Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en fortskridande motorneuronsjukdom som drabbar de nervceller som styr skelettmuskulaturen. Sjukdomen leder till en successivt ökande muskelförsvagning och till sist döden, oftast inom 3-5 år från det att diagnos satts. Sjukdomen orsakar ett stort lidande för patienten och dennes närstående då den kan vara snabbt fortskridande och oförutsägbar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ALS. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och är baserad på 10 kvalitativa originalartiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys och resulterade i 4 huvudkategorier och 12 underkategorier. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av att leva med ALS är individuell men vissa fynd stack ut mer än andra. Dessa var de ständiga förlusterna sjukdomen medförde, upplevelsen av att vara en börda för andra, sjukdomen gav patienten en ny synvinkel på livet samt att kunna finna mening trots sjukdomen. Slutsats: Upplevelsen av ALS är mångdimensionell och individuell. Sjukdomen innebär svåra prövningar för den drabbade individen men med rätt stöd från anhöriga och sjuksköterskan kan lidandet lindras och meningen i livet bibehållas.

Esta dissertação tem como objetivo analisar a relação que arte-educadores fazem entre suas experiências formativas e atuação profissional. Para isso, discutiu-se o conceito de experiência trazido por Dewey (1974), Larrosa (2001) e Josso (2010). Entrevistamos quatro professores de Artes da região de Campinas acerca de sua formação inicial, formação continuada, prática docente, experiências formativas e vivências escolares. Abordando essas narrativas pessoais com o método do Image Watching (OTT, 1997) discorremos sobre as falas de professores, encontrando semelhanças e diferenças. Articulando as narrativas com a bibliografia estudada, propomos uma reflexão acerca das vivências destes professores, sujeitos das experiências relatadas. Além de uma autorreflexão sobre as práticas de cada arteeducador. / The aim of this thesis is to analyze the relations set by the art educators between their formative experiences and their professional performance. In order to reach this goal, it was discussed the notion of experience brought by Dewey (1974), Larrossa (2001) and Josso (2010). We interviewed four Art teachers, who live in the Campinas surroundings, about their initial formation, their continuous formation, their work as teachers, their formative experiences and their school experiences as well. By approaching those personal narratives using the Image Watching methodology (OTT, 1997), we narrated the teachers\' ways of speaking and we were able to find similarities and differences. After we articulated the narratives with the bibliography studied, we would like to propose a reflection about the life experiences of the referred to teachers, who are the main subjects of the experiments narrated hereby, as well as a self reflection on the practices of each art educator.

A aprendizagem para se configurar como tal necessita da atenção e da memória. Pesquisas em Neurociência colocam que, durante a aprendizagem, são formadas memórias que dependem da capacidade que tem o sistema nervoso de modificar-se em decorrência das experiências vivenciadas. O arquivamento de informações é mediado por diferentes módulos do sistema nervoso que funcionam de forma independente, porém cooperativa. (XAVIER, 1993). O que conduz, portanto, à inferência de que quanto mais informações houver sobre o mesmo fato maior será o número de áreas cerebrais envolvidas na retenção do mesmo na memória, conseqüentemente, melhor será a sua aprendizagem. Esse estudo procura analisar os efeitos da aplicação de atividade de ensino que estabeleça abordagem investigativa interdisciplinar, de um mesmo tema, na concentração da atenção, no interesse do aprendiz para o fato estudado, bem como sua eficácia na retenção e conseqüente aprendizagem do conteúdo abordado Foi elaborado um curso de Formação Continuada a professores do ensino médio da rede pública do estado de São Paulo sobre o tema Luz e Visão: Você entende o que olha? Foram abordados os aspectos biológicos, físicos e químicos do tema. Participaram vinte professores que foram divididos em grupos heterogêneos quanto à unidade de origem e área de formação. Foi efetuada avaliação quantitativa com testes pré e pós formação, bem como avaliado qualitativamente quanto a: interações orais, por gravações em vídeo e à produção escrita dos participantes. Ainda, foi explorada a possibilidade de transposição da experiência à realidade da escola de origem de cada um. Ainda, compõe os resultados a transcrição de vídeo sobre a dissecação do olho de boi. Os resultados evidenciaram ganho significativo de conhecimento (signal test em nível de significância de 5%), referendado também na avaliação qualitativa da interação dos docentes UE, participantes. Os projetos de aplicação nas UE foram apresentados ao final das atividades do curso e destes, quatro foram total, ou parcialmente aplicados nas UE, com resultados muito