Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som orsakar höga blodsockernivåer på grund av nedsatt insulinkänslighet i kroppen. Livsstilsfaktorer som kost, brist på motion och övervikt är starkt kopplade till denna sjukdom. Livsstilsförändringar inklusive kost och motion är avgörande för sjukdomshanteringen. Forskning visar att patienters erfarenheter och utmaningar med dessa förändringar påverkar sjukdomshantering och behandlingsresultat. Syfte: Syftet är att undersöka patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes där kvalitativa artiklar analyserades med tematisk syntes enligt Thomas och Harden. Resultat: Studiens resultat baserades på 13 kvalitativa artiklar. Dataanalysen mynnade ut i tre analytiska teman som inkluderade flera deskriptiva teman. Det analytiska temat: Det är en gradvis process när det kommer till kost och motion med deskriptiva teman: Svårt med förändring av gamla vanor samt Insikt och acceptans skapar goda förutsättningar till förändring.  Nästa analytiska tema: Självkännedom, fysisk aktivitet och balanserad kost ger goda resultat med deskriptiva teman: Självinsikt och motivation, Fysisk aktivitet skapar välbefinnande samt Den balanserade kostens betydelse. Sista analytiska temat: Interaktion, uppmuntran och kunskap med deskriptiva teman: Socialt stöd och Gemenskap, Kunskapens grundläggande roll samt Vårdrelationens betydelse. Slutsats: Genom utbildning, god kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt från distriktssköterskan ökar chanserna för bestående livsstilsförändringar hos personer med diabetes mellitus typ 2. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that leads to high blood sugar levels due to reduced insulin sensitivity in the body. Lifestyle factors such as diet, lack of physical activity and obesity are strongly linked to this condition. Effective lifestyle changes, including diet and exercise are crucial for managing diabetes. Research has shown that patients ́experiences and challenges with these changes influence disease management and treatment outcomes. Aim: The aim is to investigate the patients ´experience of lifestyle changes in Type 2 Diabetes. Method: A systematic literature review was conducted where qualitative articles were analyzed using thematic synthesis according to Thomas and Harden. Result: The study's results are based on 13 qualitative articles. The data analysis resulted in three analytical themes that include several descriptive themes. The first analytical theme is: It's a gradual process for diet and exercise, with descriptive themes: Challenging to change old habits and Insight and acceptance create favorable conditions for change. The next analytical theme is the Self-awareness, physical activity, and a balanced diet yield positive results, with descriptive themes: Self-awareness and motivation, Physical activity promotes well-being, and The importance of a balanced diet. The final analytical theme is Interaction, encouragement, and knowledge with descriptive themes: Social Support and Community, The fundamental role of knowledge, and The importance of the caregiver-patient relationship. Conclusion: Through education, good communication and a person-centered approach from the district nurse, the chances of lasting lifestyle changes in people with type 2 diabetes increase.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en ökande folkhälsosjukdom som till stor del orsakas av ohälsosammalevnadsvanor. Det är viktigt att sjuksköterskan utöver sin specialistkompetens, omvårdnad, har denkunskap som krävs för att kunna hjälpa patienter att motiveras till egenvård och livsstilsförändringargenom motiverande samtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avatt motivera vuxna patienter med diabetes typ 2 till egenvård och livsstilsförändringar. Metod: Studienär en allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Studien resulterade i 3 kategorier och 6underkategorier; Vikten av kunskap (otillräcklig utbildning & utbildning ökar sjuksköterskanssjälvförtroende), Sjuksköterskans hinder (maktlöshet och hopplöshet & Sjuksköterskans upplevelser avpatienternas beteenden och attityder), Stöd från organisationen (ekonomiska brister & behovet av tid)som besvarade studiens syfte och problemformulering. Diskussion: Sjuksköterskorna upplevdekunskapsbrist gällande att motivera patienter till att utföra egenvård och livsstilsförändringar. Ekonomi,resurser och tidsbrist hade en påverkan på sjuksköterskans arbete. Sjuksköterskor som fått utbildninginom hantering av patienter med diabetes typ 2 upplevde vården mer lättsam med förbättradevårdresultat. Slutsats: Vården av patienter med diabetes typ 2 kan förbättras om sjuksköterskor harkunskap, tid och stöd för att kunna utöva personcentrerad vård och för att motivera patienter tillegenvård och livsstilsförändring / Background: Type 2 diabetes is an increasing public-health disease largely caused by unhealthylifestyle habits. It is important that nurses, in addition to their specialized competence, have theknowledge required to help patients to be motivated to self-care and lifestyle changes throughmotivational interviewing. Aim: Describe nurses' experiences of motivating adult patients with type 2diabetes to self-care