about feelings of being out of time with their surroundings, to not fit in the norms of society as well as being labelled as disorderly and lazy. Despite this, feelings of being special and gifted were also reported. The conclusion is that people living with ADHD holds a unique lifeworld, which is important to understand. The future holds a surge in demand for caring of patients with ADHD. To support health and wellbeing this require more knowledge within the area of behavioral impairments.

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV BRYTPUNKTSSAMTAL MED PATIENT I LIVETS SLUTSKEDELITTERATURSTUDIEHolgersson M, Johannesson J. Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av brytpunktssamtal med patient i livets slutskede. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.Vid ett brytpunktssamtal har sjuksköterskorna en framträdande och viktig roll. Då patienten är i livets slutskede och vården går från botande till lindrande är det viktigt att det sker i rätt tid och på rätt sätt. Sjuksköterskors medverkan vid brytpunktssamtalet ska medföra en trygghet för patient och anhörig och genom sin kännedom om patienten kan sjuksköterskorna bidra till en bättre omvårdnad vid livets slut. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter runt brytpunktssamtal med patienter i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie utfördes där tio artiklar med kvalitativ design som svarade upp mot syftet valdes ut. En innehållsanalys genomfördes där artiklarna granskades och syntetiserades ner till ett resultat. Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman: Kommunikation inom teamet och med patient och anhörig. Interaktionen i teamet och med patient och anhörig. Relationer och upplevelser i mötet med patient och anhörig och slutligen sjuksköterskors upplevelser och känslor i sitt arbete med patienten före, under och efter brytpunktssamtal. Sjuksköterskorna i studien efterlyste mer utbildning i att hantera sin roll vid brytpunktsamtal. Sjuksköterskorna har ofta vårdat patienten under en längre tid och har skapat en relation och lärt sig vad som är viktigt för just den patienten vilket är en stor tillgång under brytpunksamtalet för att tillgodose patientens önskemål och skapa förutsättningar för god omvårdnad. Konklusion: Kommunikation i teamet och förberedelser är viktigt i arbetet runt patient och anhörig vid brytpunktssamtal. Sjuksköterskorna behöver utbildning och erfarenhet av brytpunktssamtal för att känna sig trygg i sin roll för att utgöra ett bra och tydligt stöd för patient och anhörig i brytpunktssamtal. Nyckelord: Brytpunktssamtal, erfarenheter, palliativ vård, sjuksköterskor, upplevelser. / NURSÉS EXPERIENCES IN BREAKING BAD NEWS DIALOGUES WITH PATIENTS IN THE END OF LIFEA LITERATURE REVIEWHolgersson M, Johannesson J. Nursés experiences in breaking bad news dialogues with patients in the end of life. Degree Project in nursing 15 credit points, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.The nurses has a prominent and important role in breaking bad news dialogues. As the patient is in the final stage of life and the care goes from curative to palliative, it is important that this is done at the right time and in the right way. The nurse´s participation in breaking bad news dialogues should bring a feeling of safety for both the patient and relatives and through the knowledge of the patient the nurses can contribute to a better care in the final stages of life. Purpose: The purpose with the study was to analyze nurses experience and knowledge about breaking bad news dialogues with patients in the final stages of life. Method: A literature study was conducted where ten articles of qualitative design that responded to the purpose were selected. A content analysis was done where the articles were reviewed and synthesized down to a result. Result: The outcome resulted in four main themes. Communication within the team and with patient and relatives. The interaction in the team and with the patient and relatives. Relationships and experiences in the meeting with patient and relative and finally the nurse´s experiences and emotions in their work with the patient before, under and after breaking the bad news. The nurse has often cared for the patient during a longer period of time and has created a relationship and learned what is important for that particular patient which is a huge asset during the breakpoint dialogue to meet the patient´s wishes and create conditions for good nursing. Conclusion: Communication in the team and preparation are important in the work regarding patient and relatives in breaking bad news dialogues. The nurse need education and experience in breaking bad news dialogues to feel safe in her role to be a good and distinct support for patient and relative in breaking bad news dialogues. Keyword: Breaking bad news, life experiences, lived experiences, nurses, palliative care.