positivos. Essa experiência indica que é possível melhorar a aprendizagem, por abordagem investigativa interdisciplinar, mas principalmente que é preciso investir na formação e valorização do professor. / The learning to configure itself as such needs the attention and the memory. Research in Neuroscience places that, during the learning, memories are formed that depend on the capacity that has the nervous system to modify itself in result of the lived deeply experiences. The filling of information is mediated by different modules of the system nervous that function of independent form, however cooperative. (XAVIER, 1993). What it leads, therefore, to the inference of that the more information it will have on the same bigger fact will be the number of involved cerebral areas in the retention of the same in the memory, consequently, better will be its learning. This study it looks for to analyze the effect of the application of activity of education that establishes investigative boarding to interdisciplinary, of one same subject, in the concentration of the attention, the interest of the apprentice for the studied fact, as well as its effectiveness in the retention and consequence learning of the boarded content a course of Continued Formation was elaborated the teachers of the average education of the public net of the state of São Paulo on the subject Light and Vision: You understand what she looks at? The biological, physical and chemical aspects had been boarded of the subject. Twenty teachers had participated who had been divided in heterogeneous groups how much to the unit of origin and area of formation. Quantitative evaluation with tests daily pay and after formation was effected, as well as evaluated qualitatively how much: verbal interactions, for writings in video and to the written production of the participants. Still, the possibility of transposition of the experience to the reality of the school of origin of each one was explored. Still, it composes the results the video transcription on the dissection of the ox eye. The results had evidenced significant profit of knowledge (signal test in level of significance of 5%), also authenticated in the qualitative evaluation of the interaction of the teachers UE, participants. The projects of application in the UE had been presented to the end of the activities of the course and of that, four they had been total, or partially applied in the UE, with very positive results. This experience indicates that it is possible to improve the learning, for investigative boarding to interdisciplinary, but mainly that she is necessary to invest in the formation and valuation of the teacher.

Bakgrund Hypertoni är en folksjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen är i första hand livsstilsförändringar i form av egenvård, något som patienter kan uppleva utmanande. Sjuksköterskor som besitter kunskap om hypertoni och de livsstilsförändringar som behöver göras, kan stödja patienter till egenvård och även påverka deras upplevelse av den. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod Denna litteraturöversikt grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, med sökord relevanta för syftet. Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och innehållet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Patienter har behov av stöd i form av kunskap, motivation och en bra relationen med hälso- och sjukvården. Vidare visade resultatet att självförmåga, sociala relationer och levnadsvanor var faktorer som var både främjande och hindrande för egenvården, beroende på hur patienten anammade dessa. Patienterna upplevde en kunskapsbrist om hypertoni vilket kunde påverka deras motivation. Fortsatt var relationen med hälso- och sjukvårdspersonal av betydelse. En stark självförmåga var främjande, medan en svag självförmåga upplevdes hindrande för egenvården. För den äldre patientgruppen upplevdes sociala relationer som viktiga och stärkande, samtidigt som den yngre generationen upplevde diagnosen hypertoni som en privat angelägenhet. Levnadsvanor kunde påverkas av om patienterna upplevde symtom, led av andra sjukdomar eller upplevde tidsbrist. Slutsats En god relation mellan patient och hälso-och sjukvården var av betydelse för egenvården. Även en god självförmåga och om patienten upplevde att den hade tillräckligt med kunskap samt motivation var av betydelse för egenvården. Upplevelsen kunde även skilja sig åt beroende på ålder, men även om patienten hade symtom eller inte. Vilket är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta i beaktande för att motivera till egenvård, men även för att ge anpassad information om hypertoni. / Background  Hypertension is a common disease that can lead to serious sequelae. The treatment is primarily lifestyle changes in the form of self-care, something that patients can find challenging. Nurses who possess knowledge about hypertension and the lifestyle changes that need to be made can support patients in self-care and influence their experience of it. Aim  The aim was to highlight patients' experiences