SAMMANFATTNING År 2015 fanns 415 miljoner människor med diabetes i världen varav typ 2 diabetes står för 90-95 procent. Om inte utvecklingen bromsas beräknas antalet öka till 642 miljoner människor fram till år 2040. Livsstilsförändringar är hörnpelare i behandlingen av typ 2 diabetes och innefattar kost, fysisk aktivitet och rökstopp. Typ 2 diabetes kännetecknas av en insulinbrist på grund av insulinresistens och en tilltagande nedsatt insulinfrisättning från betacellerna. Utvecklingen av typ 2 diabetes går långsamt och ofta dröjer det flera år innan sjukdomen upptäcks. Behandling vid typ 2 diabetes kan dels vara farmakologisk och dels icke-farmakologisk där underliggande orsaker behandlas genom livsstilsförändringar. Regelbunden träning ger förbättrad insulinkänslighet vilket leder till lägre insulinbehov. För hälso- och sjukvårdspersonal är det en utmaning att motivera till ändrade kostvanor, viktminskning och fysisk aktivitet. Även de som når en viss viktminskning är ofta tillbaka på sin ursprungsvikt efter några år. All medicinsk behandling påverkar patienters vardag men få behandlingsformer får så stor påverkan på livet som förändrade levnadsvanor. Sjuksköterskans roll som samarbetspartner är viktig varför det är av vikt att förstå de känslor och reaktioner som ofta väcks i samband med både diagnos och behandlingskrav, där livsstilsförändringar utgör viktig del. Syftet var att belysa patienters upplevelser av att göra livsstilsförändringar med fokus på fysisk aktivitet, i samband med typ 2 diabetes. I denna litteraturöversikt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter utfördes en innehållsanalys för att identifiera meningsbärande enheter och därefter har huvudkategorier och underkategorier framkommit. Resultatet presenterades i en integrerad analys. De huvudkategorier som framkom i resultatet var kunskap, sociala faktorer, psykiska faktorer, fysiska faktorer samt tillgänglighet till träning. Flera underkategorier framkom också. Både upplevelser av att inneha kunskap, avsaknad av kunskap om fysisk aktivitet samt hur de skulle träna framkom. Vad gäller sociala faktorer framkom både upplevelser av socialt stöd respektive avsaknad av socialt stöd. Psykiska faktorer innefattade upplevelser av välbefinnande, påverkan av attityder och självförmåga, upplevelser av eller avsaknad av motivation samt levnadsvanor. De fysiska faktorerna belyste upplevelser av att kroppen var ett hinder samt effekter på blodsockret. Vad gäller tillgänglighet till träning framstod upplevelser vad gäller miljön i närområdet, kostnader samt tidsbrist och arbetsbelastning som centrala. Dessa upplevelser påverkar på olika vis patienters möjligheter att skapa en vana av fysisk aktivitet och lyckas vidmakthålla den. För hälso- och sjukvårdspersonal är förståelse för patienters upplevelser och för vilka psykologiska faktorer som påverkar dessa betydelsefulla för att på bästa sätt kunna möta patienterna där de befinner sig och stötta dem i deras process mot att leva ett hälsosamt liv. Nyckelord: typ 2 diabetes, livsstilsförändringar, fysisk aktivitet, patientupplevelser / ABSTRACT By 2015 there were 415 million people with diabetes in the world, of which type 2 diabetes accounts for 90-95 percent. Unless development is impaired, the number is expected to increase to 642 million people by the year 2040. Lifestyle changes are the cornerstones in the treatment of type 2 diabetes and include diet, physical activity and smoking. Type 2 diabetes is characterized by insulin insufficiency due to insulin resistance and an increased reduction in insulin release from the beta cells. The development of Type 2 diabetes is slow and often it takes several years before the disease is detected. Treatment with type 2 diabetes may be pharmacologically and partly non-pharmacological where underlying causes are treated by lifestyle changes. Regular exercise provides improved insulin sensitivity, resulting in lower insulin requirements. For healthcare professionals, it is a challenge to motivate changes in dietary habits, weight loss and physical activity. Even those who reach a certain weight loss are often returned to their initial weight after a few years. All medical treatment affects the everyday lives of patients, but few treatments have such a big impact on life as changing living habits. Nursing's role as a partner is important why it is important to understand the feelings and reactions that often arise in connection with both diagnosis and treatment requirements, where lifestyle changes are important. The purpose of this literature review was to illuminate patients' experiences of making lifestyle changes focusing on physical activity, associated with type 2 diabetes. This literature review included 15 scientific articles from the databases Cinahl and PubMed. The articles were quality assessed and then a content analysis was conducted to identify meaning-bearing units and after that, main categories and subcategories emerged. The result was presented in an integrated analysis. The main categories presented in the result were knowledge, social factors, mental factors, physical factors and accessibility to training. Several subcategories also appeared. Both experiences of possessing knowledge as well as lack of knowledge about physical activity and how they would work out emerged. Regarding social factors, both experiences of social support and lack of social support emerged. Psychological factors included experiences of well-being, faktors affecting attitudes and self ability, experiences of or lack of motivation as well as living habits. The physical factors highlighted experiences that the body was a barrier and effects on blood sugar. In terms of accessibility to training, experiences with the environment in the immediate area, costs, time shortages and workload were central. These experiences in different ways affect the ability for patients to create a habit of physical activity and manage to maintain this. For health professionals, understanding the patient's experiences and the psychological factors that affect these are important in order to best meet the patients where they are and support them in their process of living a healthy life.