and lifestyle changes. Method: General literature review with a qualitativeapproach. Results: The study resulted in 3 categories and 6 subcategories; Importance of knowledge(insufficient education & education increases the nurse's self-confidence), nurse's obstacles(powerlessness & hopelessness & nurse's experiences of patients' behaviors and attitudes), Support fromthe organization (financial shortages & the need for time) that answered the study's purpose andproblem formulation. Discussion: The nurses experienced lack of knowledge regarding motivatingpatients to perform self-care and lifestyle changes. Finances, resources and lack of time had an impacton the nurses' work. Nurses who received training in management of type 2 diabetes perceived thecare to be more straightforward with improved outcomes. Conclusion: The care of patients with type 2diabetes can be improved if nurses have the knowledge, time and support to practice person-centeredcare to motivate patients to self-care and lifestyle changes.

Bakgrund: Sjuksköterskans specifika kompetens är omvårdnad. Personcentrerad vård fokuserar på att se varje patient som en unik person med individuella behov. Vid diabetes har sjuksköterskan en viktig pedagogisk och handledande funktion för att stärka patientens förmåga att hantera sjukdomen. Sjuksköterskans ansvarsområde vid diabetes består av att ge information och bedöma patientbehov samt ge teoretisk och praktisk utbildning till alla diabetespatienter för att underlätta egenvården. Syfte: Att beskriva personer med diabetes typ 2 erfarenheter av att utföra egenvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 9 kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har hittats eftersökning i databasen PubMed. Huvudresultat: Vid sociala sammanhang förekommer det svårigheter med att hålla sin kost, vilket kan leda till skuldkänslor och bli en psykologisk börda för personer med diabetes typ 2. Flera hinder för egenvård presenterades, alla med påverkan på blodsockernivån. Användning av mobilapp resulterade i att många av användarna lärde sig tolka blodsockervärden och identifiera mönster i aktivitetsnivå, kost och blodsockernivå och samband mellan dem för att kunna hålla blodsockret på en bra nivå. Utbildning är en viktig del i att ändra beteende gällande egenvård. Tillräcklig kunskap om sjukdomen, sekundära sjukdomar och åtgärder för att påverka sjukdomen möjliggör anpassning gällande livsstilen. Slutsats: Sjuksköterskor bör arbeta personcentrerat och för att kunna göra det är det bra att de får en inblick i hur diabetes typ 2 kan påverka personens liv och att det är mer som tillhör egenvård än vad man tänker på när man hör ordet. / Background: The nurse's specific competence is nursing. Person-centered care focuses on seeing each patient as a unique person with individual needs. In the case of diabetes, the nurse has an important educational and supervisory function to strengthen the patient's ability to manage the disease, also providing information and assessing patient needs as well as providing theoretical and practical training to all diabetes patients to facilitate self-care. Purpose: To describe people with diabetes type 2 experience with self-care. Method: A descriptive literature study including 9 qualitative scientific articles. The scientific articles were found through searching the database PubMed. Main result: Social contexts can mean difficulties with maintaining one's diet and feelings of guilt. It is a psychological burden for people with type 2 diabetes. Several barriers to self-care were presented. Using the mobile app resulted in many of the users learning to interpret blood sugar values and identify patterns in activity level, diet and blood sugar level and the relationship between them to keep blood sugar at a satisfactory level. Sufficient knowledge of the disease, secondary diseases, and measures to influence the disease enable adaptation regarding the lifestyle. Conclusion: Nurses should work person-centered and to be able to do that it is good that they get an insight into how diabetes type 2 can affect the person's life and that there is more to self-care then what comes to mind when you hear the word.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkas av faktorer som övervikt, inaktivitet och genetik. Symtom inkluderar ökad törst och trötthet. Diagnos kräver mätning av blodglukos över tid och behandling fokuserar på livsstilsförändringar och medicinering. Komplikationer kan vara allvarliga, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar samt synnedsättning. Egenvård är avgörande i behandlingen. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan främja patientens välbefinnande och stödja denne att hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, att göra en integrerad sammanställning av kvalitativa forskningsartiklar där nio artiklar har granskats, analyserats för att identifiera nya teman. Resultat: Visar fem teman: Livsstilsförändring är en utmaning, ändrad livsstil ger välbefinnande, kommunikation med sjuksköterskan påverkar, egenvård som ett sätt för att förebygga komplikationer och patienternas kunskap om sjukdomen påverkar. Konklusion: Egenvård är avgörande för att hantera sjukdomen diabetes typ 2. En positiv och stödjande relation med vårdpersonalen, tydlig kommunikation och engagemang från närstående är alla viktiga faktorer för att underlätta livsstilsförändringar. Utbildning och information om sjukdomen spelar en nyckelroll för att stärka patienternas motivation att genomföra förändringar i sin vardag. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is affected by factors such as obesity, inactivity and genetics. Symptoms include increased thirst and fatigue. Diagnosis requires measurement of blood glucose over time and treatment focuses on lifestyle changes and medication. Complications including cardiovascular disease and vision loss. Self-care is important in the treatment. Through person-centered care, the nurse can promote the patient's well-being and support him to manage the disease. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care in diabetes type 2. Method: A Qualitative literature study, to make an integrated overview of qualitative research articles where nine articles have been analyzed to identify new themes. Findings: Shows five themes: Lifestyle change is a challenge, lifestyle change provides well-being, communication with the nurse affects, self-care as a way to prevent complications, patients' knowledge of the disease affects. Conclusion: Self-care is crucial to managing the disease. A positive and supportive relationship with the healthcare staff, clear communication and commitment from relatives are all important factors in facilitating lifestyle changes. Education and information about the disease play a key role in strengthening patients' motivation to implement changes in their everyday lives.

Bakgrund: Antalet personer som lider av typ 2 diabetes växer varje år. Typ 2diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i världen. Typ 2 diabetes kan också betraktas som en livsstilsrelaterad sjukdom baserad på en ohälsosam livsstil som ökar risken för sjukdom på grund av ohälsosamma matvanor, brist på fysisk aktivitet, stress, sömnbrist och tobaks- och alkoholkonsumtion. Således var livsstilsförändringarna en behandling som skulle kunna hjälpa patienter att förbättra hälsan utan medicinering, samt förbättra livsskvaliteten. Syfte: Litterturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av lisstilsförändringar vid typ 2 diabetes. Metod: Litterturstudien sammanställde tio vetenskapliga artiklar dör patienters upplevelser av livsstilsförändirngar vid typ 2 diabetes studerats med en kvalitativ metod. Artiklarna hämtades från databaserna Pubmed och Cinahl samt kvalitetsgranskades enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Resultat: De vetenskapliga artiklarna kom från nio länder dör det identifierades fyra huvudteman som presenterades i resultatet: 1) kostens betydelse 2) Den fysiska aktiviitetens betydelse 3) Motivationens betydelse 4) Informationens och kunskapens betydelse. Konklusion: Studien visade att kosten hade ens stor påverkan på patienternas livsstilsförändringar. Att utöva någon form av fysisk aktivitet visade sig också ha en stor inverkan på patientens möjligheter till livsstilsförändring. Den egna motivationen och stöd från familj och sjuksköterskan visade sig vara viktiga komponenter för att lyckas med sin förändring. Slutligen visade studien att patienterna behöver information om diabetes för att framgångsrikt kunna omvandla en ohälsosam livsstil till en hälsosam och få en bättre livskvalitet. / Background: The number of persons suffering from type 2 diabetes is growing annually. Type 2 diabetes is one of the most common chronic diseases globally. Type 2 diabetes can also be considered a lifestyle-related disease based on an unhealthy lifestyle that increases the risk og disease due to unhealthy eating habits, lack of physical activity, stress, lack of sleep, tobacco and alcohol consumption. Thus, lifestyle changes were one of the treatments that could have helped patients improve their health without medicationm as well as improve their quality of life. Aim: The purpose of the literature study was to describe patients´experience of lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: The literature study complies ten scientific articals in which the patients´experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes were included using a qualitative method. The articles were procured from the database Pubmed and Cinhal and were quality checked according to the Goverment´s preparation for medical and social evaluation. Results: The sciemtific articles were from nine contries where four main themes emerged as presented in the results: 1) Impotance of diet 2) Importance of physical activity 3) Importance of motivation 4) Importance of information and knowledge. Conclusion: The study showed that diet had a significant impact on patients´lifestyle changes. Engaging in some form of physical activity also proved to have a major impact on the patients´ability to change their lifestyle. Self-motivation and support from family and nurses were found to be important components for succsessful change. Finally, the study showed that patients need infromation about diabetes in order to successfully transform an unhealthy lifestyle into a healthy one and have a better quality of life.