of self-care in hypertension. Method  This literature review is based on 17 original scientific articles of both qualitative and quantitative methods. The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL, with keywords relevant to the purpose. The quality of selected articles has been examined based on Sophiahemmet University's assessment data and the content analysed with the help of an integrated data analysis. Results Patients need support in form of knowledge, motivation, and a good relationship with healthcare. Furthermore, the results showed that self-efficacy, social relationships and living habits were factors that were both promoting and hindering self-care, depending on the patient’s adoption level. Patients experienced a lack of knowledge about hypertension which could affect their motivation. The relationship with health care personnel continued to be important. A greater self-efficacy was strengthening for self-care, while a poor selfefficacy was perceived as an obstacle to self-care. For the older patient group, social relationships were perceived as important and strengthening, while the younger generation experienced the diagnosis of hypertension as a private matter. Living habits could be affected by whether the patients’ experienced symptoms, suffered from other diseases or experienced a lack of time. Conclusions  A good relationship between patient and healthcare was important for self-care. Strong self-efficacy and whether the patient felt that she had sufficient knowledge and motivation was also important for self-care. The experience may also differ depending on age, but also if the patient had symptoms or not. This is important for health care professionals to keep in mind to motivate for self-care, but also to provide tailored information about hypertension.

Hjärtstopp anses vara den vanligaste dödsorsaken i världen. Varje år lider cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt och 5800 personer dör med akut hjärtinfarkt som den underliggande eller bidragande orsaken till dödsfall i Sverige. För varje minut som går efter en hjärtstopp minskar chansen att överleva med 10 procent före behandlingen, vilket innebär att en snabb start av hjärt-lungåterupplivning och hjälp av en defibrillator kan öka personens chanser att överleva. Att överleva hjärtstillestånd kan påverka mental, fysisk och kognitiv hälsa. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienternas erfarenheter av att ha överlevt en hjärtstopp. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod, baserat på 10 vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kvalitetsstudierna granskades och analyserades med Fribergs (2017) modell. Resultat: Innehållsanalysen visade att patienter som har överlevt hjärtstillestånd upplevt fysiska förändringar, känslomässiga förändringar och förändringar i vardagen. Slutsats: Att överleva en hjärtstopp väcker tankar och känslor och resulterar i att livssituationen förändras. Den nya livssituationen påverkar patientens vardag och därför är det viktigt att sjuksköterskan fångar denna patientgrupp genom kontinuerlig information, omtänksam konversationer, stöd och så bra eftervård som möjligt. Att tillgodose patienternas behov och öka deras känsla av hanterbarhet kan leda till mindre lidande och bidra till en mer positiv livssituation. Ett antal patienter ansåg att det var mycket viktigt att få tillräckligt med information och stöd från vårdpersonalen. / Cardiac arrest is considered the most common cause of death in the world. Each year, approximately 24,800 people suffer from acute myocardial infarction and 5,800 people die of acute myocardial infarction as the underlying or contributing cause of death in Sweden. For every minute following a cardiac arrest, the chance of survival is reduced by 10 percent before treatment, which means that a rapid onset of heart and lung rescue and the help of a cardiac starter can increase the chance for the person to survive. Surviving a heart failure may affect mental, physical as well as cognitive health. Nursing is the nurse's area of responsibility. Aim: The purpose of the literature study was to compile patients' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: The literature study was conducted with a qualitative approach, based on 10 scientific articles that were searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The quality studies were reviewed and analyzed via Friberg's (2017) model. Results: The content analysis showed that patients who have survived cardiac arrest experienced physical changes, emotional changes and changes in everyday life. Conclusion: Surviving a cardiac- arrest awakens thoughts and feelings and results in a lifechanging situation. The new life- situation affects the patient's everyday life. By meeting the patient's needs and increasing their sense of manageability, this can lead to less suffering and contribute to a more positive life situation. A number of patients experienced that getting enough information and support from the healthcare staff was of great importance to them.