Cehic, A & Meijer, S. Gruppundervisning för individer med diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det finns stöd i vetenskaplig litteratur för att gruppundervisning för individer med typ 2-diabetes stimulerar till livsstilsförändringar. Författarna ville även belysa vilka faktorer i undervisningen som är viktiga. Litteraturstudien är genomförd efter modell av Friberg (2006). Tio kvantitativa artiklar ligger till grund för resultatet. Detta visar på starkt stöd för att gruppundervisning stimulerar typ 2-diabetiker till livsstilsförändringar. Viktiga faktorer i undervisningen var att den som ledde undervisningen hade förtrogenhetskunskap om diabetes, att undervisningen byggde på empowerment och/eller problembaserat lärande och stimulerade till aktiv medverkan av gruppdeltagarna, samt att utbildningen hade långtidsuppföljningar. Ingen skillnad sågs mellan undervisning som leddes av olika yrkeskategorier. Ytterligare forskning med fler studier med långtidsuppföljning samt kvalitativa studier av individernas egna upplevelser är önskvärda. / Cehic, A & Meijer, S. Group education for individuals with type 2 diabetes. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.The aim of this review was to examine if there is support in scientific literature that group education for individuals with type 2 diabetes encourages lifestyle changes. The authors also wished to describe what factors in group education are important. A model of Friberg (2006) was used as method for the review. The result, based on 10 quantitative articles, shows strong support for group education encouraging type 2 diabetics to make lifestyle changes. Important factors in education were familiarity of diabetes in the educators and education based on empowerment and/or problem based learning. Also was long term follow-up of the education groups important. No differences were seen in the results between groups led by different professions. Further research, more long-term studies and qualitative studies of how patients experience group education, is required.

Bakgrund Typ 2 diabetes räknas idag som en folksjukdom och utgör upp till 90 procent av all diabetes i världen. Att inte ha kontroll på sin sjukdom kan för individen innebära stora risker med många olika komplikationer. För att minska riskerna för följdsjukdomar behövs oftast en livsstilsförändring. Det hör till sjuksköterskans profession att motivera patienter till att bli delaktiga och engagerade i sin egenvård. Utmaningen för sjuksköterskan ligger i att hitta vilka omvårdnadsinterventioner som kan motiverar varje enskild individ till att göra en livsstilsförändring Syfte Syftet var att identifiera vilka omvårdnadsinterventioner som kan stärka egenvården och främja till en livsstilsförändring vid typ 2 diabetes. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 15 noga utvalda kvantitativa och kvalitativa artiklar låg till grund för resultatet. De inkluderade artiklarna eftersöktes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet av artiklarna sammanställdes till kategorier för att underlätta för läsaren. Resultat De kategorier som identifierats ur resultatet är motiverande samtal, tekniska hjälpmedel, utbildning och rådgivning, kost och träning samt möte och dialog med sjuksköterskan. Resultat har visat att de här omvårdnadsinterventionerna har stor betydelse för patientens motivation till att genomföra en livsstilsförändring. Slutsats Studien visade på svårigheterna personer med typ 2 diabetes har att genomföra livsstilsförändringar. De omvårdnadsinterventioner som presenterats har visat goda resultat till att motivera patienter till ökad följsamhet och egenvård med stöd av sjuksköterskan. / Background Type 2 diabetes is counted as an endemic disease and account for as much as 90 percent of all diabetes in the world. To not have control over your own illness can engage big risks and many different complications. To minimize the risk of sequelae a lifestyle change is often needed. It’s part of the nurse profession to motivate patients to feel dedicated and to be involved in their own self-care. The nurse will face challenges to find out which nursing intervention that motivates every individual person to