Bakgrund: Att leva med en långvarig sjukdom som diabetes typ 2 innebär stora förändringar i en persons liv. Hanteringen, utmaningarna samt upplevelsen av diabetes typ 2 kan skilja sig åt från person till person vilket innebär att vårdmöten mellan patienter och sjuksköterskor behöver vara mer personcentrerade. Genom att utveckla en dialog med patienterna som får dela med sig av sina upplevelser så kommer förståelsen för patienterna öka samt därmed även behandlingen och utvecklingen av hälsan.  Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2  Metod: Metoden för detta arbete är litteraturöversikt vilket innebär att arbetet har presenterats med en sammanfattning av 10 stycken valda artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna har därefter analyserats med hjälp av Fribergs modell för att granska kvalitativa studier.  Resultat: Resultatet redovisas i fem stycken huvudteman: Att känna frustration, identifikation, utmaningar, anpassning i sociala sammanhang & stöd och motivation för att hantera vardagen.   Slutsats: Personer med diabetes typ 2 upplever att deras sjukdom påverkar deras psykiska och fysiska mående. Vanliga upplevelser var frustration, skuld- och skamkänslor, ensamhet, känslan av att vara onormal samt en psykisk kamp mellan det man vill samt borde göra. Det fanns även en koppling mellan ekonomiskt innehav och hanteringen av sin egenvård relaterat till diagnosen. / Background: Living with a long-term illness such as type 2 diabetes means major changes in a person's life. The management, challenges and experiences of type 2 diabetes can differ from person to person which means that care meetings between patients and nurses need to be more personalized. By developing a dialogue with patients who get to share their experiences the understanding of the patients will increase and therefore also the treatment and development of the health. Aim: The purpose of this literature study was to describe persons experiences of living with diabetes type 2  Method: The method for this study is a literature review which means that the writing have been presented and found in a summary based on 10 chosen articles. The articles have been collected from the databases Cinhal and Pubmed. The articles have then been analyzed with the help of Fribergs model to review qualitative studies.  Results: The result is presented in five main subjects: To feel frustration, identification, challenges, adaptation in social contexts & support and motivation to handle everyday. Conclusion: Persons with diabetes type 2 experience that their disease affects their mental and physical condition. Normal experiences were frustration, guilt and shame, loneliness, the feeling of being abnormal and a mental struggle between what you want and should do. There was also a connection between financial possessiveness and the management of their own self-care related to the diagnosis.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är ett stort folkhälsoproblem som påverkar personers fysiska och psykiska hälsa. För att kunna leva med en kronisk sjukdom som typ 2-diabetes måste personer hantera sjukdomen genom att anpassa sitt dagliga liv och tillämpa egenvårdsaktiviteter för att uppnå god hälsa. Sjuksköterskan kan stötta i att hantera denna förändring och uppnå en god egenvård genom utbildning och motiverande samtal. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter kring barriärer och möjliggörande faktorer för egenvård vid typ 2-diabetes. Metod: Denna studie är en kvalitativ litteraturöversikt. De femton artiklar som omfattas i studien hittades i två olika databaser, CINAHL och PubMed. Innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två kategorier beskriver erfarenheterna av egenvårdsförmågan vid typ 2-diabetes; 1) Lyckad egenvård med subkategorier: att erhålla stöd från närstående, att erhålla stöd från sjukvårdspersonal, kunskapens betydelse för livsstilsförändringar och bedömning om hälsorisker samt motivation som verktyg. 2) Utmaningar med egenvård med subkategorier: behov av stöd från närstående, behov av ökad kunskap, utmaningar i möte med sjukvårdspersonal samt utmaningar i det dagliga livet. Slutsats: Typ 2-diabetes är en utmanande sjukdom för personen att både leva med och hantera. Nya och strikta egenvårdsaktiviteter måste implementeras i det dagliga livet för att upprätthålla en god hälsa. Stöd från närstående och sjukvårdspersonal, kunskap om förändringar kring livsstil samt motivation som ett redskap för uppfyllelse av egenvårdsbehov är betydelsefullt för att personen ska lyckas med egenvården. Sjuksköterskan är av stor vikt vid förbättringen av personers egenvårdsförmåga, då handledning och förmedling av kunskap är aktuellt. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a major public health problem that affects a person's physical and psychological health. To be able to live with a chronic disease such as type 2 diabetes, people must manage the disease by adapting their daily lives and applying self care activities to achieve good health. The nurse can support in dealing with this change and achieve good self care through training and motivational conversations. Aim: The aim was to describe experiences about barriers and enabling factors for self care in type 2 diabetes. Method: This study is a qualitative literature review. The fifteen articles covered in the study were found in two different databases, CINAHL and PubMed. Content analysis was applied to analyze data. Results: Two categories describe the experiences of the self care ability in type 2 diabetes; 1) Successful self care with subcategories: to receive support from close ones, to receive support from healthcare professionals, the importance of knowledge for lifestyle changes and assessment of health risks and motivation as a tool. 2) Challenges with self care with subcategories: need for support from relatives, need for increased knowledge, challenges in meeting healthcare professionals and challenges in daily life. Conclusion: Type 2 diabetes is a challenging disease for the person to both live with and manage. New and strict self care activities must be implemented in daily life in order to maintain good health. Support from relatives and healthcare professionals, knowledge of lifestyle changes and motivation as a tool for meeting self care needs is important for the person to succeed with self care. The nurse is of great importance in improving people's self care ability, as supervision and dissemination of knowledge is relevant.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och globalt. I Sverige lider mellan 8-10 procent av alla personer över 50 år av KOL, vilket motsvarar fler än 400 000 personer. Endast 40 procent är kända av sjukvården vilket visar på ett stort mörkertal. Sjukdomen räknas som den tredje vanligaste dödsorsaken globalt och orsakar fler än 3 miljoner dödsfall per år. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Arbetet är en litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar. För att få svar på erfarenheter och upplevelser valdes en kvalitativ metod enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom fem teman: känsla av skuld över att ha orsakat sjukdomen, känsla av skam och hopplöshet över att inte klara sig själv, känsla av rädsla på grund av andningsbesvär, känsla av ensamhet samt känsla av hopp trots begränsningar i tillvaron. Sammanfattning: Känslan av sjukdomen skapade oro, frustration, hopplöshet och rädsla hos patienten. Livet med KOL beskrevs som att utkämpa ett krig utan vapen, i en ständigt krympande värld och med en förlust av frihet. KOL bidrog till ett stort lidande för patienterna och gav dem minskad livskvalitet. Sjuksköterskan har ansvar att se dessa patienter som en helhet och förmedla hopp för att få patienten att uppleva hälsa och välbefinnande samt minskat lidande i sin sjukdom. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of the most common causes of mortality in Sweden and globally. In Sweden, between 8-10 percent of people over the age of 50 suffer from COPD, which corresponds to more than 400,000 people. Only 40 percent are known to Swedish healthcare, which shows a large number of unreported cases. The disease is considered the third most common cause of death globally, causing more than 3 million deaths per year. Aim: The aim was to describe patients' experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Method: This study is a literature review based on 10 scientific articles. To get answers to experiences, a qualitative method was chosen by Friberg. Results: The results revealed five themes: feelings of guilt over having caused the disease, feelings of shame and hopelessness about not being able to cope on their own, feelings of fear due to breathing difficulties, feelings of loneliness and feelings of hope despite limitations in life. Conclusion: The feeling of the disease created anxiety, frustration, hopelessness and fear in the patient. Life with COPD was described as fighting a war without weapons, in an ever-shrinking world and with loss of freedom. COPD contributed to suffering for the patients and gave them a reduced quality of life. The nurse is responsible for seeing these patients as a whole and conveying hope to make the patient experience health and well-being as well as reduce suffering in their illness.