Bakgrund: Psykisk ohälsa kan te sig på olika sätt och att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa kan vara påfrestande. Anhöriga kan ha behov av stöd och delaktighet i vården. Vårdpersonal anser att anhöriga kan vara en resurs och att även de behöver stöd. Dock finns barriärer för att involvera anhöriga som kan leda till att de inte får det stöd de behöver.Syfte: Att belysa vilka erfarenheter anhöriga har av att ha en närstående med psykisk ohälsa och vilka erfarenheter de har i kontakten med den psykiatriska vården.Metod: Designen är gjord som en litteraturöversikt. Cinahl och PsycINFO är sökmotorer som använts. Resultatet baseras på 15 kvalitativa artiklar som belyste anhörigas erfarenheter av att ha en närstående med psykisk ohälsa och den psykiatriska vården.Resultat: I resultatet identifierades två huvudteman; ”Livet som anhörig” innefattade livet som anhörig med en påfrestande och osäker vardag, maktlöshet och otillräcklighet, etiska dilemman och skuldkänslor, stigmatisering, social isolering och anhörigas erfarenheter av att hantera sin situation. ”Att vara anhörig i den psykiatriska vården” belyste erfarenheter av att söka och få vård, vårdpersonalens attityder, vikten av att anhöriga involveras samt vilket stöd anhöriga behöver.Slutsats: Anhöriga har erfarenhet av att vardagen är utmanande och oförutsägbar. De önskar stöd och delaktighet i vården av den närstående. De hade erfarenhet av att inte involveras vilket ökade deras egen ohälsa. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat för att stödja anhöriga som även kan påverka de närståendes hälsa till det bättre. / Background: Mental illness can manifest itself in various ways and being a relative to a person with mental illness can be challenging. Relatives may need support from caregivers and be able to participate in the care. While caregivers believe that relatives can be a resource and that they also need support there are barriers to involving relatives in the care which can lead to relatives not receiving the support they need.Aim: To illuminate the experience of relatives to persons with mental illness and the relatives contact with mental health care.Method: The design is a literature review. Cinahl and PsycINFO were the databases that was used. The result is based on fifteen articles with quantitative approach which illuminated the experience of relatives to person with mental illness.Result: Two major themes emerged; “The life as a relative” describes the life as a relative with a stressful and unpredictable everyday life, ethical dilemmas and feelings of guilt, stigma, social isolation and the relatives experience to cope with their situation. “To be a relative in the mental health care” illuminates the experience of seeking and getting care, the attitudes of caregivers, the importance of the relatives’ involvement and what kind of support the relatives need.Conclusion: Relatives experiences everyday life as challenging and unpredictable. Relatives wished to get support and to be involved in the care of their close one. They didn't experience involvement in care which made their own health deteriorate. Nurses should adapt to a family-focused approach to support relatives which also would result in a better health for the patient.