make a lifestyle change. Aim The aim of this study was to identify which nursing interventions that can strengthen self-care and promote lifestyle changes in type 2 diabetes. Method A non-systematic literature review was conducted and 15 attentively selected quantitative and qualitative articles was forming the basis for the result. The included articles were found in the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were quality examined based on Sophiahemmets University's assessment data. An integrated data analysis was made and the results from the articles were summarized and put under specific categorise to make it more visual for the reader. Results The categories that have been identified from the results are motivational interview, technical appliance, education and counseling, diet and exercise and last meetings and conversations with the nurse. Result has shown that these nursing interventions are of great importance for the patient’s motivation to implement a lifestyle change. Conclusions The study showed the difficulties people with type 2 diabetes have in implementing lifestyle changes. The nursing interventions presented have shown good results in motivating patients to compliance and increased self-care with the support of the nurse.

Ischemisk hjärtsjukdom där akut koronart syndrom ingår är den främsta dödsorsaken i världen och är en stor utmaning inom global hälsa och sjukvård. Sekundärprevention är en väsentlig del av behandlingen vid akut koronart syndrom och innefattar både farmakologisk behandling samt livsstilsåtgärder. För patienter med akut koronart syndrom utgör ohälsosamma levnadsvanor en större risk för återinsjuknande, därför är det viktigt att hälso- och sjukvården stödjer dem till förbättrade levnadsvanor.  Syftet var att belysa faktorer som påverkar livsstilsförändringar hos patienter efter att ha insjuknat i ett akut koronart syndrom.  En allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod valdes som metod för att besvara syftet. Sökningar i två databaser samt manuell sökning utfördes. Femton vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2020 inkluderades efter kvalitetsgranskning. En integrerad analys utfördes, huvudkategorier och underkategorier identifierades.  I resultatet framkom fyra huvudkategorier och åtta underkategorier som kunde vara både främjande och hindrande för att genomföra livsstilsförändring. Där huvudkategorierna utgjordes av sjukdomsinsikt, självinsikt, hälsopåverkan samt social påverkan. Underkategorierna var förstå allvaret, kunskap, den egna viljan, tro på sin egen förmåga, kroppslig betydelse, känslomässig innebörd, socialt stöd samt socioekonomins styrande. De mest framträdande underkategorierna var kunskap, socialt stöd samt tro på sin egen förmåga.  Slutsatsen är att hälso- och sjukvården behöver bli bättre på att ge en konkret och individanpassad information till patienter med akut koronart syndrom för att möjliggöra livsstilsförändringar. Anhöriga bör involveras mer i vården för att kunna vara ett stöd för att genomföra livsstilsförändringar. För att patienten ska tro på sin förmåga är det viktigt att utgå från patientens resurser och sätta realistiska mål. Vården behöver bli mer personcentrerad för att ge patienten bättre förutsättningar att lyckas med livsstilsförändringar. / Ischemic heart disease, including acute coronary syndrome, is the leading cause of death worldwide and represents a significant challenge to global health and healthcare. Secondary prevention, consisting of pharmacological treatment and lifestyle changes, is an essential component of acute coronary syndrome treatment. Unhealthy lifestyle habits present a major risk for recurrent illness in acute coronary syndrome patients. Therefore, it is important for healthcare providers to support patients in improving their lifestyle habits. The aim of this study was to highlight the factors that influence lifestyle changes in acute coronary syndrome patients. A literature review with a systematic search method was selected to answer the aim. The article searches in two databases and a manual search were conducted. Fifteen articles published between 2014-2020 were included after quality review. An integrated