There is a lack of treatment guidelines for how to address the impact of nutrition on clients’ mental health. Prior research is limited regarding psychologists’ practices of nutrition counseling and has mostly focused on practices of dieticians and medical doctors. The purpose of this study was to examine psychologists’ beliefs and attitudes about nutrition counseling, amount of training and use of nutrition counseling, self-rated knowledge in the use of nutrition counseling and perceived benefits and barriers to using nutrition counseling. Data was collected using an online survey of 76 licensed psychologists’ training in nutrition and use of nutrition counseling. Findings show that most of the psychologists talk to their clients about nutrition, nearly half report using nutrition counseling, but few received training in nutrition while in graduate school. A statistically significant difference was found between those who use nutrition counseling and those who do not regarding self-reported knowledge, belief about therapy, benefit of outcome, importance of nutrition in the context of mental health, importance of discussing nutrition with clients and confidence as a barrier to using nutrition counseling in practice. A statistically significant difference was found between those who have training in nutrition and those who do not regarding self-reported knowledge, benefit of outcome, and importance of discussing nutrition with clients. The relationship between use of nutrition counseling and training in nutrition was statistically significant. As might be expected, a larger proportion of those who have training in nutrition use nutrition counseling than the proportion of those without training. The result highlights the need for a collaborative approach to client care. Psychologists reported several themes, including need for more training and guidelines for psychologists’ use of nutrition counseling.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som ökar i världen. För en framgångsrik behandling behöver personer med diagnosen diabetes typ 2 förutom medicinsk vård även ändra sin livsstil vilket främst innefattar förändrade vanor kring kost och fysisk aktivitet.  Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes typ 2. Metod: Allmän litteraturöversikt. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för analys. En tematisk analys gjordes av nio forskningsartiklar och dess resultat. Resultat: Resultatet genererade två teman med respektive två subteman, Motivation - Motiverade till livsstilsförändringar och Omotiverade till livsstilsförändringar, Ändra och bibehålla vanor - Beteendeförändringar och Praktiska utmaningar  Slutsats: Resultaten pekade på att motivation, bibehållandet av livsstilsförändringar över tid, känslor relaterade till diagnosen och socialt sammanhang var avgörande för livsstilsförändring. Sjuksköterskor har en viktig funktion att förstå patienters unika livssituationer och levnadsvillkor för att effektivt kunna stödja dem i att göra nödvändiga livsstilsförändring. Fortsatt forskning: Studien understryker även behovet av fortsatt forskning för personer med diabetes typ 2 med fokus på den yngre befolkningens omvårdnadsbehov och livsstilsförändringar. Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, livsstilsförändring, omvårdnad, personer, personcentrerad vård, upplevelser / Background: Diabetes is a common disease that is increasing worldwide. For successful treatment, individuals diagnosed with type 2 diabetes need not only medical care but also to change their lifestyle, which mainly involves changing habits related to diet and physical activity. Purpose: The purpose of this study was to describe individuals' experiences with lifestyle changes in type 2 diabetes. Method: General literature review. Systematic searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Qualitative content analysis was performed for analysis. A thematic analysis was done of nine research articles and their results. Results: The results generated four themes two subthemes each, Motivation - Motivated for Lifestyle Changes and Unmotivated for Lifestyle Changes, Changing and Maintaining Habits - Behavioral Changes and Practical Challenges.  