Bakgrund:  Diabetes mellitus typ 1 är ett långvarigt hälsotillstånd som påverkar många människor världen över. Att leva med diabetes typ 1 innebär en rad utmaningar och krav, särskilt för unga vuxna som befinner sig i en period av snabb utveckling och förändringar.  Syfte: Beskriva unga vuxnas upplevelse av att leva med Diabetes mellitus typ 1.  Metod: Litteraturöversikt där resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dataanalysen utfördes i enlighet med en tematisk analys av Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterar hur unga vuxna upplever livet med Diabetes mellitus typ 1 utifrån två huvudteman ‘’Förhållningsätt’ till diabetes’ & ‘’Stödets betydelse’’. Slutsats: Att leva med Diabetes mellitus typ 1 har en betydande inflytande på de unga vuxnas liv som skapar utmaningar och påverkar livskvalitén. Utöver andra stora livsförändringar så behöver dessa individer dessutom parera med att hantera en livslång sjukdom där olika relationer spelade en stor roll, samtidigt som känslor av utanförskap bekämpas. Fortsatt forskning krävs att uppnå en djupare förståelse och för att säkerställa tillämpning av god omvårdnad.

No description available.

Using a critical feminist approach, and with attention to participants’ broad life experiences, this qualitative study explores seven women’s challenging, transformative decisions to give birth at home with midwives in Ontario, Canada. To make this choice, the women had to draw on their own strength, take responsibility for their decisions, and resist the dominant view of birth as inherently risky, and of women’s birth experiences as unimportant and incompatible with more narrowly defined good outcomes. As participants became informed decision-makers, resisted medicalized birth, and envisioned more woman-centred possibilities, they were empowered as active agents in their births. They were able to trust that with the care of their midwives, and the support of their partners or close family, they could have satisfying and safe births at home.