analysis was conducted, main categories and subcategories were identified. In the result four main categories and eight subcategories of factors that could either facilitate or hinder lifestyle changes appeared. The main categories were disease awareness, selfawareness, health impact and social impact. The subcategories were realising the seriousness, knowledge, the own will, belief in one's ability, physical meaning, emotional meaning, social support and the impact of the socioeconomy. The most prominent subcategories were knowledge, social support and belief in one’s ability. In conclusion, healthcare providers need to offer more personalised information to acute coronary syndrome patients to enable lifestyle changes. Family members should be more involved in the care process to be able to support lifestyle changes. For the patient to believe in their own ability is it important to focus on their resources and setting realistic goals. The healthcare providers need to be more person-centred to provide the patient better conditions to succeed in making lifestyle changes.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen. / Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem med låg medvetenhet hos allmänheten. Cirka 64,3 miljoner människor lever med denna sjukdom globalt. Symtom som andfåddhet, trötthet och ödem är vanligt förekommande. Farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är aktuellt. Egenvård är en viktig faktor som kan minska förvärring av sjukdomen. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva de upplevelser patienter med hjärtsvikt genomgår. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats tillämpades. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL. Det valdes nio vetenskapliga artiklar till resultatet och därefter valdes tematisk analys som dataanalys.  Resultat: Studiens resultat utformade tre huvudteman och fyra subteman. De identifierade huvudteman var ”Livsstilsförändringar”, ”Psykosociala aspekter” och ”Egenvård”. Inom den första huvudtema formulerades två subteman: ”symtom som begränsar livet”, som presenterade de svårigheter patienterna upplever med sina symtom, och ”förändringar i matvanor” som lyfte fram utmaningar med kostanpassning. Inom den andra huvudtema formulerades två underteman: ”närståendestöd” som betonar vikten av stöd från familj och vänner och ”psykiskt lidande” som lyfte fram att patienter med hjärtsvikt kan uppleva psykisk ohälsa.  Slutsats: Studien visade att patienter med hjärtsvikt upplever olika fysiska och psykosociala begränsningar. Vikten av socialt stöd från närstående för att lindra psykiska problem betonades. / Background: Heart failure is a global health problem with low public awareness. About 64.3 million people live with this disease in the world. Symptoms such as shortness of breath, fatigue, swelling are common. Pharmacological and non-pharmacological treatments are relevant. Self-care is an important factor that can reduce worsening of the disease.  Purpose: The study's purpose was to describe the experiences patients with heart failure go through. Method: A general literature study with a qualitative approach was applied. Searches were made in two databases, PubMed and CINAHL. Nine scientific articles were chosen for the result and then Thematic analysis was chosen as data analysis.Results: The study's results formed three themes and four subthemes. The main themes identified were "Lifestyle changes", "Psychosocial aspects" and "Self-care". Within the first main theme, two subthemes were formulated: “Life-limiting symptoms”, which presented the difficulties patients experience with their symptoms, and “Changes in eating habits”, which highlighted challenges with dietary adaptation. Within the second main theme, two subthemes were formulated: "Family support" which emphasizes the importance of support from family and friends and "Psychological suffering" which highlighted that patients with heart failure can experience mental illness.  Conclusion: The study showed that patients with heart failure experience various physical and psychosocial limitations. The importance of social support from relatives to alleviate mental health problems was emphasized.