Conclusion: The results indicated that motivation, maintaining lifestyle changes over time, emotions related to the diagnosis, and social context was crucial for succeeding with lifestyle changes. Nurses play a significant role in understanding patients' unique life situations and living conditions to effectively support them in making necessary lifestyle changes. Continued Research: The study also emphasizes the need for further research on individuals with type 2 diabetes, focusing on the care needs and lifestyle changes of the younger population. Keywords: Experiences, lifestyle changes, nursing, person-centered care, persons, type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund: Med en ökande prevalens av diabetes typ 2 globalt, är behovet av effektiv omvårdnad och stöd för livsstilsförändringar viktigt. Distriktssköterskor spelar en nyckelroll i att främja hälsosamma beteenden hos dessa patienter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distriktssköterskor motiverar patienter med diabetes typ 2 till att genomföra livsstilsförändringar. Metod: Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med distriktssköterskor inom primärvården, i studiens fall vårdcentraler. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys där det reflekterades över innehåll och eventuella mönster i distriktssköterskornas upplevelser och praxis identifierades. Resultat: Studien visar att personcentrerad vård, aktivt lyssnande och empati är avgörande för att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Distriktssköterskorna betonar anpassning av stödet till varje patients unika behov och vikten av patientinvolvering i vårdbeslut. Teamarbete och samarbete över professionella gränser är också centrala för att erbjuda koordinerad vård. Diabetesskolan och anhörigas involvering framhålls som viktiga resurser för att stödja och motivera patienterna. Konklusion: Studien understryker distriktssköterskors centrala roll i att främja livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2 och föreslår ytterligare forskning för att utveckla riktlinjer och utbildningsprogram som stärker denna aspekt av diabetesvården. / Background: With an increasing prevalence of type 2 diabetes globally, the need for effective care and support for lifestyle changes is important. District nurses play a key role in promoting healthy behaviors in these patients.  Aim: The aim of the study is to investigate how district nurses motivate patients with type 2 diabetes to implement lifestyle changes.  Method: The study is based on a qualitative interview survey with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with district nurses in primary care, in this study health care centers. Data were analyzed through qualitative content analysis by reflecting on the content and identifying any patterns in the district nurses' experiences and practices.  Findings: The study shows that person-centered care, active listening and empathy are essential to motivate patients with type 2 diabetes to make lifestyle changes. The district nurses emphasize the adaptation of support to each patient's unique needs and the importance of patient involvement in care decisions. Teamwork and collaboration across professional boundaries are also central to offering coordinated care. The diabetes school and the involvement of relatives are emphasized as important resources for supporting and motivating the patients.  Conclusion: The study highlights the central role of district nurses in promoting lifestyle changes in patients with type 2 diabetes and suggests further research to develop guidelines and educational programs that strengthen this aspect of diabetes care.

This research explored health decision-making processes among people recently diagnosed with type 2 diabetes. Our analysis suggested that diagnosis with type 2 was followed by a period of intense emotional and cognitive disequilibrium. Subsequently, the informants were observed to proceed to health decision-making which was affected by three separate and interrelated factors: knowledge, self-efficacy, and purpose. Knowledge included cognitive or factual components and emotional elements. Knowledge influenced the degree of upset or disequilibrium the patient experienced, and affected a second category, agency: the informants’ confidence in their ability to enact lifestyle changes. The third factor, purpose, summarized the personal and deeply held reasons people gave as they made decisions concerning their health, eating and exercising. We propose this model, grounded in informant stories, as a heuristic, to guide further inquiry. From these stories, the patient is seen as more active and the interrelated influences of knowledge, agency, and purpose, synergistically interact to explain changes in health behaviors.