No description available.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen. Smärtan spelade en central roll i flertalet begränsningar respondenterna mötte. Den sänkte deras mobilitet, vilket medförde social isolering och begränsningar i vardagliga aktiviteter och förändrad självbild. Smärtan orsakade även sömnrubbningar och förändrade sinnesstämningar. Flera respondenter upplevde rädslor, de med arteriell insufficiens för amputation och för tidig död, och de med venös insufficiens för situationer som kunde medföra nya sår. Ett annat återkommande fynd var brist på kunskap, smärtlindring och brister i relationen med vårdpersonal. / Peripheral vascular insufficiency entails arterial and / or venous circulatory failure in the lower extremities, which can cause ulcers. Vascular insufficiency in the legs is an increasing health problem which often is a very painful condition and can have a major impact on the patient's daily life. Literature review was chosen as a method to answer the study aim; to describe research on patients' experiences of peripheral vascular insufficiency in the lower limbs and how it affects everyday life. This according to Carnevali’s theory on daily life functional health status. Major limitations in daily life because of the disease were identified in the literature. The pain was a central part of the restrictions all respondents met. It lowered mobility, leading to social isolation, limitations in activities in daily life and change in self-image. The pain also caused sleep disorders and altered moods. Several respondents experienced fears, those with arterial insufficiency of amputation and premature death, and those with venous insufficiency of situations that could cause new ulcers. Another frequent finding was a lack of knowledge, pain relief and trustful relationships with health professionals.

Sex Offender Registries and Community notification laws are in many ways derived from emotion. It is believed that one can predict views on these social policies by examining aspects of life experience due to Techniques of Neutralization and Labeling theories. Reliability and Factor analyses were used to create factor-based indices to predict views on social policies, specifically views on sex offender registries and community notification laws. Multiple Regression was used to assess the effects of gender, race, age, spirituality, locus of control, beliefs about rape, and religiosity on sex offender registries, community notification laws, and sex offenders. By using regression, it was found that locus of control, beliefs about rape, religiosity, and spirituality all had a significant effect on beliefs about sex offender registries, community notification laws, and sex offenders.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en grupp av autoimmuna sjukdomar som idag är ett globalt folkhälsoproblem och ökar i hela världen. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de två huvudsakliga typerna. Symtomsbördan är stor och kan begränsa det sociala livet samtidigt som stigmatisering och känslor av skam är förekommande. Syfte: Syftet var att belysa unga vuxnas erfarenheter av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som omfattade nio vetenskapliga artiklar som bearbetades i en induktiv ansats. Resultat: De unga vuxnas erfarenheter av att leva med IBD sammanställdes i tre huvudkategorier; ”Erfarenheter av psykosocial påverkan”, ”Erfarenheter av behandlingen för inflammatorisk tarmsjukdom” och ”Erfarenheter av stöttning från vård- och omsorgspersonal”. Konklusion: Unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom upplevde symtombesvär som gav upphov till känslor av kontrollöshet, skam och begränsningar i vardagen. Erfarenheter av läkemedelsbehandlingarna innehöll upplevelser av otillräcklig effekt, information och efterföljdsamhet. Behandlingen med stomi upplevdes vara symtomlindrande men hade en psykisk påverkan initialt. Informationsgivning och stöttning från hälso- och sjukvården var bristande. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse för dessa erfarenheter och behov hos de unga vuxna med inflammatorisk tarmsjukdom. / Background: Inflammatory bowel disease is a group of autoimmune diseases and is today a public health problem that is increasing worldwide. The primary types: Ulcerative colitis and Crohn's disease both affect the gastrointestinal tract. The symptoms can limit social life, stigmatization and feelings of shame are also common. Aim: The aim of this study is to describe young adults experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: This study was a general literature study which includes nine scientific articles that were processed with an inductive approach. Results: The young adults experiences of living with inflammatory bowel disease were compiled into three categories; “Experiences of psychosocial influence”, “Experiences of the treatment for inflammatory bowel disease” and “Experiences of support from health care professionals”. Conclusion: Young adults with inflammatory bowel disease experienced symptom distress that gave rise to feelings of lack of control, shame and limitations in everyday life. Experiences of the drug treatments included feelings of insufficient effect, information and compliance. Stoma as a non-pharmacological treatment relieved symptoms but had a psychological impact. Experiences from the healthcare system included lack of information and support. This literature study contributes to the increased understanding of needs to young adults with inflammatory bowel disease.