Bakgrund: Diabetes är en folkhälsosjukdom. I Sverige är diabetes mellitus typ 2 (DMT2) den mest förekommande typen. Det är vanligast att personer över 40 år drabbas av DMT2 men även riskfaktorer som ärftlighet, livsstilsaspekter som kost, stillasittande, rökning och övervikt ökar risken för att insjukna. Egenvården har en betydande del i hanteringen av DMT2. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitustyp 2. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie baserat på 11 kvalitativa artiklar från sökmotorn PubMed. Artiklarna arbetades igenom med granskningsmallar och de kvarvarande artiklarna analyserades för att ta fram teman. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd från både anhöriga och från hälso- och sjukvården var av betydelse i hanteringen av DMT2. Anhöriga stöttade vid bland annat läkemedelshantering samt att frånvaron av stöd från anhöriga lämnade personerna att klara sig själv. Ekonomi har också visats varit utmanande i egenvårdsarbetet för personerna. Material, läkemedel och kosthållning är dyrt för de personer som lever med DMT2. Stöd från hälso- och sjukvården baserades på den information som personer bör få angående DMT2 och egenvård. I resultatet visades den vara bristfällig i många fall.  Slutsats: Stöd och ekonomi har visats vara avgörande vid hantering av egenvård hos personer med DMT2. Den information och utbildning personerna har fått från hälso-och sjukvårdspersonal om DMT2 har stundtals varit bristfällig. För att personens förmåga till egenvård ska bevaras eller öka är det av betydelse att hälso-och sjukvårdspersonal får utbildning i hur kommunikation och information ges på ändamålsenligt sätt. / Background: Diabetes is a public health disease. In Sweden, diabetes mellitus type 2 (DMT2) is the most prevalent type. It is most common for people over the age of 40 to be affected by DMT2, but risk factors such as heredity, lifestyle aspects such as diet, being sedentary, smoking and being overweight also increase the risk of contracting the disease. Self-care has a significant part in the management of DMT2. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of self-care in diabetes type 2. Method: This is a descriptive literature study based on 11 qualitative articles derived from the search engine PubMed. The articles were worked through using review templates and the remaining articles were analyzed to develop themes. Result: The result showed that support from both relatives and from the health care system were important in the management of DMT2. Relatives supported, among other things, medication management and the absence of support from relatives left the persons to fend for themselves. Finances have also been shown to be challenging in the self-care work for the persons. Materials, medicines and diet are expensive for the people living with DMT2. Health care support was based on the information people should receive regarding DMT2 and self-care. In the result, it was shown to be deficient in many cases. Conclusion: Support and finances have been shown to be crucial when managing self-care in people with DMT2. The information and training the people have received from healthcare professionals about DMT2 has sometimes been lacking. In order for the person's ability for self-care to be preserved or increased, it is important that healthcare personnel receive training in how communication and information is provided in an appropriate manner.

Bakgrund: De globala målen, och nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor, belyser hälsofrämjande arbete. Ändå är ohälsa en stor grund för samhällets sjukdomsbörda. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande arbete och genom att stödja patienter till livsstilsförändringar.Syfte: Syftet var att belysa tillvägagångssätt som sjuksköterskor kan använda sig av i sitt arbete för att stödja patienter till att göra hållbara livsstilsförändringar.Metod: Arbetet har utförts i form av en litteraturöversikt innehållande 20 vetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa och tolv kvantitativa.Resultat: Ett övergripande tema framkom, att skapa och bibehålla en god relation mellan sjuksköterska och patient genom hela förändringsprocessen. Vidare bestod livsstilsförändringar av en process: identifiering, genomförande och uppföljning. I den första fasen bör sjuksköterskan identifiera patientens förväntningar, fysiska förutsättningar samt främjande och hindrande faktorer. Den andra fasen bestod av att motivera patienten och för detta kan sjuksköterskan och patienten använda stödverktyg i förändringsarbetet. I den tredje fasen behöver sjuksköterskan skapa förutsättningar för egenförmåga hos patienten samt skapa en långsiktig plan för en hållbar livsstil.Slutsats: Det visade sig att det inte finns någon enkel, generell metod eller tillvägagångssätt, utan förändring sker som en process, liknande omvårdnadsprocessen. Viktiga delar att ta hänsyn till, via ett respektfullt bemötande, är patientens medvetenhet om risker, vilja till förändring, förutsättningar och vilket stöd som finns tillgängligt. / Background: The global goals, and the national guidelines for an unhealthy lifestyle, highlights health promotion work. Still unhealthiness is a big base for the society´s diseases burden. The registered nurse has an important role in preventing unhealthiness through health-promotion work and by supporting patients during lifestyle changes.Aim: The aim was to describe health-promoting approaches that registered nurses can use in their work to support patients to make sustainable lifestyle changes.Method: This literature review was based on 20 scientific articles, of which eight were qualitative and twelve quantitative.Result: An overarching theme emerged, to create and maintain a good relationship between nurse and patient throughout the change process. Furthermore, lifestyle changes consisted of a process: to identify, to implement and to follow up. In the first phase, the nurse should identify the patients´ expectations, physical conditions and promoting and inhibitive factors. The second phase consisted of motivating the patient and for this the nurse and patient can use support tools during the change process. In the third phase, the nurse needs to create conditions for self-efficacy and creating a long-term plan to maintain a sustainable lifestyle.Conclusion: It turned out that there is no general method to make a lifestyle change, as change takes place as a process, similar to the nursing process. Important parts to take into account, in a respectful manner, are the patients´ awareness about risks, willingness to change, conditions and what support is available.

Bakgrund: Typ 2 Diabetes Mellitus (T2DM) är en folksjukdom som ökar runt om i världen. T2DM behandlas främst genom att anpassa livsstilsvanor till ett hälsosammare liv. Forskning har visat att livsstilsförändringar ger goda effekter på att behandla T2DM, samt att livsstilsförändringar minskar risken för diabetesrelaterade komplikationer. Det är patienternas ansvar att tillämpa livsstilsförändringar samtidigt som sjuksköterskans roll att främja livsstilsförändringar är av stor betydelse. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor kan främja livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts till ett resultat för att besvara litteraturöversiktens syfte. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors metoder att främja livsstilsförändringar var effektiva. De metoder som sjuksköterskorna tillämpade var motiverande samtal (MI), kontinuerligt stöd och kunskapsöverföring. Sjuksköterskor genomgick även utbildningar för att få ökad kunskap om T2DM och effektivare kunna främja livsstilsförändringar hos patienter med T2DM. De effekter som visades var minskat HbA1c-värde, midjeomfång, blodtryck, fasteblodsocker, vikt samt BMI. Sjuksköterskor och patienter upplevde att MI och patientutbildningar var effektiva metoder för att främja livsstilsförändringar, samt att sjuksköterskornas stöd och vägledning var centrala delar för att upprätthålla livsstilsförändringarna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade litteraturöversiktens resultat att sjuksköterskans roll för att stödja och motivera patienter är av väsentlig betydelse för implementering och upprätthållning av livsstilsförändringar. Genom att litteraturöversikten visade både kvantitativa mätvärden och patient- och sjuksköterskeperspektivet, besvarade litteraturöversikten på ett mer djupgående sätt vad effekterna av sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner gav för resultat. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) is a common disease that is increasing around in the world. T2DM is primarily treated through adapting lifestyle habits to promote a healthier life. Research has shown that lifestyle changes have positive effects on treating T2DM, and they also reduce the risk of diabetes-related complications. It is the patients’ responsibility to apply lifestyle changes, and the nurse's role to promote lifestyle changes is therefore crucial. Aim: The purpose was to investigate how nurses can promote lifestyle changes in patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Method: A literature review incorporating ten scientific articles has been conducted to compile findings that address the purpose of this literature review. Both qualitative and quantitative articles have been utilized. Results: The result indicated that nurses' methods for promoting lifestyle changes were effective. The methods employed by nurses included motivational interviewing (MI), continuous support and knowledge transfer. Nurses also underwent training to enhance their knowledge of T2DM and become more effective in promoting lifestyle changes for patients with T2DM. The observed effects included reductions in HbA1c levels, waist circumference, blood pressure, fasting blood sugar, weight, and BMI. Both nurses and patients perceived MI and knowledge transfer as effective methods for promoting lifestyle changes, emphasizing the crucial role of nurses' support and guidance in sustaining these changes. Conclusions: In summary, the result of the literature review highlights the crucial role of nurses in supporting and motivating patients to implement and sustain lifestyle changes. The literature review presents both quantitative measurements and the patients’ and nurses’ perspectives. This enabled a more nuanced and in-depth result of understanding the effects of the nursing interventions.

This research explored health decision-making processes among people recently diagnosed with type 2 diabetes. Our analysis suggested that diagnosis with type 2 was followed by a period of intense emotional and cognitive disequilibrium. Subsequently, the informants were observed to proceed to health decision-making which was affected by three separate and interrelated factors: knowledge, self-efficacy, and purpose. Knowledge included cognitive or factual components and emotional elements. Knowledge influenced the degree of upset or disequilibrium the patient experienced, and affected a second category, agency: the informants’ confidence in their ability to enact lifestyle changes. The third factor, purpose, summarized the personal and deeply held reasons people gave as they made decisions concerning their health, eating and exercising. We propose this model, grounded in informant stories, as a heuristic, to guide further inquiry. From these stories, the patient is seen as more active and the interrelated influences of knowledge, agency, and purpose, synergistically interact to explain changes in health behaviors.